Möte 2025-01-29

Jonas Naddebo (C) har i en skrivelse ställd till kommunstyrelsen lyft att det i media har rapporterats om att Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning ansvarat för anonyma konton som spridit kommunikation som är starkt nedsättande mot andra politiker och partier.

Mot bakgrund av detta ställer Jonas Naddebo (C) följande frågor om det lokala partistödets användning och dess transparens.

Vid de fall Sverigedemokraterna inte slutar att skicka stockholmares skattekronor till sin partiorganisation bör Stockholms stad kräva mer transparens kring arbetet med partistödet. Vilka initiativ kan Stockholms stad ta för att se till att det lokala partistödet stärker den lokala demokratin och inte slussas vidare till riksnivå?

Är det möjligt för Stockholms stad att utreda förekomsten av anonyma konton förekommer även på den lokala nivån och hur de påverkar den lokala demokratin?

Ett ramavtal om laddningsbara kontantkort med leverantören ICA Banken AB löper ut den 31 december 2025. Kommunkoncernen har därmed behov av ett nytt ramavtal och i ärendet föreslås att en ny central upphandling av laddningsbara kontantkort genomförs.

Ett ramavtal om kontanthanteringstjänster med leverantören Loomis Sverige AB löper ut den 28 januari 2026. Kommunkoncernen har därmed behov av ett nytt ramavtal och i ärendet föreslås att en ny central upphandling av kontanthanteringstjänster genomförs.

Per Rosencrantz (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att alla nämnder och bolag inom Stockholms stad ska införa en standard där arbetsgivaravgiftens storlek klart och tydligt specificeras på de anställdas lönebesked.

Motionären anser att förslaget skulle främja ökad transparens och förståelse för skattesystemet bland de anställda och sätta ett exempel för andra kommuner och organisationer att följa.

Stadsutvecklingsprojektet Bromma flygplats syftar till att i enlighet med översiktsplanen utveckla en ny stadsdel genom en omvandling av flygplatsområdet efter 2038. Exploateringsnämnden bedömer att cirka 16 000 bostäder kan möjliggöras inom arrendeområdet. Totalt bedömer nämnden att cirka 22 500 bostäder kan utvecklas inom staden när flygplatsen avvecklas.

Det inledande arbetet under år 2024 har haft en projektbudget på två miljoner kronor inom ramen för exploateringsnämndens budgetuppdrag om Bromma Parkstad. Detta reviderade utredningsbeslut syftar till att ta fram ett planprogram som ska möjliggöra en omfattande stadsutveckling där Bromma flygplats utvecklas till en sammanhängande lokal och regional målpunkt i form av en tät och levande blandstad. Programarbetet föreslås omfatta övergripande utredningar av föroreningar, trafik, skyfall, dagvatten, ekologi, geoteknik med mera och interntid för bland annat samordning med andra nämnder och intressenter.

Projektet innehåller flera komplexa frågor som utgör projektrisker, bland annat behov av sanering efter närmare 90 år av flygplatsverksamhet, trafiklösningar, skyfall- och dagvattenhantering samt utmanande grundläggningsförhållanden.

Det är viktigt att projektet avgränsar riskerna under arbetet med planprogrammet för att inte överskatta projektets måluppfyllnad och lönsamhet.

Detta beslut omfattar utredningsmedel fram till ett antaget program i kommunfullmäktige. Jämfört med tidigare beslut föreslås en utökning av utredningsbudgeten med 39 miljoner kronor till 41 miljoner kronor. För utredningsarbetet efter antaget program kommer nya reviderade utredningsbeslut att behövas.

En ny stadsdel inom flygplatsområdet kräver en grundläggande uppbyggnad av alla tekniska system och ny transportinfrastruktur. Det behövs flera nya skolor, parker, arbetsplatser med mera. I princip samtliga nämnder och bolag kommer att bli involverade eller berörda i planeringen och utbyggnaden av den nya stadsdelen där Bromma flygplats ligger idag.

På platsen finns idag flygplatsverksamhet som ska avvecklas. Ansvaret för avvecklingen av Bromma flygplats åligger staten genom Swedavia. I avvecklingen måste det klargöras att staten genom Swedavia tar ansvar för sanering av föroreningar efter flygplatsen i enlighet med gällande arrendeavtal för marken samt enligt miljölagstiftningen.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Byggnadsfirman Erik Wallin AB upprättat en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheten Stadshagen 1:1 (bilaga till utlåtandet).

Genomförandebeslut för projektet Stadshagen fattades av kommunfullmäktige år 2018 (dnr KS 2018/489). Detaljplanen möjliggör sammantaget cirka 1 800 nya bostäder, förskolor, kontor, skola, idrottsplats, tennishall, parkeringsgarage, gator, torg och parker. Den föreliggande överenskommelsen avser genomförande och överlåtelse av mark inom området som i detaljplanen betecknas Rasbranten 6a och avser bostadsexploatering för cirka 37 bostäder.

Enligt överenskommelsen ska staden överlåta mark för bostäder till ett markpris om 35 665 kronor per kvadratmeter ljus BTA. Markpriset för lokaler är 7 329 kronor per kvadratmeter BTA. Värdetidpunkt är januari 2014. I denna prisnivå beräknas försäljningsinkomsten uppgå till 65,7 miljoner kronor, vilket är den köpeskilling som anges i exploateringsnämndens beslut. Med uppräkning fram till tillträdesdagen beräknas köpeskillingen att överstiga 90 miljoner kronor. Överenskommelsen har därför hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.



Överenskommelsen är villkorad av godkännande av kommunfullmäktige senast den 30 juni 2025. Marköverlåtelsen är en del av genomförandet av exploateringsprojektet Stadshagen.

Till följd av ändringar i skollagen har Storsthlms styrelse gett den politiska styrgruppen i uppdrag att ta fram ett förslag till primärt samverkansavtal för gymnasieskola i Stockholms län. Avtalet liknar i stora delar gymnasieregionens befintliga samverkansavtal. Två tillägg har gjorts för att möta ändringar i skollagen. För det första ska planering och dimensionering av utbildningar i regionen, utöver elevernas önskemål, möta arbetsmarknadens behov. För det andra ska avtalet omfatta introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion när de är utformade för grupp av elever.

I enlighet med kommunfullmäktiges budget ska stadsdelsnämnderna årligen ta fram regionala äldreboendeplaner. Äldrenämnden samordnar arbetet med den stadsövergripande boendeplanen samt föreslår beslut om åtgärder utifrån en sammanvägd övergripande bedömning och prognos över framtida behov av vård- och omsorgsboenden. Boendeplanen ska även beakta behov och efterfrågan av seniorbostäder och servicehus.

För att på ett tydligt sätt kunna belysa osäkerheten i framtida omsorgskonsumtion presenteras årets prognosresultat utifrån två alternativ. Huvudalternativet utgår från en fortsatt minskning av omsorgskonsumtion medan Nulägesalternativet utgår från nuvarande nivå på omsorgskonsumtion.

År 2050 prognostiserar Huvudalternativet 32 100 omsorgstagare vilket är en ökning med drygt 11 600 personer jämfört med 2023. Enligt Nulägesalternativet ökar antalet omsorgstagare till drygt 42 500 personer år 2050, vilket är en ökning på cirka 22 000 omsorgstagare, alltså 10 400 fler än i Huvudalternativet. Planeringen för nya vård- och omsorgsboenden utgår liksom tidigare boendeplaner från Huvudalternativet med vissa justeringar.

För att möta behoven planeras för ett tillskott av cirka 3 030 platser motsvarande cirka 38 vård- och omsorgsboenden, fram till 2040. Fram till 2040 beräknas gruppen över 80 år att fördubblas och den förlängda framskrivningen till 2050 visar att antalet äldreomsorgstagare fortsätter att öka till 2050. Planering för att möta behovet mellan 2040 – 2050 kommer att inarbetas i framtida boendeplaner. För att sträva mot fördelningen 60/40 mellan egen regi och privat regi förutsätts att inga nya vård- och omsorgsboende tillkommer genom privat nyetablering utöver idag kända. I dagsläget finns 13 kända projekt med cirka 1 050 platser. Kommande boendeplaner kommer att fortsätta följa och analysera de bägge prognosalternativen, utvärdera utfall och revidera framtida planering därefter.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden förbättrar förutsättningarna för de företag som hyr ut elsparkcyklar och vidtar åtgärder som gör att elsparkcyklarna blir så användarvänliga som möjligt. Motionären anser att tillståndsprocessen är onödigt komplex och att tillstånden gäller alltför kort tid, vilket innebär att aktörerna inte kan planera sina verksamheter på lång sikt och att deras kompetensförsörjning försvåras.

I motionen föreslås trafiknämnden få i uppdrag att förlänga tillstånden för elsparkcykelföretagen till 1 år i stället för dagens 6 månader. Trafiknämnden föreslås även få i uppdrag att anpassa stadens regelverk med syfte att likabehandla cykel med elsparkcykel i fråga om hastighetsbegränsningar, inom ramen för kommunens rådighet i frågan.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska tredubbla antalet bilpoolsplatser i samtliga stadsdelar till år 2027 samt ta fram en bilpoolsplan som pekar ut var dessa bilpoolsplatser ska prioriteras. Vidare föreslås att 20 procent av befintliga parkeringsplatser på gatumark ska göras om till fastighetsmark i samband med detaljplanändringar för att möjliggöra reserverade parkeringsplatser för bilpooler och delningstjänster. Det föreslås också att Stockholms stad ska påverka regeringen att uppdatera reglerna att reservera parkeringsplatser på gatumark till bilpooler och bildelningstjänster.