Möte 2025-01-29

Jonas Naddebo (C) har i en skrivelse ställd till kommunstyrelsen lyft att det i media har rapporterats om att Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning ansvarat för anonyma konton som spridit kommunikation som är starkt nedsättande mot andra politiker och partier.

Mot bakgrund av detta ställer Jonas Naddebo (C) följande frågor om det lokala partistödets användning och dess transparens.

Vid de fall Sverigedemokraterna inte slutar att skicka stockholmares skattekronor till sin partiorganisation bör Stockholms stad kräva mer transparens kring arbetet med partistödet. Vilka initiativ kan Stockholms stad ta för att se till att det lokala partistödet stärker den lokala demokratin och inte slussas vidare till riksnivå?

Är det möjligt för Stockholms stad att utreda förekomsten av anonyma konton förekommer även på den lokala nivån och hur de påverkar den lokala demokratin?

Ett ramavtal om laddningsbara kontantkort med leverantören ICA Banken AB löper ut den 31 december 2025. Kommunkoncernen har därmed behov av ett nytt ramavtal och i ärendet föreslås att en ny central upphandling av laddningsbara kontantkort genomförs.

Ett ramavtal om kontanthanteringstjänster med leverantören Loomis Sverige AB löper ut den 28 januari 2026. Kommunkoncernen har därmed behov av ett nytt ramavtal och i ärendet föreslås att en ny central upphandling av kontanthanteringstjänster genomförs.

Per Rosencrantz (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att alla nämnder och bolag inom Stockholms stad ska införa en standard där arbetsgivaravgiftens storlek klart och tydligt specificeras på de anställdas lönebesked.

Motionären anser att förslaget skulle främja ökad transparens och förståelse för skattesystemet bland de anställda och sätta ett exempel för andra kommuner och organisationer att följa.

Stadsutvecklingsprojektet Bromma flygplats syftar till att i enlighet med översiktsplanen utveckla en ny stadsdel genom en omvandling av flygplatsområdet efter 2038. Exploateringsnämnden bedömer att cirka 16 000 bostäder kan möjliggöras inom arrendeområdet. Totalt bedömer nämnden att cirka 22 500 bostäder kan utvecklas inom staden när flygplatsen avvecklas.

Det inledande arbetet under år 2024 har haft en projektbudget på två miljoner kronor inom ramen för exploateringsnämndens budgetuppdrag om Bromma Parkstad. Detta reviderade utredningsbeslut syftar till att ta fram ett planprogram som ska möjliggöra en omfattande stadsutveckling där Bromma flygplats utvecklas till en sammanhängande lokal och regional målpunkt i form av en tät och levande blandstad. Programarbetet föreslås omfatta övergripande utredningar av föroreningar, trafik, skyfall, dagvatten, ekologi, geoteknik med mera och interntid för bland annat samordning med andra nämnder och intressenter.

Projektet innehåller flera komplexa frågor som utgör projektrisker, bland annat behov av sanering efter närmare 90 år av flygplatsverksamhet, trafiklösningar, skyfall- och dagvattenhantering samt utmanande grundläggningsförhållanden.

Det är viktigt att projektet avgränsar riskerna under arbetet med planprogrammet för att inte överskatta projektets måluppfyllnad och lönsamhet.

Detta beslut omfattar utredningsmedel fram till ett antaget program i kommunfullmäktige. Jämfört med tidigare beslut föreslås en utökning av utredningsbudgeten med 39 miljoner kronor till 41 miljoner kronor. För utredningsarbetet efter antaget program kommer nya reviderade utredningsbeslut att behövas.

En ny stadsdel inom flygplatsområdet kräver en grundläggande uppbyggnad av alla tekniska system och ny transportinfrastruktur. Det behövs flera nya skolor, parker, arbetsplatser med mera. I princip samtliga nämnder och bolag kommer att bli involverade eller berörda i planeringen och utbyggnaden av den nya stadsdelen där Bromma flygplats ligger idag.

På platsen finns idag flygplatsverksamhet som ska avvecklas. Ansvaret för avvecklingen av Bromma flygplats åligger staten genom Swedavia. I avvecklingen måste det klargöras att staten genom Swedavia tar ansvar för sanering av föroreningar efter flygplatsen i enlighet med gällande arrendeavtal för marken samt enligt miljölagstiftningen.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Byggnadsfirman Erik Wallin AB upprättat en överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheten Stadshagen 1:1 (bilaga till utlåtandet).

Genomförandebeslut för projektet Stadshagen fattades av kommunfullmäktige år 2018 (dnr KS 2018/489). Detaljplanen möjliggör sammantaget cirka 1 800 nya bostäder, förskolor, kontor, skola, idrottsplats, tennishall, parkeringsgarage, gator, torg och parker. Den föreliggande överenskommelsen avser genomförande och överlåtelse av mark inom området som i detaljplanen betecknas Rasbranten 6a och avser bostadsexploatering för cirka 37 bostäder.

Enligt överenskommelsen ska staden överlåta mark för bostäder till ett markpris om 35 665 kronor per kvadratmeter ljus BTA. Markpriset för lokaler är 7 329 kronor per kvadratmeter BTA. Värdetidpunkt är januari 2014. I denna prisnivå beräknas försäljningsinkomsten uppgå till 65,7 miljoner kronor, vilket är den köpeskilling som anges i exploateringsnämndens beslut. Med uppräkning fram till tillträdesdagen beräknas köpeskillingen att överstiga 90 miljoner kronor. Överenskommelsen har därför hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.



Överenskommelsen är villkorad av godkännande av kommunfullmäktige senast den 30 juni 2025. Marköverlåtelsen är en del av genomförandet av exploateringsprojektet Stadshagen.

Till följd av ändringar i skollagen har Storsthlms styrelse gett den politiska styrgruppen i uppdrag att ta fram ett förslag till primärt samverkansavtal för gymnasieskola i Stockholms län. Avtalet liknar i stora delar gymnasieregionens befintliga samverkansavtal. Två tillägg har gjorts för att möta ändringar i skollagen. För det första ska planering och dimensionering av utbildningar i regionen, utöver elevernas önskemål, möta arbetsmarknadens behov. För det andra ska avtalet omfatta introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion när de är utformade för grupp av elever.

I enlighet med kommunfullmäktiges budget ska stadsdelsnämnderna årligen ta fram regionala äldreboendeplaner. Äldrenämnden samordnar arbetet med den stadsövergripande boendeplanen samt föreslår beslut om åtgärder utifrån en sammanvägd övergripande bedömning och prognos över framtida behov av vård- och omsorgsboenden. Boendeplanen ska även beakta behov och efterfrågan av seniorbostäder och servicehus.

För att på ett tydligt sätt kunna belysa osäkerheten i framtida omsorgskonsumtion presenteras årets prognosresultat utifrån två alternativ. Huvudalternativet utgår från en fortsatt minskning av omsorgskonsumtion medan Nulägesalternativet utgår från nuvarande nivå på omsorgskonsumtion.

År 2050 prognostiserar Huvudalternativet 32 100 omsorgstagare vilket är en ökning med drygt 11 600 personer jämfört med 2023. Enligt Nulägesalternativet ökar antalet omsorgstagare till drygt 42 500 personer år 2050, vilket är en ökning på cirka 22 000 omsorgstagare, alltså 10 400 fler än i Huvudalternativet. Planeringen för nya vård- och omsorgsboenden utgår liksom tidigare boendeplaner från Huvudalternativet med vissa justeringar.

För att möta behoven planeras för ett tillskott av cirka 3 030 platser motsvarande cirka 38 vård- och omsorgsboenden, fram till 2040. Fram till 2040 beräknas gruppen över 80 år att fördubblas och den förlängda framskrivningen till 2050 visar att antalet äldreomsorgstagare fortsätter att öka till 2050. Planering för att möta behovet mellan 2040 – 2050 kommer att inarbetas i framtida boendeplaner. För att sträva mot fördelningen 60/40 mellan egen regi och privat regi förutsätts att inga nya vård- och omsorgsboende tillkommer genom privat nyetablering utöver idag kända. I dagsläget finns 13 kända projekt med cirka 1 050 platser. Kommande boendeplaner kommer att fortsätta följa och analysera de bägge prognosalternativen, utvärdera utfall och revidera framtida planering därefter.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att staden förbättrar förutsättningarna för de företag som hyr ut elsparkcyklar och vidtar åtgärder som gör att elsparkcyklarna blir så användarvänliga som möjligt. Motionären anser att tillståndsprocessen är onödigt komplex och att tillstånden gäller alltför kort tid, vilket innebär att aktörerna inte kan planera sina verksamheter på lång sikt och att deras kompetensförsörjning försvåras.

I motionen föreslås trafiknämnden få i uppdrag att förlänga tillstånden för elsparkcykelföretagen till 1 år i stället för dagens 6 månader. Trafiknämnden föreslås även få i uppdrag att anpassa stadens regelverk med syfte att likabehandla cykel med elsparkcykel i fråga om hastighetsbegränsningar, inom ramen för kommunens rådighet i frågan.

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att Stockholms stad ska tredubbla antalet bilpoolsplatser i samtliga stadsdelar till år 2027 samt ta fram en bilpoolsplan som pekar ut var dessa bilpoolsplatser ska prioriteras. Vidare föreslås att 20 procent av befintliga parkeringsplatser på gatumark ska göras om till fastighetsmark i samband med detaljplanändringar för att möjliggöra reserverade parkeringsplatser för bilpooler och delningstjänster. Det föreslås också att Stockholms stad ska påverka regeringen att uppdatera reglerna att reservera parkeringsplatser på gatumark till bilpooler och bildelningstjänster.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där han föreslår att Stockholms stads samtliga förvaltningar inför så kallade onödighetsinventeringar, det vill säga listor på arbetsuppgifter som inte skapar värde för kommunen eller för medborgarna. Förvaltningarna föreslås även att, i ett så kallat ”anti-pilotprojekt”, under en begränsad period avstå från de uppgifter som identifierats i inventeringen samt att utvärdera effekterna av att dessa arbetsuppgifter slopats.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska medverka till att en flaggstång sätts upp på Fria Ukrainas plats utanför Ryska ambassaden.

Jonas Naddebo (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att bygga en evenemangshall.

I motionen framförs att en ny evenemangshall med en publikkapacitet om cirka 5000 - 7 000 platser bör byggas i Stockholm. Motivet är att stärka Stockholm som evenemangsstad och i det behöver större idrottsevent främjas.

Rapporten Uppdrag om översyn av regelverket för ändring av detaljplan och av olagliga planbestämmelser utgör Boverkets slutrapportering av ett uppdrag från regeringen. Boverket lämnar i rapporten författningsförslag som innebär att ändring av detaljplaner ska ske genom att kommunen antar en detaljplan som ersätter den gällande detaljplanen. Den ursprungliga planen ska först omvandlas till dagens digitala system. Därefter görs ändringen i den digitaliserade versionen.

Omvandlingen innebär att en gällande detaljplan tolkas om till nuvarande system och blir juridiskt gällande genom antagandebeslutet. Kommunen väljer själv hur mycket av gällande plan som ska omvandlas genom att avgränsa planområdet. För att möjliggöra omvandling får kommunen även göra små korrigeringar av regleringarna. Förslaget gör det också möjligt att anta en plan som endast innebär omvandling, utan ändringar.

Boverket föreslår även en utökning av vad som är möjligt att pröva genom ändring av detaljplan. Enligt förslaget får en ändring göras om den inte motverkar den ursprungliga detaljplanens syfte. Detta innebär till exempel att det skulle vara möjligt att ändra, lägga till och ta bort användningsbestämmelser.

Kommunfullmäktige i Stockholms kommun beslutade den 27 maj 2024, § 14, att anta detaljplan för del av Grimsta 1:2, intill Solleftegatan i stadsdelen Råcksta i Stockholm, dnr KS 2024/152.

Länsstyrelsen i Stockholms län beslutade den 18 juni 2024, med stöd av 11 kap. 10 § andra stycket p. 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att prövning skulle ske av antagandebeslutet. I slutligt beslut den 4 november 2024 upphävde länsstyrelsen antagandebeslutet.

I avvaktan på kommunstyrelsens beslut i frågan om talan mot länsstyrelsens beslut ska fullföljas har beslutet att upphäva planen överklagats till regeringen. Staden har därvid begärt, och beviljats, anstånd till och med den 31 januari 2025 med att utveckla grunderna för överklagandet.

Stadsledningskontoret juridiska avdelning har i samråd med stadsbyggnadskontoret upprättat ett förslag till återkallelseskrift i syfte att återkalla kommunens överklagande i rubricerat ärende.

I en skrivelse till kommunstyrelsen ställer Jan Jönsson (L) frågor om hur sammanläggningen av Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd och Spånga-Tensta stadsdelsnämnd till Järva stadsdelsnämnd har påverkat personalomsättningen och rörligheten för chefer inom socialtjänsten samt arbetsbelastningen för ledamöter inom den sociala delegationen.

Regeringen beslutade den 30 mars 2023 att utse en utredare med uppdrag att se över regelverket för hälsodataregister. Syftet var att föreslå viss ny uppgiftsinsamling och skapa ändamålsenliga regler som ökar förutsättningarna att förbättra hälso- och sjukvården samt folkhälsan. Utredaren skulle även säkerställa att regelverket är utformat på ett sådant sätt att det skyddar den personliga integriteten.

Utredaren föreslår att de nu gällande sex förordningarna samt ett nytt register över administrerade läkemedel ersätts av en gemensam förordning. Vidare föreslår utredaren, i integritetshöjande syfte, att känsliga personuppgifter i ett hälsodataregister ska få behandlas endast med stöd av något av undantagen i dataskyddsförordningen. I syfte att bland annat öka den registrerades kunskap och medvetenhet om hälsodataregister föreslår utredaren en utökad informationsskyldighet för en registeransvarig myndighet.

För registret över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården är i dagsläget uppgiftsskyldigheten avgränsad till kommunerna. Det innebär att endast vårdgivare i kommunens egen regi lämnar uppgifter till registret. Utredningen föreslår att även privata vårdgivare som bedriver kommunal hälso- och sjukvård genom avtal med en kommun, ska omfattas av uppgiftsskyldigheten till registret över kommunal hälso- och sjukvård.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian ”Utökade registerkontroller vid anställning i kommun” till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningens uppdrag har varit att se över möjligheterna att kontrollera anställda och personer som erbjuds anställning eller uppdrag inom kommunerna mot belastningsregistret och misstankeregistret i syfte att ge kommunerna bättre förutsättningar att genomföra bakgrundskontroller, bland annat för att minska risken för infiltration och inre påverkan. Utredaren fick även överväga och lämna förslag i andra närliggande frågor med koppling till kommunernas verksamhetsskydd.

Förbundsstyrelsen för Storstockholms brandförsvar (SSBF) har vid sitt möte den 8 oktober godkänt förbundets tertialrapport 2 för år 2024 (bilaga) vilken anmäls i detta ärende. Protokollet från förbundsstyrelsens möte finns att ta del av på SSBF:s hemsida.

Förbundet prognostiserar för helåret ett positivt balanskravsresultat på 6,7 mnkr och bedömer att måluppfyllelsen i huvudsak är tillfredsställande.

Gabriel Kroon m.fl. (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att trafiknämnden i samråd med kulturnämnden samt relevant stadsdelsnämnd får i uppdrag att skapa en permanent matmarknad på en central plats i staden.

Trafiknämnden har tagit fram ett Prioriterat gångvägnät för Stockholms stad utifrån ett uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2024. Syftet med planen är att peka ut ett gent nätverk av gångstråk som tillsammans binder samman stadens viktiga målpunkter. I gångvägnätet framhålls stråk som fyller en särskilt viktig funktion ur ett gångperspektiv och där många människor rör sig. Framtida eller saknade länkar som kan bidra till ett mer gent och sammanhängande gångvägnät beskrivs också. Gångvägnätet ska i första hand ses som ett prioriteringsstöd som kan underlätta planeringen för olika delar av stadens verksamheter.

Trafikverket har skickat remissen Förslag till förändrad tidplan för statlig medfinansiering till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Statlig medfinansiering är ett statligt stöd som kommuner kan söka och få för trafiksäkerhets-, miljö-, cykel- och kollektivtrafikåtgärder, med en total kostnad under 50 miljoner kr. Medel för statlig medfinansiering finns avsatta i Länsplan för regional transportinfrastruktur för Stockholms län. Trafikverket vill genom remissen ha synpunkter på justering av tidplanen för årlig ansökningsomgång och genomförande.

Förslaget bedöms ge kommunerna ytterligare cirka sex månader för att planera och byggstarta en åtgärd efter att medfinansiering beviljats. Detta ger möjlighet till en längre planeringstid efter det att Trafikverket meddelat sitt beslut och möjliggör att söka medfinansiering för åtgärder med planerad byggstart under innevarande år.