Möte 2022-11-16

Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 25 oktober 2022.

I förslaget till Energiplan för Täby kommun beskrivs att det enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska finnas en aktuell energiplan i varje kommun. Planen ska beskriva tillförsel, distribution och användning av energi samt innehålla en analys av vilken inverkan den i planen beskrivna verksamheten har på miljö, hälsa och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser. Genom sitt ansvar för fysisk planering, teknisk infrastruktur samt myndighetsutövning inom miljö och hälsa kan kommunen medverka i utvecklingen inom energiområdet. Dessutom har kommunen möjlighet att kommunicera i energi- och klimatfrågor med invånare och verksamhetsutövare inom ramen för energi- och klimatrådgivningen. I förslaget sägs att energiplanen förhåller sig till översiktsplanen och beskriver utvecklingen för att uppnå det övergripande hållbarhetsmålet Robust och klimatsmart i översiktsplanen för Täby kommun.

Energiplanen inleds med en nulägesbeskrivning avseende tillförsel, distribution och användning samt inverkan på miljö, hälsa och resurshushållning. Därpå följer en analys av framtida utveckling inklusive en beskrivning av insatser för en hållbar framtida energiförsörjning med fokus på elnät och fjärrvärmeförsörjning. Sedan ges en redovisning av gällande lagrum inom energiområdet utöver lagen om kommunal energiplanering. Avslutningsvis lämnas en redogörelse kring behovet av miljöbedömning av energiplanen. Målgrupper för planen anges vara kommunorganisationen samt invånare, företag och föreningar verksamma i Täby.

Täby kommun har skickat förslaget till Stockholms stad för yttande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Utredningen om arbetskraftsinvandring lämnade den 2 februari 2021 delbetänkandet Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5) där den övergripande målsättningen var att förbättra den nuvarande regleringen för arbetskraftinvandring samtidigt som dagens system för arbetskraftsinvandring värnas. Av utredningens direktiv framgår också att det är viktigt att det råder goda anställningsvillkor och att systemet för arbetskraftsinvandring inte missbrukas av vissa arbetsgivare.

I den kartläggning som utredningen har gjort framkommer en bild av de problem som finns med utnyttjandet av utländsk arbetskraft. Även då källorna varierar så är beskrivningen av problemen i stor utsträckning densamma. Generellt beskrivs ett av huvudproblemen att de tillstånd och de handlingar som arbetskraftsinvandraren visar upp är äkta men att de innehåller felaktiga uppgifter. Det kan till exempel handla om anställningserbjudanden med villkor som båda parter är införstådda med inte kommer infrias eller så kommer något arbete inte utföras för den arbetsgivaren överhuvudtaget.

I princip samtliga aktörer och rapporter i kartläggningen framhåller att en ökad myndighetssamverkan och gemensamma myndighetskontroller är bland det mest betydelsefulla för att upptäcka och förhindra missbruk. Utredningen anser dock att resultaten av myndighetssamverkan, arbetet med Delegationen mot arbetslivskriminalitet med mera. samt effekterna av de föreslagna kontrollerna som Migrationsverket ska genomföra enligt delbetänkandet SOU 2021:5 behöver inväntas och analyseras innan eventuella ytterligare former för samverkan och/eller kontroller föreslås.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande lämnats in till Justitiedepartementet som Stockholm stads svar på remissen.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen 2022-11-16 och publiceras senast med protokollet.

Spånga-Tensta stadsdelsnämnd har till kommunfullmäktige hemställt förslag till ändringar i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun för godkännande. Ändringarna rör nya hundrastplatser i stadsdelsnämndsområdet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd avser att anlägga två hundrastgårdar i år, en i Stureby och en i Hagsätraskogens naturreservat.

Stadsdelsnämnden föreslår även att den planerade hundrastgården på Enskedefältet vid Sockenvägen tas bort från bilaga 9 till de Allmänna lokala ordningsföreskrifterna eftersom det finns planer på att bygga en driving range på platsen.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd har mot denna bakgrund hemställt till kommunfullmäktige förslag till ändringar i de Allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun för godkännande.

Delegationsordningen för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier uppdateras kontinuerligt för att vara aktuell och tydlig. Revidering föreslås bland annat utifrån ny lagstiftning och nya styrdokument inom staden.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) står inför en omfattande kapacitetsförstärkning av produktion och distribution av dricksvatten. Utbyggnaden av dessa förstärkningar görs inom programmet Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV). Ett antal ledningssträckor på huvudvattensystemet behöver på grund av detta förstärkas. Sträckan mellan Lovö vattenverk och reservoaren i Trekanten är en av dem.

Det aktuella ärendet avser nyläggning av en huvudvattenledning på en delsträcka, Lovö vattenverk till Drottningholmssundet, av sträckan mellan Lovö vattenverk och reservoaren Trekanten i Liljeholmen.

Genomfört projekt höjer leveranssäkerheten i nuläget och i framtiden samt medför att befintlig huvudvattenledning blir möjlig att stänga av och renovera. Projektet krävs för att nyttiggöra nybyggnaden av ett nytt vattenverk på Lovön samt det pågående projektet gällande förläggning av en ny huvudvattenledning i Drottningholmssundet.

Projektet krävs dessutom för att öka den regionala samverkan som finns utpekad i den regionala vattenförsörjningsplanen.

Projektering är planerad till åren 2023-2025 med ett genomförande grovt planerat till åren 2026-2030.

Hagastaden är ett av kommunfullmäktige utpekat angeläget stadsutvecklingsprojekt, där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Stadsutvecklingsområdet sträcker sig över kommungränsen och bygger ihop Stockholm med Solna. Inom Stockholms kommun kommer projektet att innebära byggandet av cirka 3 800 bostäder samt arbetsplatser, förskola, skola och ytor för rekreation. För Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) innefattar projektet byggandet av omkring 24 km ledningar, två tryckstegringsstationer, en avloppspumpstation och ett dagvattenmagasin.

Det här ärendet avser ett reviderat genomförandebeslut för Stockholm Vatten AB:s huvudprojekt Hagastaden som i sin tur är uppdelat på 19 delprojekt. Projektets förutsättningar har ändrats och omfattningen har ökat med 112 mnkr sedan genomförandebeslutet år 2014. Enligt Stockholms Stadshus AB:s tillämpningsanvisningar avseende bolagens investeringar ska reviderat genomförandebeslut tas vid utgiftsförändringar på 15 procent eller mer. Därför ansöks nu om reviderat genomförandebeslut om 566 mnkr. Ökningen i budget beror på att kommungränsen flyttats vilket gjort att SVOA:s verksamhetsområde utökats, att strukturen för östra delen av Hagastaden ändrats, att byggandet av ett dagvattenmagasin tillkommit samt att tidplanen förlängts från färdigställande år 2025 till år 2030.

Skolverket meddelar årligen föreskrifter som inför kommande läsår anger datum och i vissa fall tidpunkt för när de nationella proven ska genomföras i grundskolan, sameskolan, specialskolan och gymnasieskolan. Föreskrifterna anger också en första dag och tidpunkt för genomförande för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och första dag för genomförande för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.

De förändringar i förslag till föreskrifter som Skolverket nu föreslår gäller enbart nya provdatum samt provperioder jämfört med tidigare års motsvarande föreskrifter.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande lämnats in till Skolverket som Stockholm stads svar på remissen.

Stockholms stad tar emot ett stort antal gymnasieelever från andra kommuner och får kostnadsersättning för dessa enligt prislistan för nationella program inom samverkansområdet inom Stockholms län. Programpriserna för gymnasiet ses över årligen efter dialog med kommunledningarna i Stockholms län. Kommunförbundet Storsthlms styrelse har beslutat att rekommendera en prislista för 2023 som baseras på en genomsnittlig ökning med 1,8 procent för programpriser och strukturtillägg.

Stadsledningskontoret har utifrån uppdrag från kommunfullmäktige tagit fram en utredning om hur delaktigheten och inflytandet kan stärkas i stadens råd för funktionshinderfrågor (råd). Råden föreslås få en mer strategisk roll i att stödja och ge råd i planering och genomförande av stadens arbete med att leva upp till de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. 

Antalet stadsdelsnämndsanknutna råd föreslås minska från 13 till 6. Antalet ledamöter i stadsdelsnämndsknutna råd föreslås öka från 7 till 8. Inga förändringar avseende antalet facknämnds- och bolagsanknutna råd för funktionshinderfrågor föreslås.

Ett nomineringsutskott som består av Funktionsrätt Stockholms stad, Synskadades Riksförbund Stockholms Stad och Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet (DHR) Stockholmsavdelningen ska till kommunfullmäktige nominera ledamöter till råden.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har på uppdrag av regeringen utrett nya nationella mål för ökad cykling i Sverige. Det finns idag inget definierat nationellt mål för ökad cykling.

Utredningen föreslår som övergripande mål att cyklingen i hela Sverige ska öka så att tillgängligheten förbättras, folkhälsan stärks och klimat- och miljöpåverkan minskar.

Infrastrukturdepartementet har skickat utredningen till Stockholms stad för yttrande.

Europaparlamentets och rådets förordning om minimikrav för återanvändning av vatten gäller direkt i Sverige. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att föreslå författningar och annat som bedöms som nödvändigt för att införliva kraven i nationell rätt. Naturvårdsverket föreslår att ett genomförande av EU-förordningen sker genom relevanta författningsändringar inom miljöbalkens och miljöprövningsförordningens befintliga system samt genom införandet av en ny förordning som innehåller de kompletterande bestämmelser som krävs. Vidare föreslås nya bestämmelser i förordning om miljösanktionsavgifter.

Taxan för vatten och avlopp (VA) består i huvudsak av två slags avgifter; anläggningsavgift och brukningsavgift. Brukningsavgifterna utgör drygt 90 procent av de taxebaserade intäkterna. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas i samband med anslutning till det kommunala VA-nätet. Avgiftens syfte är att finansiera kostnaden för tillkommande fastigheter inom den allmänna VA-anläggningen.

Brukningsavgifter baseras på förbrukning av olika tillhandahållna vattentjänster; dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Dagvattentjänsten kan avse fastighet, gata eller allmän platsmark. Det finns även avgifter för särskilda VA-abonnemang, inklusive serviceåtaganden och industriavloppstaxa.

För varje enskild kund utgörs såväl anslutningsavgifter som brukningsavgifter av en kombination av olika tillhandahållna tjänster. För att förenkla jämförelserna av hur taxeförändringarna påverkar olika kunder och för att kunna göra nationella jämförelser används särskilt framtagna typhus, som står modell för en viss kategori av kunder. Typhus A är ett enfamiljshus med 800 kvadratmeter tomtyta och en vattenförbrukning om 150 kubikmeter per år. Typhus B är ett flerfamiljshus med 15 lägenheter, 800 kvadratmeter tomtyta och en vattenförbrukning om 2 000 kubikmeter per år.