Möte 2023-12-06

Jonas Naddebo och Svante Linusson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de för fram att byggsektorn står för en betydande andel av de samlade utsläppen av koldioxid i Sverige. De menar också att att trä är ett klimatsmart byggmaterial som både lagrar koldioxid och ger lägre utsläpp under byggnationen än konventionella material. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna att staden tar fram en träbyggnadsstrategi i syfte att öka andelen byggnation i trä.

Gabriel Kroon och Sergej Salnikov (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna hänvisar till att Stockholms stad tidigare har sålt välfärdsfastigheter till privata aktörer, bland annat till Samhällsbyggnadsbolaget SBB. De menar att det nu, med anledning av det finansiella läget inom fastighetsbranschen, finns en möjlighet för staden att återköpa samhällsfastigheter.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anför i motionen att Connect Sweden är ett samverkansprojekt mellan företag och aktörer vars syfte är att stärka Sveriges internationella flygförbindelser.

Motionären föreslår att Stockholms stad behöver visa sitt stöd till Connect Sweden och deras fortsatta arbete för att främja flyget i Sverige och att Stockholms stad åter ska bli medlem i flygfrämjandet Connect Sweden.

Läkemedelsverket har tidigare remitterat ett förslag till ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit under perioden den 23 januari till och med den 20 mars 2023. Mot bakgrund av vad som framfördes i remissvaren har Läkemedelsverket funnit skäl att se över och ändra det tidigare remitterade förslaget i de delar som avser hur sjuksköterskors rekvisitionsrätt ska regleras och följdändringarna kopplade till det. Läkemedelsverket har remitterat det reviderade förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Dåvarande socialministern, statsrådet Lena Hallengren, beslutade den 22 juni 2022 att ge generaldirektören Björn Eriksson i uppdrag att biträda Socialdepartementet med att utreda hur effektiv och behovsbaserad digitalvård kan utvecklas.

Utredningen lämnar förslag och bedömningar rörande:

att begreppet distanskontakt definieras

att regionerna ska erbjuda distanskontakt om det inte bedöms vara nödvändigt att vården utförs genom fysisk kontakt

att patientens hemregion inte ska vara skyldig att ersätta kostnaden för distanskontakter som erbjuds av en annan region om distanskontakten inte har föregåtts av en adekvat behovs- och lämplighetsbedömning enligt grunder som beslutas av den region som erbjuder vården.

Socialdepartementets uppdrag har varit att kartlägga hur den nuvarande ordningen fungerar när det gäller vårdnadshavares direktåtkomst till barns uppgifter inom hälso- och sjukvården inklusive tandvården.

Utredaren anser att det är en klar fördel för de flesta barn att vårdnadshavare kan medges elektronisk tillgång till barnets hälso- och sjukvårdsuppgifter på ett smidigt sätt. När det gäller yngre barn är behovet av stöd från vårdnadshavare stort, men det gäller även äldre barn som på grund av till exempel bristande mognad, funktionsnedsättning eller sjukdom behöver stöd av vårdnadshavaren i sina kontakter med hälso- och sjukvården. Samtidigt är det nödvändigt att barns integritet skyddas och att vårdnadshavare inte får tillgång till sådana uppgifter som kan medföra en risk för barnet.

Promemorian innehåller förslag på åtgärder för att åstadkomma en mer ändamålsenlig ordning för att ge vårdnadshavare, enskilt eller tillsammans med barnet, tillgång till barns patientuppgifter och andra hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Socialdepartementet har remitterat promemorian till Stockholms stad för yttrande.

Betänkandet En översyn av regleringen av frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44) har tagit ställning till hur frihetsberövande påföljder avseende barn och unga 15-17 år bör verkställas och vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten.

Utredningen landar i att Kriminalvården är den myndighet som bör anförtros uppdraget, och att ansvaret därför ska gå över från Statens institutionsstyrelse (SiS) som idag är verkställande myndighet. I och med skiftet ska också en ny verkställighetslag införas, fängelselagen om unga (2027:000), som reglerar den frihetsberövande påföljden. Lagen om sluten ungdomsvård (LSU) utfasas och barn och unga kommer istället att dömas till fängelse i de fall en frihetsberövande påföljd döms ut. I vissa undantagsfall kan en fängelsedom verkställas vid något av SiS särskilda ungdomshem men i normalfallet föreslås att barn och unga framöver ska avtjäna sina straff vid något av Kriminalvårdens fängelser.

Kriminalvården föreslås få i uppdrag att i anslutning till existerande fängelser bygga nya ungdomsanstalter. Dessa ska hållas åtskilda vuxenavdelningarna och enbart vara till för barn 15-17 år. Eftersom denna omställning, både vad gäller lokaler samt nyanställning och utbildningsbehov hos Kriminalvårdens personal, är omfattande föreslår utredningen att den nya lagen träder ikraft först 2028. Kriminalvården ges därmed tid att bygga upp en verksamhet anpassad efter den nya målgruppens behov.

Efter att betänkandet har presenterats meddelade regeringen att man har beslutat att ge Kriminalvården i uppdrag att genomföra förberedelser för att inrätta särskilda ungdomsfängelser som ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet till Stockholms stad för yttrande.

Gabriel Kroon (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. Motionären föreslår att trafiknämnden ska ges i uppdrag att i samverkan med polismyndigheten stärka regelefterlevnad av miljözon klass 1, att avveckla miljözon klass 2 och att avbryta införandet av miljözon klass 3.