Möte 2020-12-16

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att målgruppen för studentbostäder inom de kommunala bostadsbolagen utökas till att även omfatta yrkesstudenter inom kommunal vuxenutbildning.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det behövs omfattande och genomgripande åtgärder på flera nivåer för att på allvar komma till rätta med trångboddheten, särskilt den extrema trångboddheten. I motionen föreslås därför att Stockholms stad på ett aktivt och strukturerat sätt ska använda de bostadspolitiska verktyg staden förfogar över, främst de kommunala bostadsbolagen och det kommunala planmonopolet, för att sätta fart på arbetet med att minska trångboddheten och som delmål helt få bort den extrema trångboddheten.

Modellen för uppräkning av programpriser består av två delar. Den första delen är en beräkningsmodell. I beräkningsmodellen används fem index som bas för viktning mellan gymnasieskolornas sju kostnadsslag. Detta ger en vägd kostnadsökning för gymnasieskolan enligt senast kända statistik. Den andra delen är en bedömning med hänsyn till kommunernas ekonomiska läge och gemensamma prioriteringar. Samtliga index från Statistiska Centralbyrån (SCB) som ingår i beräkningsmodellen – lärarlöner, övriga kommunala löner inom gymnasieskolan, lokaler, konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) och livsmedel – ger en vägd kostnadsökning på gymnasieskolan mellan 2019 och 2020 på 2,98 procent. Efter samråd med kommunledningarna rekommenderar Storsthlms styrelse en prislista för år 2021 med oförändrade programpriser och strukturtillägg, med hänsyn taget till kommunernas ekonomiska förutsättningar. Storsthlms styrelse föreslår att priserna för klasser med hörselanpassning räknas upp i enlighet med Stockholms stads begäran för att motsvara utbildningens kostnader. I förslaget finns vidare beskrivning av samverkan kring till exempel mindre undervisningsgrupper, introduktionsprogram programinriktat val. Kommunernas beslut att anta uppräkningen av prislistan samt strukturtillägg ska vara fattade före 15 december 2020. Överenskommelsen gällande uppräkning av programpriser och stukturtillägg börjar gälla 1 januari 2021.

Karin Wanngård m.fl. (S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen med begäran om att kommunstyrelsen tillsammans med trafiknämnden utreder förutsättningarna för att upphöra med reklamfinansierad cykeluthyrning och istället genomföra en enkel upphandling av lånecyklar utan villkorad reklamfinansiering.

I skrivelsen framförs att två upphandlingar av lånecyklar har gjorts utan att kunna avslutas med kontrakt och att detta beror på senfärdig politisk hantering, subjektiva krav och bristfälligt upphandlingsunderlag. Skrivelsen utmynnar i förslaget att inte göra om upphandlingen en tredje gång med samma upplägg och att kommunstyrelsen tillsammans med trafiknämnden ska få i uppdrag att utreda förutsättningarna för en enkel upphandling utan reklamfinansiering.

När Sverige får tillgång till vaccin mot sjukdomen covid-19 är det önskvärt att skyndsamt kunna vaccinera de prioriterade befolkningsgrupperna samt personal inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård och övrig omsorgspersonal. Socialstyrelsen föreslår därför att, vid sidan av läkare, även sjuksköterskor som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller motsvarande är behörig att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination mot covid-19. Verksamhetschefen ska ansvara för att det görs en bedömning av om en utbildning är likvärdig med specialistutbildningen till distriktssköterska. Bedömningarna ska dokumenteras. Socialstyrelsen beräknar att förslagen är tillräckliga för att tillgodose behovet av sjuksköterskor som kan ordinera vaccin, eftersom det mest troliga är att vacciner kommer att levereras stegvis i begränsade volymer. Det är frivilligt för regioner, kommuner och andra vårdgivare att använda sig av denna möjlighet.

Vaccinationsplanen kan vidare innebära att tillfälliga lokaler kommer att användas för att klara av att vaccinera den prioriterade befolkningen inom en rimlig tid. Det smittförande avfallet såsom använda kanyler kan behöva förvaras i mer än ett dygn i tillfälliga förvaringsutrymmen i avvaktan på bortforsling. Det kan innebära att det kan bli svårt att leva upp till regelverkets krav på vatten och avlopp i förvaringsutrymmet för det smittförande avfallet. Socialstyrelsen föreslår därför att det på motsvarande sätt som har gjorts för smittförande avfall från vaccinering mot influensa A(H1N1) - förs in ett undantag i bestämmelserna om krav på förvaringsutrymmet i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26) om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Undantaget innebär att kravet på golvavlopp och tappställe för varmt och kallt vatten i eller i anslutning till utrymmet inte gäller för dessa tillfälliga förvaringsutrymmen.

Författningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och tillämpas första gången när Folkhälsomyndighetens rekommendationer om vaccination mot covid-19 publiceras.

Socialstyrelsen har skickat förslaget på remiss och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Sissela Nordling Blanco (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige inför ett särskilt föreningsstöd för de nationella minoriteternas föreningar. Mot bakgrund av växande nationalism vill motionären att bidraget inrättas för att slå vakt om de nationella minoriteternas rättigheter i Stockholm. Bidraget ska stödja de nationella minoriteternas föreningar i deras ordinarie verksamhet för att trygga kontinuitet, inte minst med tanke på att lokalkostnaderna är höga i Stockholm.

Enligt motionen är stadens befintliga föreningsstöd inte anpassat för att stödja de nationella minoriteternas ordinarie verksamhet. De nationella minoriteternas riksorganisationer erhåller enligt motionen statsbidrag, men detta går uteslutande till det nationella arbetet och kommer således inte de lokala föreningarna till godo.

Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) har ansökt om tillstånd för två nya 132 kV kraftledningar i markkabelutförande mellan planerad transformatorstation Barkarby och befintlig luftledning i Akalla. Ledningssträckningen berör Järfälla och Stockholms kommuner. Ledningarna syftar till att förstärka och skapa ett mer driftsäkert nät i området samt möjliggöra fortsatt utbyggnad av Barkarbystaden i Järfälla kommun. Luftledning bedöms inte vara ett realistiskt alternativ då utrymmet är begränsat till följd av befintliga vägar, natur- och kulturintressen samt planerad bebyggelse i området.

Då Vattenfall planerar en succesiv spänningshöjning av regionnätet från 77 kV till 132 kV så kommer de nya markförlagda ledningarna att konstrueras för en framtida spänningshöjning till 132 kV, även om de inledningsvis kommer att drivas med 77 kV. Den faktiska spänningshöjningen kommer att ske först då övriga delar av nätet har uppgraderats.

De två planerade markförlagda ledningarna kommer utgöra förlängningar av den befintliga 77 kV luftledningen in till den nya transformatorstationen Barkarby, som planeras vid Norrviksvägen. Ledningarna ansluter till varsin stolpe på befintlig luftledning, som raseras mellan dessa två stolpar. Den nya ledningssträckningen följer befintlig infrastruktur i form av gång-, cykel- och bilvägar på södra sidan om Akallalänken och Norrviksvägen.

Ett undersökningssamråd genomfördes under vintern 2018 och våren 2019. En alternativ sträckning på norra sidan om Akallalänken och Norrviksvägen avfärdades efter samrådet.

Vattenfall Eldistribution bedömde det norra alternativet vara svårframkomligt med hänsyn till Trafikverkets etableringar för Förbifart Stockholm och befintliga underjordiska ledningar.

Utifrån samrådsredogörelsen fattade länsstyrelsen i Stockholms län beslut om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Sammantaget bedöms de planerade ledningarnas negativa miljöeffekter vara begränsade till förläggningsskedet och främst bestå av begränsad framkomlighet, buller och störningar för rekreationsvärden. Under driftskedet bedöms de negativa miljöeffekterna vara obetydliga.

Remissen finns i sin helhet på https://www.ei.se/2019-102658

Efter genomförda upphandlingar år 2017 tecknades ramavtal för tjänster inom kommunikationsområdet. Avtalen började gälla den 1 januari 2018 till och med 31 december 2019. Avtalen kunde därefter förlängas i upp till två år. Förlängningar har nu nyttjats och avtalen löper ut den 31 december 2021. Nya upphandlingar behöver därför genomföras.

I motionen framför Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) att mottagandet av nyanlända till Stockholms stad inte har stått i proportion till vad kommunen mäktar med att ta hand om.

Motionärerna framhåller att storleken på invandringen är en följd av riksdagens beslut, men att det är Sveriges kommuner som i många avseenden har fått axla bördan när det gäller konsekvenserna av den förda politiken.

I lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) framgår anvisningar om att ta emot en nyanländ för bosättning i kommuner. Från och med 1 mars 2016 är det en skyldighet för en kommun att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen.

Motionärerna menar att bosättningslagen går emot det kommunala självstyret i vilken det framgår att kommunerna ska sköta lokala angelägenheter av allmänt intresse. I motionen föreslås kommunfullmäktige därför besluta att Stockholms stad ska hänvisa till det kommunala självstyret för att inte tvingas ta emot fler nyanlända i rådande situation.

I motionen, som väckts av Peter Wallmark (SD), framförs att Katarinavägens södra sida idag är en otrygg plats utan bebyggelse i den sista, östra, delen upp mot Renstiernas gata. Att låta denna del av Södermalm, med en av Stockholms mest magnifika utsikter, stå obebyggd är slöseri i ett Stockholm med svår bostadsbrist anser motionären. Området skulle kunna utvecklas och tillföra bostäder, lokaler, kultur och fler och större grönytor utan att omkringliggande bebyggelse störs.

Motionären föreslår kommunfullmäktige att besluta att berörda förvaltningar ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur den östra delen av Katarinavägen kan utvecklas till en trygg och attraktiv plats att bo och verka på.

Kommunfullmäktige antog den 28 maj 2018 § 27 förslag till detaljplan för Stadshagen 1:1 i stadsdelen Stadshagen, Dp 2013-08100-54. Detaljplanen syftar i första hand till att utveckla en stadsdel med blandat innehåll och ett aktivt stads- och parkliv. Detaljplanen syftar även till att ta hänsyn till befintlig bebyggelse och till den befintliga bebyggelsens karaktärsdrag. Genom ett skrivfel på plankartan har skyddsbestämmelse q3 placerats på fel byggnad. Följden av den felaktiga bestämmelsen är att befintliga kulturmiljövärden på huvudbyggnaden, norra byggnaden inom Q1, är oskyddade, samt att annexet, södra byggnaden inom Q1, skyddas för värden som saknas där. Detaljplanen uppfyller inte sitt syfte fullt ut med den felaktiga regleringen.

Den regionala handlingsplanen ska ge socialfondsprogrammet en regional prägel och möta de specifika utmaningarna och knyta an till prioriteringar i regionens utvecklingsstrategi (RUFS 2050). Handlingsplanen ska ge förslag på inriktning för genomförandet, utlysningar och styrande principer för Strukturfondsparterskapet prioriteringsarbete. Handlingsplanen ska användas av Svenska ESF-rådet och Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län i genomförandet av Socialfonden. Handlingsplanen ska också ge utgångspunkter för olika aktörers medverkan i genomförandet av Socialfonden.

Jämfört med tidigare program (2014 – 2020) så finns flera nyheter i det nya socialfondsprogrammet. Bland annat riktas programmets insatser mot fem övergripande målområden, snarare än målgrupper. Detta ska göra det nya programmet mer flexibelt och tydligare styrt av behoven. De fem föreslagna målområdena är:

Ekonomisk utsatthet

Etablering på arbetsmarknaden

Återinträde på arbetsmarknaden

Instabil ställning på arbetsmarknaden

Stabil ställning på arbetsmarknaden



Individernas utsatthet och ställning på arbetsmarknaden är den övergripande inriktningen för socialfonden. Insatserna i alla målområden kan adressera antingen individerna direkt, organisationer på arbetsmarknaden eller de underliggande strukturerna i form av lagar, regler och relationer aktörerna emellan som påverkar arbetsmarknadernas funktionssätt.

Region Stockholm har skickat förslaget på remiss och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Nya adoptionsregler trädde i kraft under år 2018. Syftet med den nya lagstiftningen var dels att barnets bästa skulle få större genomslag i adoptionsprocessen, dels att par som är sambo skulle få adoptera på samma sätt som gifta par. Under år 2019 ändrades även lagstiftningen om faderskap och föräldraskap. Nytt är även utredning och fastställande av faderskap vid korrigerad könstillhörighet, utredning och fastställande av föräldraskap samt utredning och fastställande av faderskap om barnet har sin hemvist utomlands. Utifrån dessa förändringar har det funnits ett behov av att revidera Stockholms stads riktlinjer för familjerätt så att de överensstämmer med det aktuella regelverket. Socialnämnden har därför utarbetat ett förslag till nya riktlinjer.

Emilia Bjuggren och Ulf Walther (båda S) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att göra det lättare att återvinna. Motionärerna föreslår att staden tar fram en strategi med konkreta åtgärder för att öka återvinningsgraden i Stockholm. De föreslår även att kommunfullmäktige ska ge Stockholm Vatten och Avfall AB ett särskilt ägardirektiv som syftar till att öka öppethållandet vid stadens återvinningscentraler till klockan 07-21 på vardagar. Till sist föreslås även att miljö- och hälsoskyddsnämnden ges i uppdrag att samla avfallsbranschen samt andra relevanta aktörer för att förbättra tillgängligheten vid stadens återvinningscentraler.

Rashid Mohammed och Torun Boucher (båda V) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen om att kulturaktörerna i staden har fått en akut försämrad ekonomisk situation till följd av Corona-pandemin, som har inneburit uteblivna inkomster på grund av inställda föreställningar med mera. Skribenterna lyfter att flera kulturaktörer därför har fått svårt att betala hyran för sina lokaler, vilket kan leda till att hyresvärdarna säger upp deras kontrakt. Lokalerna hyrs i många fall av Stockholms stad, antingen genom fastighetsnämnden eller något av de fasighetsägande bolagen. Kulturaktörerna utgörs dels av kulturutövare, dels av olika slag av föreningar, ateljéer och lokalförvaltande organisationer. I skrivelsen framhålls att regeringens särskilda hyresstöd för vissa branscher omfattar kulturutövare, men att det är oklart om det gäller övriga drabbade aktörer. Två frågor ställs i skrivelsen:

Hur ser samverkan ut mellan fastighetsnämnden, bostadsbolagens styrelser och kulturnämnden om det krisstöd som främst är riktat för att förhindra vräkningar av kulturaktörer och lokalförvaltare som med anledning av effekterna av pandemin står inför konkurshot?

Hur kan staden bidra till att stötta dessa verksamheter med hyreslättnader?

Farsta stadsdelsnämnd och Älvsjö stadsdelsnämnd har inkommit med skrivelser till kommunstyrelsen angående att driftstoppen i Meetings Plus är ett demokratiproblem.

Kommunfullmäktige beslutade år 2013 att staden skulle införa ett stadsgemensamt digitalt systemstöd och arbetssätt för ärende- och dokumenthantering, eDok. Systemet används för registrering av handling, remisshantering och för hantering av nämnd- och styrelsehandlingar. Den digitala hanteringen och distributionen av sammanträdeshandlingar till nämnd- och styrelsemöten sker via eDok Meetings Plus.

De problem som förekommit med åtkomsten till handlingar förhindrar dock stadens fritidspolitiker från att ta del av de underlag som det sedan ska fattas beslut om. För att förtroendeuppdrag ska kunna utföras förväntar sig stadsdelsnämnderna en välfungerande teknik och lättillgänglig it-support, eller att ett leverantörsbyte sker.

Regeringen gav i maj 2019 ett uppdrag om att lämna förslag på ett genomförande av EU:s tillkomna öppna data-direktiv. Öppna data-utredningen tillsattes och genomfördes i samarbete med utsedda experter och huvudbetänkandet, Innovation genom information SOU 2020:55, lämnades in till Näringsdepartementet i september 2020.

Öppna data-utredningen föreslår att EU:s öppna data-direktiv ska genomföras genom bestämmelser i en ny lag. Öppna data-lagen föreslås reglera formerna för hur information ska tillgängliggöras och tillhandahållas; vilka format, när avgifter ska tas ut samt krav att avslag på begäran om information ska motiveras med ett myndighetsbeslut.

Stockholms stad har fått ärendet på remiss för yttrande.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian ”En utökad möjlighet att söka efter vapen och andra farliga föremål” till kommunstyrelsen. Utredningen föreslår att polisen ges en ökad möjlighet att i förebyggande syfte göra husrannsakan för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Den nya regeln om husrannsakan omfattar gemensamt tillgängliga utrymmen i eller i anslutning till flerbostadshus. För att minska incitamenten att dra in unga i kriminalitet föreslår utredningen vidare att kravet på särskilda skäl för husrannsakan, kroppsvisitation och beslag hos barn under 15 år inte ska gälla om det finns särskild anledning att anta att den unge utnyttjas av annan i brottslig verksamhet.

Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att tillkalla en särskild utredare vars huvudsakliga uppdrag var att analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse, med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck.

Utredaren bedömer att det finns ett behov av att markera ytterligare i straffsystemet att hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabelt och föreslår en särskild brottstyp, hedersbrott, som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.

Stockholms stad har fått ärendet på remiss för yttrande.

Farsta stadsdelsnämnd har beslutat att, av ekonomiska skäl, lägga ner parkleksverksamheten i Fagerlidsparken. Stadens verksamhet i parken utgår istället från en annan intilliggande lokal där förvaltningen fortsatt bedriver öppen förskola samt fritidsgård. Detta föranledde att fastighetsnämnden, som idag arrenderar marken av exploateringsnämnden, avbröt planerna på att rusta upp parkleksbyggnaden. Istället påbörjades planering för att riva fastigheten då den är tekniskt utdömd. Hökarängens stadsdelsråd har påbörjat ett arbete för att ta över ansvaret för parkleksbyggnaden, upprusta den och möjliggöra fortsatt verksamhet. I skrivelsen, som väckts av Torun Boucher (V), föreslås att kommunstyrelsen i samråd med fastighetsnämnden och exploateringsnämnden skyndsamt tar fram en lösning som innebär att Hökarängens stadsdelsråd kan ta över arrendeavtalet och ansvaret för parkleksbyggnaden i Fagerlidsparken.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor till Stockholms stad för yttrande. I utredningen föreslås bland annat att kommunala resursskolor ska kunna inrättas i de kommuner som så önskar.

Betänkandet har fokuserat på kartläggning och analys om kommunala resursskolor, och förslag till ny reglering. Det är barnets behov som ska ligga till grund för beslut om grupptillhörighet.

Utredningen belyser även frågor och problematik kring tilläggsbelopp och finansiering för fristående resursskolor. Utredningen framhåller att det bör vara kommunen som beslutar om placering av en elev i en kommunal resursskola. En sådan placering ska därför även kunna avslutas av kommunen. Vidare framgår att en sådan placering ska ses som en tillfällig, om än långsiktig, stödåtgärd som syftar till att eleven ska kunna återgå till ordinarie verksamhet. I utredningens genomgång ses därmed den kommunala resursskolan som en avgränsad placering och tillfällig stödåtgärd, och inte som elevens ordinarie skolenhet. I en fristående resursskola är det elevens vårdnadshavare som har gjort ett aktivt val, och om eleven blir antagen till skolan så är resursskolan alltid elevens ordinarie skolenhet. Fristående resursskolor kan dessutom ta emot en elev redan från förskoleklass och eleven kan genomföra hela sin grundskoleutbildning på skolenheten. Enligt utredningens förslag ska en kommunal resursskola inte kunna ta emot en elev från förskoleklass.

Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian En mer likvärdig och effektiv skoltillsyn till Stockholms stad för yttrande. I promemorian föreslås att den nuvarande, mest ingripande sanktionen vid allvarliga missförhållanden i kommunala skolor, statliga åtgärder för rättelse, som huvudregel ersätts med ett verksamhetsförbud tills vidare. Det innebär att även kommunala skolor med stora brister ska kunna stängas och inte kan öppnas igen förrän bristerna är åtgärdade. Det rör sig således om ett verksamhetsförbud på obestämd tid. Utredningen föreslår att en ny särskild grund för återkallelse av ett godkännande eller medgivande att bedriva utbildning vid en skolenhet införs.

Förslaget omfattar även beslut om rätt till bidrag respektive verksamhetsförbud eller statliga åtgärder för rättelse. Promemorian föreslår även att tillsynsmyndigheten i sina förelägganden ska specificera om den påtalade bristen utgör ett allvarligt missförhållande. Förslaget avser skapa en ökad tydlighet för huvudmannen om vad som kan bli följden av fortsatta missförhållanden. I dagsläget är det möjligt för en kommun eller enskild huvudman att överklaga ett beslut om återkallelse eller beslut om statliga åtgärder för rättelse till allmän förvaltningsdomstol. Denna möjlighet föreslås kvarstå vid beslut om verksamhetsförbud.

I en motion till kommunfullmäktige av Peter Wallmark (SD) framförs att berörda förvaltningar behöver utreda hur ett IOP kan initieras med Volontärbyrån. Motionären menar att genom att etablera ett IOP med byrån kan nämnda verksamhet expandera och fler utsatta äldre få det stöd de behöver.

Motionären yrkar att berörda förvaltningar utreder hur ett idéburet offentligt partnerskap kan initieras med Volontärbyrån i syfte att ge stöd till äldre utsatta stockholmare. Motionären menar att staden behöver inta en aktiv roll i att främja organisationens arbete med tanke på att den bidrar till att hjälpa äldre utsatta stockholmare.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 16 december och publiceras senast med protokollet.