Möte 2020-03-25

Vidareutbildning av lärare och förskollärare (nedan kallat VAL) är en särskild satsning på vidareutbildning för yrkesverksamma lärare och pedagogisk personal inom förskolan. Satsningen syftar till att yrkesaktiva lärare och förskollärare med studieerfarenhet, men som saknar en lärar- eller förskollärarexamen, ges möjlighet att läsa in en sådan på en kortare tid än en reguljär lärarutbildning. Ett antal krav ställs upp för att kunna antas och examineras inom VAL. I promemorian från utbildningsdepartementet, som har skickats till staden för yttrande, föreslås ett antal förenklingar av regelverket för att fler obehöriga lärare och förskollärare ska kunna nå behörighetsgivande examen genom VAL.

Utbildningsdepartementets promemoria ”Möjlighet till betyg från årskurs 4” har remitterats till Stockholms stad för yttrande. Det finns idag en försöksverksamhet som började tillämpas läsåret 2017/18 som gäller betygsättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 5 och 6 i specialskolan. Av försöksordningen framgår att försöksverksamheten får omfatta högst 100 skolenheter och avser betygssättning i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan och i årskurs 5 och 6 i specialskola. I de årskurser där betyg sätts finns inte något krav på att upprätta skriftliga individuella utvecklingsplaner. Förutsättningarna för deltagande i försöksverksamheten är att en huvudman bara får delta i försöksverksamheten om det hos den berörda skolenhetens rektor och lärare finns intresse av att delta.

Förslaget som presenteras i promemorian innebär att begränsningen av hur många skolenheter som får delta i försöksverksamheten tas bort. Det innebär också att det är rektorn som får besluta att betyg ska sättas i nämnda årskurser och skolformer vid den skolenhet rektorn ansvarar för.

Stockholms stad har sedan september 2016 en äldreombudsman som ska verka för att äldre personer i staden har goda levnadsförhållanden samt på en stadsövergripande nivå bevaka äldres intressen och rättigheter inom stadens alla verksamhetsområden. Äldreombudsmannen ska vartannat år lämna en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet samt om de frågor om äldres levnadsvillkor som ombudsmannen bedömer att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om.

Syftet med rapporten är att belysa utvecklingsmöjligheter och utmaningar i stadens arbete med att ge äldre möjlighet att få ett tryggt åldrande med en hög grad av självbestämmande och värdighet.

Äldreombudsmannens rapport 2019 handlar om äldres levnadsvillkor och om stadens förbyggande och hälsofrämjande arbete för äldre. Rapporten belyser några sårbara grupper äldre som särskilt behöver uppmärksammas. De sårbara grupper äldre rapporten tar upp är:

- Ofrivilligt ensamma äldre

- Äldre i fattigdom

- Äldre med psykisk ohälsa

- Äldre med missbruksproblematik

- Äldre och hemlöshet

- Äldre som lever med hiv

- Äldre med PSTD

Inför förestående årsstämmor i aktiebolag, där staden innehar aktier/ rösträtt måste staden ha ombud. Ombudet väljs av kommunstyrelsen som uppdrar till denne att rösta om:

fastställelse av resultat- och balansräkningar

disposition av bolagets vinst eller förlust (fria kapital) enligt den fastställda balansräkningen

ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören

arvoden åt styrelseledamöter, revisorer och ersättare samt val av auktoriserad revisor och ersättare för denne



Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen” eller av annat skäl.

Dessutom uppdras åt ombudet att företräda staden avseende

beslut om nyemission

beslut om ändrad bolagsordning.



Beträffande koncernbolagen - exklusive moderbolaget Stockholms Stadshus AB självt - beslutas det i sedvanlig ordning.

För bolagen i bilaga 1 förutsätts stadsledningskontoret upprätta erforderligt beslutsunderlag till respektive årsstämma och tillse att stämmoombudet erhåller detsamma.

Ombudet föreslås, avseende Stockholms Stadshus AB, rösta för arvoden 2020 enligt bilaga 2. Bolagens årsarvoden justeras till följd av förändrat prisbasbelopp. Arvodena överensstämmer med vad som gäller för stadens nämnder. På sedvanligt sätt utgår härutöver sammanträdesarvoden (550 kr) och dagarvoden (610 kr respektive 1 050 kr).

Finansdepartementet har remitterat promemorian ”Säkrare samordningsnummer och bättre förutsättningar för korrekta uppgifter i folkbokföringen” (Fi2020/11131/S3) till Stockholms stad. I promemorian föreslås vissa åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för att folkbokföringen ska innehålla korrekta uppgifter. Det föreslås att underrättelseskyldigheten till Skatteverket om misstänkta fel i folkbokföringen ska utvidgas och omfatta samtliga myndigheter och gälla fler uppgifter. Förslaget innebär att även socialtjänsten kommer att omfattas av den utökade underrättelseskyldigheten. Om särskilda skäl talar mot det behöver någon underrättelse inte lämnas. Den utvidgade underrättelseskyldigheten förs in i lag.

Som ett led i att stärka systemet med samordningsnummer föreslås bl.a. att personer med samordningsnummer ska kunna avregistreras. Det föreslås även införas en skyldighet för enskilda att anmäla uppgift om aktuell adress till Skatteverket. För att tillgodose ett utökat behov av samordningsnummer föreslås att numren ska kunna tilldelas efter ansökan av enskild som har en sådan anknytning till Sverige att personen kan antas behöva en identitetsbeteckning. Förslaget förenas med en utökad identitetskontroll. Därutöver görs en viss utvidgning av vilka uppgifter som får behandlas i det statliga personadressregistret (SPAR). Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

I promemorian från Finansdepartementet (Ds 2019:30) föreslås att tillståndsplikten för s.k. förströelsespelsautomater ska upphöra och att automatspelslagen och automatspelsförordningen (2004:1062) ska upphävas. Förslaget lämnas bl.a. mot bakgrund av de stora förändringar som barn och ungas spelvanor genomgått sedan lagens införande och den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen på automatspelsområdet som skett sedan dess. Till följd av förslaget föreslås att anordnare av förströelsespel ska omfattas av skyldigheten att använda kassaregister.

Promemorian innehåller också förslag om att överenskommelsen mellan Sverige och Finland om automatspel på passagerarfartyg i reguljär linjetrafik mellan Sverige och Finland (SÖ 1979:40) ska sägas upp. Vidare föreslås att en definition av svenskt speldeltagande ska införas i lagen (2018:1139) om skatt på spel. Därtill föreslås ett antal mindre justeringar och rättelser i spellagen och spelförordningen (2018:1475).

Förslaget om att överenskommelsen mellan Sverige och Finland ska sägas upp föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Den 25 maj 2018 trädde dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft. Den ersatt den tidigare personuppgiftslagen. Dataskyddsförordningen ställer ett utökat krav på öppenhet, ett ökat fokus på integritetsskydd och innebär en förstärkning av den registrerades rättigheter. Den personuppgiftsansvarige ges ett förtydligat och utökat ansvar. Det innebär bl..a en större skyldighet att kunna visa att förordningen följs, vilket har lett till att dokumentationsskyldigheten har ökat. Varje nämnd ansvarar för sina personuppgiftsbehandlingar och måste ha tydliga riktlinjer för hanteringen av dessa. Den registrerades rättigheter har förstärkts och strängare sanktioner har införts. En myndighet som behandlar personuppgifter ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter bestäms i dataskyddsförordningen. Dataskyddsombudet ska bl.a. informera och ge råd till den personuppgiftsansvarige, övervaka efterlevnaden av dataskyddsförordning och den personuppgiftsansvariges strategi för dataskydd, vara kontaktperson gentemot tillsynsmyndigheten, Datainspektionen, samt vara kontaktperson gentemot registrerade.

Revisionskontoret har med anledning av att dataskyddsförordningen nu varit gällande en viss tid granskat nämndernas arbete med implementeringen av förordningen. Revisionskontoret att lämnats rekommendationer till kommunstyrelsen utifrån de iakttagelser och bedömningar som gjort vid granskningen.

Stadsrevisionen har genomfört en granskning avseende kontinuitetsplanering för IT-avbrott. Granskningen har genomförts med hjälp av konsult. Granskningen syftar till att bedöma om stadens nämnder arbetar med kontinuitetsplanering och om kontinuitetsplaner upprättats för kritiska beroenden avseende IT-avbrott. Granskningen har omfattat kommunstyrelsen, trafiknämnden, samt stadsdelsnämnderna Hägersten-Liljeholmen och Norrmalm och utgår från ”it-störningar som har påverkan på den dagliga verksamheten och som ställer krav på att det finns en beredskap för att kunna upprätthålla verksamheten även under onormala förhållanden.” För kommunstyrelsen är granskningen avgränsad till ledning, styrning och uppföljning av processen för risk- och sårbarhetsanalys och kontinuitetsarbetet. För stadsdelsnämnderna har granskningen avgränsats till verksamhetsområde äldreomsorg och kontinuitetsplanering rörande sociala system. För trafiknämnden har stadsrevisionen konstaterat att det saknas dokumenterade kontinuitetsplaner för störningar eller avbrott som drabbar för verksamheten viktiga it-system varför ingen bedömning har kunnat genomföras.

Den sammantagna bedömningen är att det finns skillnader i hur de granskande nämnderna arbetar med kontinuitetsplanering avseende IT-avbrott och att det finns brister som behöver åtgärdas. Stadsrevisionen lämnar några specifika rekommendationer till respektive nämnd i sin sammanfattande bedömning. För kommunstyrelsens del är stadsrevisionens bedömning att stadens styrning och uppföljning av kontinuitetsplanering rörande IT-avbrott behöver utvecklas i form av relevanta och aktuella anvisningar, metodstöd och utbildningar samt att roller och ansvar för uppföljning behöver tydliggöras.

I samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2019 har regler för ekonomisk förvaltning ändrats avseende direktupphandling (kap. 4 § 5).

Förändringen innebar att respektive nämnd fastställer riktlinjer för användning av direktupphandling. Stadsledningskontoret utfärdar tillämpningsanvisningar som innehåller miniminivåer avseende innehåll och omfattning av respektive nämnds riktlinjer. Kommunstyrelsen har att fastställa riktlinjer för stadsledningskontorets direktupphandlingar.

I skrivelsen till kommunstyrelsen från Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) framförs önskemål om en föredragning i kommunstyrelsen om utvecklingen av sjukfrånvaron i staden, med fokus på strukturella skillnader och verksamheter och förvaltningar som ökar sjukfrånvaron jämfört med den allmänna trenden.

Sara Stenudd (V) har begärt tjänstledighet för 100 % av heltid för perioden 2020-03-09 – 2020-05-04.

Stockholms stad har haft en stadsövergripande och långsiktig vision som överordnat styrdokument under drygt 12 år. Att utforma en gemensam vision för staden var ett arbete som påbörjades redan kring år 2005. Stockholms kommunfullmäktige beslutade i juni 2007 om en gemensam vision för staden, Vision 2030, Ett Stockholm i världsklass. Utgångspunkten var ett antal framtidsanalyser av Stockholms utveckling och Territorial Reviews, Stockholm, där OECD utvärderade regionens styrkor och utmaningar. Visionen implementerades i stadens ordinarie styrsystem och kommunicerades till stadens medarbetare för att nå goda resultat och ökad delaktighet.

Kommunfullmäktige beslutade i samband med budget 2013 om att visionen skulle utvärderas och uppdateras, inte minst utifrån förutsättningen att staden växt snabbare än tidigare förväntat. Efter ett arbete som involverade många medarbetare i staden beslutade kommunfullmäktige om Vision 2040 – Ett Stockholm för alla, år 2015. Visionen har varit styrande för kommunfullmäktiges budget med treårsplan.

Utifrån uppdrag av kommunfullmäktige har ett arbete med revidering av Vision 2040 genomförts under våren 2019. Arbetet har letts av stadsledningskontoret och har involverat ett stort antal medarbetare i staden. I detta ärende redovisas ett förslag till en reviderad långsiktig vision för staden, Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm.

Det nya visionsförslaget har sin grund i tidigare visioner och i de långsiktiga mål som framgår av kommunfullmäktiges budget för 2019. Förslaget till reviderad vision är, också i likhet med budgeten, indelad i tre huvudteman med samma utgångspunkter som kommunfullmäktiges inriktningsmål:

En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla

En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt

En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden



Revideringen av visionen har tagit sin utgångspunkt i kunskaper om trender och globala strukturer som har betydelse för Stockholmsregionen och dess särskilda förutsättningar och utmaningar. I genomförandet av visionen ska Stockholms stad även bidra till att målen i Agenda 2030 uppfylls i de delar där staden har rådighet samt förhålla sig till de regionala utmaningarna och målen i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050.

Den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen är en särskilt viktig förutsättning. Hur befolkningen utvecklas är avgörande i planeringen för framtida behov av bland annat bostäder och kommunal service. Därutöver finns det flera stora och globala samhällsutmaningar som påverkar utvecklingen, såsom miljö- och klimatförändringarna och en allt hårdare global konkurrens. Det finns även en ökad social polarisering idag, där klyftorna mellan olika grupper i samhället tenderar att öka, liksom mellan olika delar av landet. Världen är också mitt uppe i en digital revolution och hastigheten i förändringstakten ökar. Tekniken blir en allt större del av det moderna samhället. Stockholms stad kan dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen skapar, om vi samtidigt förstår de risker och begränsningar som finns.

Vision 2040 är en vision om hur staden tar till vara på möjligheterna och skapar en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling i Stockholm.

Kommunfullmäktiges presidium har initierat en ny översyn av annonseringen av kommunfullmäktiges sammanträden. Det lagstadgade kravet på annonsering av sammanträdena upphörde tidigare i och med den nya kommunallagen (2017:725) som trädde i kraft den 1 januari 2018.

Förordnandena har förhandlats enligt 11 § MBL den 19 februari 2020 samt den 10 mars 2020.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V), föreslår i en skrivelse till kommunstyrelsen att Fristad servicehus ska omvandlas till ett kollektivboende för äldre i första hand och ett sedvanligt seniorboende i andra hand. Skribenterna framhåller att andelen äldre kommer att öka kraftigt i Stockholm under kommande decennier och behovet av tillgängliga och äldreanpassade bostäder är stort, varför det även framöver kommer finnas behov av bostäder för äldre i Bromsten.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) att kommunfullmäktige beslutar att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av dagens upptagningsområden samt att utifrån kriterier om social variation skapa nya upptagningsområden. I motionen beskrivs att skolsegregationen är utbredd i Stockholm. Motionärerna menar att staden därför behöver undersöka hur upptagningsområden kan ritas om för att elever ska ha nära till sin skola samtidigt som stadens skolor i större utsträckning blir en plats där elever från olika bakgrunder möts.

Lisa Palm (Fi) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar att uppdra utbildningsförvaltningen att tillse att stadens grund- och gymnasieskolor tillhandahåller kostnadsfria mensskydd till elever. Motionären anser att staden behöver satsa mer på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Att införa skattefinansierat mensskydd i skolan anser motionären kan leda till samtal om sexuell hälsa, PMS, endometrios och att få bort stigmatiseringen kring menstruation.

I en motion till kommunfullmäktige av Lisa Palm (Fi) föreslås att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att göra en översyn av sex- och samlevnadsundervisningen i Stockholms skolor samt får i uppdrag att genomföra en kompetenssatsning i sex och samlevnad med fokus på samtycke och sexuella rättigheter.

Motionären vill se ett helhetsgrepp om sexualundervisningen och menar att mot bakgrund av Skolinspektionens granskning av sex- och samlevnadsundervisningen behöver staden göra mer. Motionären menar att granskningen visar på stora brister i undervisningen gällande samtycke, sexuella trakasserier, hedersproblematik och att undervisningen i stort är heteronormativ.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen skildras vissa uppkomna problem i Stockholmstrafiken och i stadsmiljön som hänförs till det nya fenomenet elsparkcyklar. Vidare framförs att det finns ett behov av förtydligande av vilka regler som gäller för elsparkcyklarna och dess ägare och ett antal åtgärder föreslås.

Regeringskansliet beslutade den 29 april 2019 att en utredare skulle biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram förslag till åtgärder inom studiemedelssystemet för att främja omställning och vidareutbildning högre upp i åldrarna (U 2019:A). Utbildningsdepartementet har skickat departementspromemorian Bättre studiestöd till äldre på remiss till Stockholms stad.

I departementspromemorian framhålls att medellivslängden ökar och pensionsåldrarna höjs, vilket leder till att det finns både samhälleliga och individuella behov av att arbeta högre upp i åren. För att det ska vara möjligt att arbeta längre krävs att det är möjligt att kompetensutveckla sig och ställa om under en större del av livet. Det krävs även att den som funderar på att studera har möjlighet att finansiera sina studier, så att han eller hon både ser utbildning och studiefinansiering som ett tilltalande, eller åtminstone möjligt, alternativ. Dessutom finns det bland äldre en ökad efterfrågan på både utbildning och studiestöd.

Mot denna bakgrund lägger utredaren fram förslag om ändringar i studiestödet. I promemorian föreslås att åldersgränser för rätt till studiestöd ska höjas och återbetalningsregler ändras. Det föreslås även extra studieveckor till studerande över 40 år. Utredaren väljer att inte lägga förslag på en ny deltidsnivå inom studiestödet.

Stockholms stad har fått promemorian Språkplikt – Deltagande i grundutbildning för rätt till försörjningsstöd på remiss från Socialdepartementet.

I promemorian framkommer förslag om införandet av ett tillägg i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) avseende att den enskilde vid behov ska delta i grundutbildning i svenska för att kunna anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Syftet med den föreslagna förändringen, språkplikten, är att tydliggöra vikten av att delta i språkutbildning för att den enskilde ska förbättra möjligheten att få ett arbete och därigenom en förbättrad etablering i Sverige.

I samband med kommunfullmäktiges budget för 2018 fick miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med en ny kemikalieplan.

Förslaget är Stockholms stads andra kemikalieplan och utgår ifrån det långsiktiga målet om ett giftfritt Stockholm i förslaget till Miljöprogram för Stockholms stad 2020-2023 och det kortsiktiga etappmålet, minskad förekomst av skadliga ämnen i varor och kemiska produkter.

Förslaget till kemikalieplan syftar till att konkretisera de åtgärder som behöver vidtas av stadens verksamheter för att nå målet om en giftfri stad. Den nya kemikalieplanen innehåller 49 åtgärder som är fördelade på åtta verksamhetsområden:

Information och dialog

Inköp och upphandling

Bygg- och anläggningsmaterial

Kemikaliehantering

Växtskyddsmedel

Tillsyn och kontroll

Miljögiftsövervakning

Barn och andra särskilt känsliga grupper



Åtgärdsområdena innehåller åtgärder av olika slag, exempelvis genomförande av informations- och kommunikationsinsatser, kravställande och uppföljning i samband med inköp samt substituering av utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen. Verksamhetsområdet växtskyddsmedel är nytt och har tillkommit jämfört med stadens första Kemikalieplan. Att minska barn och ungas exponering för skadliga ämnen är fortsatt prioriterat, med det nya förslaget utökar även fokusgruppen till andra särskilt känsliga grupper såsom unga, allergiker eller gravida.

Förslaget ska leda stadens arbete mot att nå det långsiktiga målet om ett giftfritt Stockholm och etappmålet om minskad förekomst av skadliga ämnen i varor och kemiska produkter, men kommer även att leda till att staden bidrar till uppfyllandet av nationella miljömål och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Stockholms stad har mottagit en remiss för yttrande från Naturvårdsverket gällande nya föreskrifter för genomförande av reviderade direktiv på avfallsområdet. Remissen omfattar fyra nya föreskrifter som berör områdena

Undantag från krav på utsortering av vissa avfallsslag för den som producerar bygg- och rivningsavfall

Kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall

Skyldighet att lämna uppgifter om förpackningar och förpackningsavfall

Undantag från krav på separat insamling av matavfall

Naturvårdsverkets förslag till fyra nya föreskrifter utgår ifrån och kompletterar de förslag till ändringar av lagar och förordningar som Miljödepartementet har lämnat i promemorian Genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet (besvarad av kommunstyrelsen den 18 december 2019, dnr KS 2019/1512) samt promemorian Genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet: Rapportering och miljösanktionsavgifter (besvarad av kommunstyrelsen den 17 februari 2020, dnr KS 2019/1825).

Tre av de nya föreskrifter som Naturvårdsverket föreslår har sin grund i ett antal förslag till författningsändringar, som Miljödepartementet nyligen har lagt fram med anledning av ändringar i ett antal EU-direktiv inom avfallsområdet, det så kallade avfallspaketet. Den fjärde föreslagna föreskriften behandlar undantag från krav på separat insamling av matavfall. Denna föreskrift är inte en direkt följd av avfallspaketet, utan har sin grund i det förslag som presenterades i betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56).

Naturvårdsverket framhåller att förslagen till ändrade föreskrifter bör läsas i ett sammanhang av de tidigare promemorior på avfallsområdet som lagts fram samt de författningsförändringar som Miljödepartementet föreslår.

Stockholms stad har mottagit ytterligare en remiss från Naturvårdsverket (dnr KS 2020/286) som avser ändringar i flera av Naturvårdsverkets andra föreskrifter på avfallsområdet. De två remisserna behandlar överlappande områden och den senare kommer staden kommer att besvara under april 2020.

Såväl föreskriftsändringarna som föreslås i denna remiss samt remissen dnr KS 2020/286 och författningsändringarna som Miljödepartementet presenterat föreslås att träda i kraft samtidigt den 5 juli 2020.