Möte 2019-05-15

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet ”Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk” till bland annat Stockholms stad. I utredningen föreslås ett flertal åtgärder att genomföras inom en femårsperiod, bland annat ny lagstiftning rörande barntolkning. Syftet med föreslagna åtgärder är att komma till bukt med utmaningar som är identifierade för att tillförsäkra samhällets försörjning med tolkar. Sammanfattningsvis föreslås statliga reglerade grundkrav på utbildning och praktik, att staten för register över auktoriserade tolkar, att tolkning utförd av barn förbjuds samt att regelverket, kvalitetssäkring och tillsyn av tolkar och förmedlingsorgan utvecklas. Offentlig sektor såsom kommuner och landsting föreslås använda tolkresurser mer flexibelt och effektivt exempelvis genom förstärkt samverkan mellan myndigheter.

I propositionen 2018/19:58 Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning föreslås att frågor om oredlighet i forskning ska prövas av en särskild nämnd. I promemorian görs bedömningen att rättsliga grunder i EU:s dataskyddsförordning och bestämmelser i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) kan tillämpas på den behandling av personuppgifter som kommer att utföras av den särskilda nämnden och de forskningshuvudmän som omfattas av den föreslagna lagen. Detta gäller dock inte fullt ut för sådan behandling av känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser som utförs av enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller av andra bolag, stiftelser och föreningar som omfattas av den föreslagna lagen. Hit hör kommunala bolag och stiftelser som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen. För sådana forskningshuvudmän bedöms det behövas kompletterande reglering.

Det föreslås därför att det i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning införs bestämmelser om att de enskilda organ som omfattas av lagen ska få behandla känsliga personuppgifter respektive personuppgifter som rör lagöverträdelser om behandlingen är nödvändig för att fullgöra uppgifter enligt den lagen.

Promemorians lagförslag är tänkt att träda i kraft samma dag som lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, den 1 januari 2020.

Utbildningsdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Kamerabevakning av tunnelbanevagnar och tunnelbanestationer omfattas av ett undantag, det s.k. tunnelbaneundantaget, och i uppdraget har ingått att analysera om det bör införas ett utökat undantag från tillståndsplikten för kamerabevakningen av allmänna transportmedel och stationer.

Utredningen konstaterar att det finns ett långtgående integritetsskydd vid kamerabevakning redan genom dataskyddsförordningen och slutsatsen blir därför att ett utökat undantag från tillståndsplikten bör införas.

Utredningen föreslår att undantag från tillståndsplikt ska gälla för bevakning i ett fordon som används i kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg eller i tunnelbana.

Vidare ska undantag gälla för bevakning av ett stations-, terminal- eller hållplatsområde avsett för kollektivt resande på väg, järnväg, vatten, spårväg eller i tunnelbana. Var gränserna för ett sådant område går får bedömas i varje enskilt fall utifrån förhållandena på platsen. Platser i direkt anslutning till stationer, terminaler och hållplatser som är avsedda att underlätta för det kollektiva resandet, t.ex. cykel- och bilparkeringar samt passager till och från en sådan plats kan många gånger ingå i ett stations-, terminal- eller hållplatsområde.

Undantagen föreslås gälla om bevakningen har till syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott. De föreslås också gälla om bevakningen har till syfte att förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller olyckor eller begränsa verkningarna av sådana störningar eller av inträffade olyckor. Stockholms stad har fått utredningen Kamerabevakning i kollektivtrafiken – ett enklare förfarande (SOU 2019:8) på remiss för yttrande.

Inera ägs av SKL Företag, regioner och kommuner. Genom att erbjuda kompetens inom digitalisering stödjer Inera ägarnas verksamhetsutveckling. Inera koordinerar och utvecklar gemensamma digitala lösningar till nytta för invånare, medarbetare och beslutsfattare.

Inför förestående årsstämma i Inera AB, där staden innehar aktier/rösträtt måste staden ha ombud. Ombudet väljs av kommunstyrelsen som uppdrar denne att rösta om av ägarrådet beslutad verksamhetsplan och budget för 2020 samt styrelsens sammansättning. Enligt Ineras aktieägaravtal förbinder sig parterna att vid bolagsstämman rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid ägarrådet. Staden föreslås representeras av IT-direktören Johanna Engman, med biträdande stadsdirektören Anna Håkansson som ersättare.

Kommunfullmäktige fastställde den 4 mars 2019, § 9 , instruktionen för kommunstyrelsens råd för Agenda 2030. Rådet ska stödja, bevaka och ge råd i stadens arbete rörande Agenda 2030:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

I samband med det beslutade även kommunfullmäktige att rådets 17 ledamöter har rätt till arvode i enlighet med Stockholms stads regler om arvoden med mera för kommunala förtroendeuppdrag.

I och med detta beslut införs även ett årsarvode om 5 500 kronor till rådets ordförande.

Den 5 september 2017 inkom Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) till exploateringsnämnden med en ansökan om att få friköpa marken till 94 tomträttsfastigheter i Stockholm.

Exploateringsnämnden har för varje enskild tomträtt prövat möjligheten till friköp i enlighet med gällande försäljningspolicy. Grundprincipen i försäljningspolicyn är att fastigheter som inte är strategiskt viktiga för staden att äga ska kunna avyttras. Fastigheter som inte bör säljas är exempelvis fastigheter i utvecklingsområden, där stadens ägande exempelvis kan underlätta ett framtida plangenomförande. Ett annat exempel är fastigheter med förväntad värdeökning, exempelvis till följd av planerade infrastrukturinvesteringar. Vidare tillåts inte friköp av bostadstomträtter under den första avgäldsperioden.

Efter denna prövning är exploateringsnämnden positiv till ett friköp av 42 av fastigheterna. Huvuddelen av dessa, 35 stycken, finns i olika delar av ytterstaden, sju finns i innerstaden.

Parterna har träffat en överenskommelse om friköp av 42 tomträtter, till det sammanlagda friköpspriset 1 043 352 000 kronor. Friköpspriset följer de principer som anges i gällande kommunfullmäktigebeslut om friköpspriser för flerbostadshustomträtter (dnr 123-41/2013), som anger att priset i normalfallet ska motsvara fastighetens marktaxeringsvärde.

För ett antal fastigheter har priset justerats med anledning av sjöläge (15 procent påslag) eller en särskild värdering på grund av lokalinslag med innerstadsläge, i linje med exploateringsnämndens försäljningspolicy och kommunfullmäktiges beslut.

Det bokförda värdet för de aktuella fastigheterna uppgår till sammanlagt cirka 28 miljoner kronor. Reavinsten beräknas därmed till cirka 1 015 miljoner kronor.

Försäljningen påverkar stadens tomträttsintäkter, som beräknas minska med 11 miljoner kronor från och med år 2020. Om överlåtelsen sker under innevarande år påverkas även 2019 års intäkter.

Den 14 mars 2019 beslutade styrelsen för Stockholm Vatten AB att

för egen del godkänna utökning av verksamhetsområden för Stockholm Vatten AB beträffande vattenförsörjning och spillvattenavlopp respektive dagvattenavlopp i Huddinge respektive Stockholms kommun samt att hos Stockholms kommunfullmäktige hemställa om godkännande av den utökning respektive justering som rör Stockholms kommun.

Finansdepartementet har remitterat kostnadsutjämningsutredningens betänkande Lite mer lika – Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) till bland annat Stockholms stad för yttrande .

I linje med det uppdrag som formulerats i kommunfullmäktiges budget 2018, att kommunstyrelsen med stöd av miljö- och hälsoskydds-nämnden samt servicenämnden ska ta fram en stadsövergripande matstrategi för bättre folkhälsa och minskad miljö- och klimatpåverkan, har stadsledningskontoret tillsammans med berörda nämnder arbetat fram ett förslag till en stadsövergripande matstrategi.

Förslaget till strategi lägger fast stadens övergripande inriktning och ska ge tydlig vägledning och lägga grunden för ökad insikt och kunskap hos stadens medarbetare, brukare och Stockholmare. Modellen består av sex delar, God, Näringsriktig, Hållbar, Integrerad, trivsam och säker, som tillsammans bildar en helhet för måltiden och måltidsupplevelsen.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 15 maj och publiceras senast med protokollet.