Möte 2021-01-20

Storstockholms brandförsvars (SSBF) förbundsstyrelse har vid möte den 20 oktober 2020 godkänt förbundets tertialrapport 2. Förbundet redovisar ett resultat om 12,8 mnkr för andra tertialet 2020. Det prognostiseras ett positivt resultat om 8,3 mnkr för helåret. Förbundsstyrelsen bedömer att de trots coronapandemi löst uppdragen och levererat räddningsinsatser och myndighetsutövning på ett framgångsrikt sätt under året.

Svenska kraftnät planerar en ny elförbindelse för 400 kV mellan Överby i Sollentuna kommun och Beckomberga i Stockholms stad. Elförbindelsen ska ersätta den 220 kV-ledning som idag sträcker sig mellan stationerna Överby och Beckomberga. Inom Stockholms stad föreslås markkabel samt en ny transmissionsnätstation i Beckomberga.

Den nya elförbindelsen är en av flera åtgärder som Svenska kraftnät genomför inom projektet Storstockholm Väst för att möta det växande behovet av el i Stockholmsregionen. Förbindelsen ökar driftsäkerheten i elnätet och bidrar till en tryggare elförsörjning för stora delar av Stockholm. Projekt Storstockholm Väst bidrar tillsammans med de förstärkningar som görs inom projektet Stockholms Ström till att elnätet är robust och driftsäkert även i framtiden.

Svenska kraftnät genomförde under våren 2017 samråd gällande flera utredningskorridorer för den planerade förbindelsen samt ett kompletterande samråd under hösten 2018. Svenska kraftnät har efter samråden valt att gå vidare med ett av sträckningsalternativen. Inför koncessionsansökan genomför Svenska kraftnät nu ett avgränsningssamråd enligt 6 kap miljöbalken, för att erhålla synpunkter på utbyggnadsförslaget och förslag till avgränsningar i kommande ansökan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.

Föreslagen ledningssträcka utgörs av cirka 7,5 kilometer luftledning och cirka 10 kilometer markkabel och berör kommunerna Sollentuna, Järfälla och Stockholms stad. Utredningskorridoren utgår från station Överby i norr och sträckan för luftledningen är till största delen lokaliserad i och intill befintlig ledningsgata i skogsmark med angränsande småhusbebyggelse och Östra Järvafältets naturreservat. Den planerade markkabeln sträcker sig längs Förbifart Stockholm och gränsen till Hansta naturreservat, genom exploaterade områden i Igelbäckens kulturreservat och Norra Igelbäckens naturreservat i Barkarby. Från Hjulsta genom Vinsta och fram till station Beckomberga går den föreslagna markkabeln längs med Bergslagsvägen och Nälstastråket.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade den 24 september 2020 om förslag till ändringar i de allmänna ordningsföreskrifterna för Stockholms kommun och hemställde dessa till kommunfullmäktige för godkännande. Ändringen avser nämndens planer att under året anlägga tre nya hundrastgårdar inom stadsdelsnämndsområdet vid Valla torg, Koleraparken och Årstaskogen.

Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser. Stadens hundrastgårdar är på så vis definierade till antal och placering varför det krävs ett nytt beslut i kommunfullmäktige när en ny hundrastgård anläggs. Dessa hundrastplatser finns angivna på karta i föreskrifternas bilaga 9 som nu föreslås ändras. Därtill finns idag två platser vilka inte är förenliga med de allmänna lokala ordningsföreskrifterna, då de är belägna inom naturreservat med kopplingstvång. Beslutet för dessa områdens funktion som hundrastområden bör hävas.

Den allt mer förekommande uthyrningen av elsparkcyklar i Stockholms innerstad har visat sig orsaka problem för framkomligheten, eftersom fordonen ofta parkeras olämpligt. De olika åtgärder som trafiknämnden har vidtagit i syfte att stävja problemen har hittills inte visat sig vara tillräckligt framgångsrika, varför nämnden under en period har provat att tillämpa det regelverk som ger kommunen rätt att flytta fordon som står hindrande.

Enligt förordningen (1982:198) om flyttning av fordon i vissa fall är en fordonsägare ersättningsskyldig för kostnaden för flyttningen av fordonet samt övriga kostnader för åtgärden. Efter genomförd testperiod har trafiknämnden konstaterat att den genomsnittliga tidsåtgången för en kort flyttning av elsparkcykel är 25 minuter inklusive den administration som utförs hos parkeringsentreprenören och av handläggare vid nämndens förvaltning. Nämnden föreslår en avgift på 250 kronor per flytt utifrån de beräknade kostnaderna för åtgärderna. Avgiften föreslås gälla från och med den 1 mars 2021.

Emilia Bjuggren (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen framförs att stadens Miljöprogram 2020-2023 och Klimathandlingsplan 2020-2023 bör kompletteras med skrivningar om stockholmarnas deltagande i klimatomställningen. I motionen föreslås bland annat att staden bör sprida goda exempel på klimatomställning, instifta ett pris för lokala initiativ och att miljöförvaltningens informationsarbete med projektet klimatsmarta stockholmare utökas.

Regeringen beslutade den 14 juni 2019 att tillsätta en parlamentarisk kommitté (Migrationskommittén). Migrationskommittén har haft i uppdrag att ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Utgångspunkten för uppdraget har varit att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Kommittén föreslår bland annat följande:

Uppehållstillståndens längd

Tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel. Vid överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning) ska undantag göras från huvudregeln och permanent uppehållstillstånd beviljas direkt.

Arbetstillstånd får beviljas för skyddsbehövande

Det första uppehållstillstånd som beviljas en flykting ska vara tidsbegränsat och gälla i tre år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får inte vara kortare än ett år.

Om ett nytt uppehållstillstånd ska beviljas en flykting ska även det nya uppehållstillståndet vara tidsbegränsat. Det nya tillståndet ska gälla i två år. Om vissa krav är uppfyllda föreslår kommittén att ett permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas efter ansökan.

Det första uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska vara tidsbegränsat och gälla i 13 månader.

Om ett nytt uppehållstillstånd ska beviljas en alternativt skyddsbehövande ska även det nya tillståndet vara tidsbegränsat. Det nya tillståndet ska gälla i två år, om inte tvingande hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen kräver en kortare giltighetstid. Giltighetstiden får inte vara kortare än ett år.

Permanenta uppehållstillstånd

Permanent uppehållstillstånd ska endast få beviljas om utlänningen uppfyller krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, kan försörja sig och det med hänsyn till utlänningens förväntade levnadssätt inte råder tveksamhet om att ett permanent uppehållstillstånd bör beviljas. Ett permanent uppehållstillstånd ska också förutsätta att utlänningen haft tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige i minst tre år. Barn och personer som har rätt att uppbära allmän pension eller garantipension ska vara undantagna från de uppställda kraven.

Anhöriginvandring

Om en utlänning har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och denne har välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd ges till exempelvis en utlänning som är make eller sambo till utlänningen, m. fl.

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Kommittén föreslår att det som huvudregel ska ställas ett försörjningskrav som villkor för uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl

Om uppehållstillstånd inte kan beviljas på annan grund, ska tillstånd få beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige, tidsbegränsat till 13 månader.

Övriga skyddsbehövande

Kommittén föreslår att kategorin övriga skyddsbehövande ska utmönstras ur utlänningslagen (2005:716).

Varaktigt bosatta

Kommittén föreslår att för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige och därmed få ett permanent uppehållstillstånd ska det krävas att sökanden uppfyller de krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap samt vandel som krävs för att beviljas ett sådant uppehållstillstånd samt ett försörjningskrav.

Säkra och lagliga vägar

Kommittén bedömer att Sverige bör verka för att det internationella samarbetet för vidarebosättning av kvotflyktingar vidareutvecklas och utvidgas.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande och svarar med anledning av den korta remisstiden genom stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Kommunstyrelsen beslutar om förändring i fördelningen av borgarrådens föredragningsskyldighet.

Inriktningsunderlaget är upprättat av Trafikverket i enlighet med regeringens direktiv Uppdrag om att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för en ny planperiod (2020-06-25). Ärendet har inte remitterats ut till några kommuner, men Stockholms stad har på eget initiativ valt att inkomma med ett yttrande.

Utgångspunkten för rapporten är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen med tillhörande etappmål nås.

Centrala frågor är hur klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt, att underhållsbehoven ökar på både väg och järnväg samt att transportefterfrågan växer. Covid-19-pandemins långsiktiga effekter på trafikutvecklingen tas också i beaktning.

Syftet med inriktningsunderlaget är att ge regeringen ett underlag för bedömning av ekonomiska ramar för möjliga åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 respektive 2022−2037. Regeringen ska sedan, i en proposition till riksdagen, ge förslag till ekonomiska ramar för åtgärder i transportinfrastrukturen. När riksdagen har slagit fast planperiod och ekonomiska ramar följer åtgärdsplanering i syfte att ta fram en ny nationell plan och länsplaner för transportinfrastrukturen.

Stockholms stad genom Stockholms Stadshus AB (Stadshus AB) och Stockholms handelskammares Serviceaktiebolag (Handelskammaren) äger tillsammans Mässfastigheter i Stockholm AB (Mässfastigheter) som i sin tur äger dotterbolaget Stockholmsmässan AB, vanligtvis omnämnd som Stockholmsmässan i Älvsjö. Stadshus AB är majoritetsägare med 50,4 % av aktierna och Handelskammaren äger 49,6 % av aktierna. Mässfastigheter är fastighetsägare och tomträttsinnehavare för mässanläggning, hotell och Älvsjö gård. Dotterbolaget Stockholmsmässan AB driver mäss- och kongressverksamhet, i egen regi och genom inhyrda arrangemang.

Handelskammaren meddelade tidigare under år 2020 att de var intresserade av att sälja sin andel av bolaget till staden. Diskussioner om förvärv har pågått under en period och nu har Stadshus AB och Handelskammaren enats om ett förslag till aktieöverlåtelseavtal som innebär att Stadshus AB förvärvar Handelskammarens samtliga aktier och därmed blir ensam ägare till Mässfastigheter.

I samband med aktieöverlåtelsen behöver staden nominera ytterligare fem ledamöter till styrelsen i respektive bolag för att ersätta Handelskammarens ledamöter. De nominerade ledamöterna kommer att väljas vid extra bolagsstämma i respektive bolag för perioden till och med ordinarie årsstämma år 2021.

Kommunfullmäktige beslutade den 15 juni 2020, § 28, att anta detaljplan för del av Södermalm 8:1 i stadsdelen Södermalm, DP 2016-04114-54. Antagandebeslutet överklagades senare av flera enskilda parter. Mark- och miljödomstolen har med anledning av överklagandenas synpunkter inhämtat yttrande från Riksantikvarieämbetet och därefter gett Stockholms stad möjligheten att bemöta detta.

Utbildningsdepartementet har remitterat betänkandet Bygga, bedöma, betygsätta - betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper (SOU 2020:43) till Stockholms stad. Utredningens uppdrag var att utreda och föreslå en modell för hur ämnesbetyg kan införas i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. I uppdraget ingick även att utreda och lämna förslag till justeringar i betygssystemet för alla skolformer. Syftet är att främja elevers kunskapsutveckling och att betygen bättre ska spegla elevers kunskaper.

Utredningen föreslår bland annat att ämnesbetyg ska ersätta kursbetygen och införas i en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det innebär att betyg ges efter ett avslutat ämne och inte efter varje kurs. Utredningen föreslår också att ett nytt underkänt betyg Fx ska införas i grundskolan.

På grund av kort remisstid har Stockholms stad svarat med stadsledningskontorets, utbildningsnämndens och arbetsmarknadsnämndens respektive yttranden.

Ett ändrat rättsläge när det gäller tolkningen av bestämmelsen om statistiksekretess i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gör att statistik om fristående skolor som Skolverket får från Statistiska centralbyrån (SCB) inte längre kan publiceras på skolnivå. Det gäller exempelvis sådant som genomströmning, betygssättning och sammansättning av elever. Eftersom lika villkor ska gälla för kommunala och fristående skolor bedömer Skolverket att man därför i nuläget inte heller kan publicera uppdaterad statistik om kommunala skolor. Skolverket har tidigare använt statistik om fristående skolor för sitt arbete med uppföljning, stöd till skolutveckling, administration av statsbidrag med mera men detta försvåra av nytt praxis. För kommunens del kan inte SCB dela information avseende fristående skolors elevsammansättning på det sätt som krävs för att uppgifterna ska kunna användas som grund för en behovsbaserad resurstilldelning. Promemorian föreslår därför att det införs en tillfällig sekretessbrytande bestämmelse i OSL. Genom den kan Skolverket åter publicera statistik om fristående skolor på skol- och kommunnivå och kommunerna kan åter få tillgång till det underlag de behöver för en behovsbaserad resurstilldelning till skolor. Den sekretessbrytande bestämmelsen föreslås gälla från den 1 juli 2021 fram till den 1 juli 2023, då en annan, permanent lösning på den uppkomna situationen bedöms kunna finnas på plats.

Skolverket har remitterat promemorian ”Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation” till Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stad har en lång historik av att tillämpa Skolverkets underlag till maxtaxan inom pedagogiska verksamheter. Beslut om 2021 års nya avgiftsnivåer för förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid behöver beslutas i ett separat ärende av kommunfullmäktige 1 februari 2021 för att kunna börja gälla 1 februari 2021.

Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att nya avgiftsnivåer för Stockholm stads verksamheter inom förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid, oavsett regiform, fastställs och börjar gälla från och med 1 februari 2021.

Stockholms stad har en äldreombudsman som ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden samt på en stadsövergripande nivå bevaka äldres intressen och rättigheter inom stadens alla verksamhetsområden. Äldreombudsmannen ska vartannat år lämna en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet samt om de frågor om äldres levnadsvillkor som ombudsmannen bedömer att kommunfullmäktige behöver ha kännedom om.

Syftet med rapporten är att belysa utvecklingsmöjligheter och utmaningar i stadens arbete med att ge äldre möjlighet att få tryggt åldrande med en hög grad av självbestämmande och värdighet.

Äldreombudsmannens rapport 2019 handlar om äldres levnadsvillkor och om stadens förbyggande och hälsofrämjande arbete för äldre. Rapporten belyser några sårbara grupper äldre som särskilt behöver uppmärksammas. De sårbara grupper äldre rapporten tar upp är:

- Ofrivilligt ensamma äldre

- Äldre i fattigdom

- Äldre med psykisk ohälsa

- Äldre med missbruksproblematik

- Äldre och hemlöshet

- Äldre som lever med hiv

- Äldre med PTSD



Ärendet var uppe för beslut på kommunfullmäktiges sammanträde den 20 april 2020, men ärendet utgick.

Regeringen beslutade den 5 juni 2019 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda utvidgningar av rutavdraget. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur rutavdraget kan utökas med vissa angivna tjänster, en höjning av taket för rutavdraget till 75 000 kronor samt en särskild ordning för rutavdraget för äldre personer.

Utredningens uppdrag har varit omfattande och komplext. Utredningen har därför dragit upp ett antal principer som ett särskilt rutavdrag för äldre kan utformas efter. Utredningen anser att en principiell inriktning för ett särskilt rutavdrag för äldre personer bör vara att det ska möta en eventuell efterfrågan på tjänster som går utöver det behov som den kommunala hemtjänsten ska tillgodose enligt socialtjänstlagen (2001:453). Ett särskilt rutavdrag för äldre personer bör vidare ansluta till den valfrihet som nuvarande rutavdrag innebär för den enskilde. Därmed bör rätten till rutavdrag för äldre inte vara beroende av att den enskilde har något specifikt behov. I stället bör möjligheten att använda det särskilda rutavdraget kopplas till att den enskilde uppnått en viss ålder. Förslaget om det särskilda rutavdraget för äldre ska inte påverka kommunernas åtaganden och skyldigheter i förhållande till sina äldre kommuninvånare enligt socialtjänstlagen eller andra lagar.

Utredningen menar att ett särskilt rutavdrag för äldre kan underlätta vardagen för anhöriga till äldre personer, vilka i dag gör stora insatser för äldre närstående. Ett annat motiv för ett särskilt rutavdrag för äldre är att det i viss mån skulle kunna bidra till att skjuta upp beslutet att gå i pension och sluta att förvärvsarbeta.

Slutligen bör ett särskilt rutavdrag för äldre ansluta till rutavdragets huvudsyfte och således utformas med syfte att påverka efterfrågan på vissa tjänster och ge enskilda incitament att köpa vissa hushållsarbeten på marknaden i stället för att utföra arbetet själva.

Utifrån de principiella övervägandena föreslår utredningen att en särskild ordning för rutavdrag för äldre personer lämpligast genomförs genom att rutavdraget kompletteras med tjänster som enbart äldre personer har rätt till. Tjänsterna avser sällskap, matlagning och bakning samt rastning och passning av sällskapsdjur. Därtill bör möjligheterna till rutavdrag utvidgas för arbete som avser tillsyn av bostad och trädgårdsskötsel.

Utredningens förslag är alltså att en särskild ordning för rutavdrag för äldre personer ska omfatta fler tjänster än nuvarande rutavdrag. En sådan ordning bör enligt utredningens bedömning varken innefatta en högre subventionsgrad än i dag eller ett högre tak för maximal skattereduktion än vad regeringen föreslår i lagrådsremissen.

Enligt nuvarande regler kan man få rutavdrag inte bara för arbete som är hänförligt till det egna hushållet utan även för arbete som är hänförligt till en förälders hushåll. Utredningen föreslår en utvidgning av kretsen anhöriga som har rätt till rutavdrag när det gäller tjänsterna för äldre. Rätt till rutavdrag ska för dessa tjänster finnas när arbetet är hänförligt även till andra närstående personers hushåll än en förälders, förutsatt att den äldre närstående uppfyller nämnda ålderskrav för tjänsten.

För att motverka missbruk av den nya ordningen samt skapa kontrollmöjligheter för Skatteverket ska, vid begäran om ersättning för utfört hushållsarbete då en anhörig köpt rut-tjänster till en närstående, uppgift lämnas om bland annat närståendes namn, bostad där arbetet utförts och släktskapet till den äldre personen.

Finansdepartementet har skickat utredningen till staden för yttrande.

I en motion till kommunfullmäktige av Clara Lindblom m.fl. (alla V) framförs att i Stockholms stad befinner sig hundratals hemlösa EU- och tredjelandsmedborgare, varav en del är romer. Motionärerna menar att situationen för dessa människor länge har varit ohållbar och snabbt måste förbättras.

Det är mot denna bakgrund motionärerna yrkar att staden skyndsamt ska ordna en legal boplats i samverkan med civilsamhället där personer får bo med tillgång till toalett, vatten, el, sanitet, sophämtning m.m. Platsen ska besökas av stadens EU-team för uppsökande arbete och länkning och särskilda insatser mot kvinnor ska göras.

Motionärerna yrkar också att staden skriver om de avtal om idéburna-offentliga partnerskap (IOP) som idag finns med civilsamhället till att rikta dessa mot dagverksamheter med sysselsättning och stöd att komma ur fattigdom.

Utredningen Framtidens socialtjänst lämnar förslag som tillsammans skapar förutsättningar för en hållbar socialtjänst. Utredningens större förslag handlar om en förebyggande och lätt tillgänglig socialtjänst, om övergripande planering och planering av insatser, en kunskapsbaserad socialtjänst och om möjligheten att tillhandahålla insatser utan föregående behovsprövning.

Utredningen föreslår att en ny socialtjänstlag ska ersätta nuvarande lag och att karaktären av ramlag ska förstärkas i den nya lagen. För att göra lagen mer pedagogisk och överblickbar har lagen delats in i avdelningar. Eftersom socialtjänstlagen är en lag som ändras relativt ofta underlättar dessutom indelningen i avdelningar införandet av nya bestämmelser utan att den befintliga strukturen går förlorad.

Förslaget innebär att det i socialtjänstlagen införs en bestämmelse som anger vad som avses med socialtjänst för att tydliggöra vilka verksamheter som omfattas av lagstiftningen. Vidare används begreppet insatser genomgående och ersätter därmed stöd och hjälp och sociala tjänster. Vissa andra språkliga förändringar föreslås såsom att exempelvis samarbete ändras till samverkan och missbrukare ersätts med personer med missbruk och beroende.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.