Möte 2024-04-10

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Dennis Wedin (M) anför i en motion till kommunfullmäktige att tillståndsplikt för tillfällig försäljning i hela staden efter klockan 21.00 ska införas. Detta för att det annars finns risk att lustgassäljare placerar sig utanför det tillståndspliktiga området och därmed kan fortsätta med sin verksamhet. I motionen framkommer att brottsligheten kopplat till lustgasförsäljning inte ska kunna förflytta sig till nya platser utan måste upphöra helt.

Stockholm har under många år haft en stark befolkningstillväxt och enligt befolkningsprognosen kommer staden fortsätta att växa, i dämpad takt de kommande åren, för att därefter öka i tempo likt den tillväxt som Stockholm hade under lång tid fram till pandemin.

Mot den bakgrunden beslutade kommunfullmäktige i Stockholms stad 2013 om Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Beslutet innebär bland annat att Bromma reningsverk läggs ner, en tunnel mellan Bromma reningsverk och Henriksdals reningsverk byggs och en omfattande om- och tillbyggnad av Henriksdals reningsverk i både Sickla och Henriksdal genomförs. Projektet innebär att kapaciteten i Henriksdals reningsverk fördubblas och åtgärder genomförs för att utveckla anläggningen till ett av världens modernaste reningsverk. Projektet ska också klara nya krav och klimatutmaningar.

Tidsåtgång såväl som kostnad för genomförandet underskattades i det ursprungliga alltför forcerade genomförandebeslutet. En underskattning då av projektets komplexitet, främst i arbetet med reningsverket tillsammans med att projektet nu genomförs i ett betydligt högre kostnadsläge och på en regional marknad där flera stora infrastrukturprojekt genomförs parallellt vilket lett till såväl ökade priser som svårare att hitta rätt kompetens för genomförandet. Till det kommer en utdragen tillstånds- och lovprocess, där långa handläggningstider och överklaganden inneburit ytterligare förseningar i jämförelse med den ursprungligt alltför optimistiska tidplan som beslutats.

Projektets genomförandetid behöver som en konsekvens av ovan förlängas, detta till en sluttid 2031 istället för 2029, och investeringsbudgeten revideras från 9 172 mnkr i prisnivå september 2026 till 19 500 mnkr i prisnivå mars 2023.

Den 19 februari 2024 behandlade kommunfullmäktige ärendet varvid det minoritetsåterremitterades. Motiveringen för att återremittera programmet var att beslutsunderlaget behöver kompletteras med en redogörelse för vad kostnadsökningar i projektet beror på och hur VA-taxan kommer att påverkas av kostnadsökningarna.

Årsredovisning med uppföljning av budget för Stockholms stad upprättas i enlighet med kommunallagen och lag om kommunal bokföring och redovisning.

Årsredovisning 2023 med uppföljning av budget för Stockholms stad redogör för verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. I ärendet redogörs även för stadsledningskontorets analys och målbedömning av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål för år 2023.

År 2023 har präglats av ekonomisk osäkerhet och ett försämrat säkerhetsläge, globalt och nationellt. Den höga inflationen har under året lett till räntehöjningar som stramat åt ekonomin och Sverige har gått in i en lågkonjunktur, som förväntas fördjupas under 2024. Det svåra läget har påverkat stadens verksamheter, vilket syns i bland annat ökade driftkostnader och tidsförskjutning av vissa investeringsprojekt. Trots utmaningar har staden en ekonomi i balans och nämnderna visar ett överskott om totalt 367,5 mnkr (-253 mnkr, avser år 2022).

Bedömningen är att den kommunala koncernen uppfyller kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning under 2023, utifrån nämndernas och bolagsstyrelsernas rapportering.

En översyn av reglementena har gjorts av stadsledningskontoret utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget 2023.

Tidigare under året har kommunfullmäktige fattat beslut avseende reglementen utifrån budget 2023. Det gäller Inrättande av en ny förskolenämnd (dnr KS 2022/1209) där beslut fattats av kommunfullmäktige den 20 februari 2023, § 13, samt även Sammanläggning av Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder samt Östermalms och Norrmalms stadsdelsnämnder m.m. (dnr KS 2022/1191) beslutat av kommunfullmäktige den 24 april 2023, § 20.

Kommunfullmäktige har även fattat beslut den 6 mars 2023, § 10, om Överflyttning av ansvar för genomförande av centrala upphandlingar enligt lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) av vård och omsorgboenden för äldre.

Stadsledningskontoret har tagit fram förslag till ändringar i reglementena för arbetsmarknadsnämnden, avfallsnämnden, fastighetsnämnden, kommunstyrelsen, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden. I servicenämndens, utbildningsnämndens och äldrenämndens reglementen har också ändringsförslag införts utifrån nämndernas yttranden rörande Ändring av reglementen för vissa facknämnder och stadsdelsnämnder (dnr KS 2022/210). I utbildningsnämndens reglemente har även ett ändringsförslag införts utifrån nämndens yttrande rörande Inrättande av en ny förskolenämnd (dnr KS 2022/1209).

Viss redaktionell översyn, uppdatering utifrån lagändringar och smärre justeringar har också gjorts.

Övriga reglementen som inte återfinns i detta ärende har inte uppdaterats.

En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att utreda fyra grundlagsfrågor som handlar om hur Sverige styrs i krig och andra kriser.

I betänkandet Stärkt konstitutionell beredskap (SOU 2023:75) föreslår kommittén att regeringen ska få nya möjligheter att besluta om föreskrifter i allvarliga fredstida kriser. Det är riksdagen som ska kunna ge regeringen de särskilda befogenheterna som syftar till att regler ska kunna komma på plats mycket snabbt i akuta lägen. Betänkandet innehåller även förslag på att krigsdelegationen ska behållas med vissa justeringar och att riksdagens sammanträden ska kunna hållas helt digitalt, vid till exempel allvarliga hot eller kriser.

Betänkandet har remitterats bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2022 att anta detaljplan för del av fastigheten Norra Djurgården 1:1, Uggleviksreservoaren, i stadsdelen Norra Djurgården. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, som i dom den 10 juli 2023 avslog överklagandena. Mark- och miljödomstolens dom har överklagats till Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, som har meddelat prövningstillstånd och förelagt Stockholms kommun att yttra sig över överklagandet. Staden har erhållit anstånd med att inkomma med yttrande till den 12 april 2024.

Handläggning av insatsen personlig assistans regleras i riktlinjerna för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Socialförvaltningen har uppmärksammat behov av att arbeta fram särskilda riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom den personliga assistansen som ett komplement till riktlinjerna för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Riktlinjerna innehåller anvisningar för utredning, dokumentation, genomförande och uppföljning och syftar till att ge stadsdelsnämnderna stöd och vägledning i det angelägna arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar inom den personliga assistansen. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning i det praktiska arbetet med att tolka lagstiftningen i de individuella bedömningar som alltid ska göras och är tillämpliga oavsett var i socialtjänstens organisation frågor om personlig assistans enligt LSS för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning aktualiseras.

Dennis Wedin och Per Rosencrantz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de föreslår att kommunstyrelsen tillsammans med stadens bostadsbolag samt berörda nämnder verkar för att det byggs fler större lägenheter och stadsradhus i Stockholms innerstad samt att kommunstyrelsen tillser att nästa befolkningsprognos från stadsledningskontoret inkluderar och särskilt analyserar den demografiska utvecklingen med fokus på ut- och inflyttning av barnfamiljer, barnafödande och vad politiken kan göra för att förbättra Stockholms demografiska utveckling.

Trafiknämnden i Stockholms stad föreslår ett nytt genomförande av projekt tätskiktsbyte över tunnelbanan på södra Götgatan, med hänvisning till nya förutsättningar som kraftiga fördyringar och ökade risker.

Enligt inriktningsbeslut i trafiknämnden våren 2020 skulle nämnden utföra en upprustning av södra Götgatan från fasad till fasad. Detta skulle utföras som ett samverkansprojekt med Region Stockholm i samband med att regionen renoverar tätskiktet på gröna linjens tunnelbana under Götgatan. Tätskiktsbytet är nödvändigt för att säkra tunnelbanans framtida funktion.

Efter reviderat inriktningsbeslut i trafiknämnden våren 2022 tog trafikkontoret fram en ny kalkyl för projektet. Denna visade att de beräknade utgifterna för stadens del av projektet hade stigit från 330 mnkr till närmare 800 mnkr. De kraftigt ökade kostnaderna beror dels på de senaste årens generella kostnadsökningar på grund av omvärldsläget, dels på kommande indexregleringar då projektet blivit förskjutet i tid. En väsentlig skillnad i kostnadsbilden förklaras också av kontorets nya arbetssätt för hur identifierade risker i projekt ska prissättas, där kontoret numera tillämpar högre påslag för risk och osäkerhet.

Med anledning av de kraftig ökade kostnaderna föreslår trafiknämnden att den tidigare föreslagna upprustningen av södra Götgatan från fasad till fasad ersätts med ett antal begränsade anpassningar som utförs inom de delar av gaturummet som kommer att schaktas upp av Region Stockholm för tätskiktsbytet. Detta innebär att Region Stockholms tätskiktsbyte kommer att genomföras som Regionens eget projekt.

Det nya genomförandet innebär att den västra sidan av gatan rustas upp till den standard som normalt uppnås i trafiknämndens egna gatuupprustningsprojekt. Den östra sidan av gatan kommer inte att schaktas upp, men kommer att behöva återställas till befintlig standard och funktion, vilket ingår i Region Stockholms åtagande.

Trafiknämnden i Stockholms stad och Region Stockholms trafiknämnd har förhandlat fram ett förslag till genomförandeavtal för projektet. I avtalet åtar sig Region Stockholm att utföra tätskiktsprojektet som ett eget projekt på egen bekostnad. Stockholms stad åtar sig merkostnaderna för vissa standardhöjande åtgärder, vilket utgör investeringsutgiften för detta genomförandebeslut.

I genomförandeavtalet framgår tydligt att Region Stockholm ska planera och genomföra projektet på ett sätt som minimerar störningen för omgivningen, vilket innefattar att både trafik och övriga befintliga verksamheter i möjligaste mån måste vidmakthållas under hela projektets genomförande om än med vissa planerade störningar. Vidare åligger det regionen att ta fram kommunikationsplan och presentationsmaterial samt ansvara för och bekosta löpande information till allmänheten, näringsidkare och boende.

Dennis Wedin (M) har i kommunfullmäktige väckt en motion där han föreslår att kommunstyrelsen i samverkan med berörda nämnder samt Stockholms Hamn AB ska ta fram förslag på platser i staden där det är lämpligt att anlägga badplatser.

Motionären föreslår även att en badgeneral inrättas med syftet att förenkla tillståndsprocesser och aktivt arbeta för att fler badplatser etableras i staden.

I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samer är också ett urfolk. Rätten till delaktighet och inflytande regleras i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I enlighet med kommunfullmäktiges budget 2023 ska kommunstyrelsen i nära dialog med de nationella minoriteterna utreda formerna för samråd med de nationella minoritetsföreningarna i syfte att stärka samarbetet, exempelvis genom att pröva inrättandet av ett råd eller andra samverkansmodeller. Stadsledningskontoret har genomfört en översyn av samrådens nuvarande arbete och organisering i syfte att stärka delaktigheten och inflytandet och föreslå arbetssätt som innebär att samråden ska få ökat genomslag för stadens utvecklingsarbete. Översynen har utförts genom att samla in synpunkter från stadens samrådsrepresentanter, både genom dialog på samråd samt genom skriftliga synpunkter.

Översynen visar att stadens arbete med nationella minoriteters rätt till inflytande behöver förbättras och tydliggöras. Stadsledningskontoret föreslår därför att staden ska inrätta ett råd för nationella minoriteters rättigheter under kommunstyrelsen. Bedömningen är att ett råd för nationella minoriteters rättigheter skulle stärka de nationella minoriteternas rätt till delaktighet och inflytande samt höja statusen för uppdraget om nationella minoriteters rättigheter. Bedömningen är också att rådet behöver kompletteras med andra former av samråd. Ledamöter för rådet föreslås ersättas med sammanträdesarvode samt ersättning för förlorad arbetsinkomst om de inte redan arvoderas av sin förening. Det nya rådets funktion ska utvärderas efter två år.

Borgarrådet Alexandra Mattsson (V) har begärt tjänstledighet motsvarande 100 % av heltid under perioden 2024-03-12 - 2024-03-27, motsvarande 75 % av heltid under perioden 2024-03-28 - 2024-04-07, motsvarande 50 % av heltid under perioden 2024-04-08 - 2024-04-21 samt motsvarande 25 % av heltid under perioden 2024-04-22 till 2024-05-05.

Under tjänstledigheten motsvarande 75 - 25 % under perioden 2024-03-28 - 2024-05- 05 kommer borgarrådet Alexandra Mattsson upprätthålla sitt uppdrag som borgarråd.

Under perioden 2024-03-12 – 2024-03-27, då tjänstledighet på 100 % begärs, har borgarrådet Clara Lindblom tillfälligt hanterat uppkomna frågor inom förskolerotelns ansvarsområde.

I oktober 2023 infördes en ny bestämmelse i 3 kap. 11 § p 5 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, om säkerhetshöjande åtgärder för befintliga äldre hissar med kombinationen grind eller vikdörr i korgöppningen och slagdörr till våningsplanet. Bestämmelsen i PBF är en precisering av förbättringskravet som finns i 8 kap. 24 § plan och bygglagen (2010:900), PBL.

Bestämmelsen tar fasta på att barn inte ska kunna fastna i utrymmet mellan grind och vikdörr i korgöppning och slagdörr till våningsplan för att sedan skadas om hissen startar. I syfte att förhindra den här typen av olyckor ska ett lämpligt skydd installeras. Boverket menar att ett förtydligande av vilka åtgärder som behöver vidtas behövs för att minska risken för att förordningens avsedda skyddsnivå inte uppnås.

Staden berörs i första hand i egenskap av fastighetsägare eftersom äldre hissar kan behöva åtgärdas. Det kommer bli kostnadsdrivande. Hur stora kostnaderna blir beror på de enskilda fallen. Staden berörs även i egenskap av byggnadsnämnd eftersom det är nämnden som ska tolka att skyddsnivån har uppfyllts. Boverket bedömer inte att landets kommuner kommer få ökade kostnader av förslaget.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 10 april 2024 och publiceras senast med protokollet.

Kyrkogårdsnämnden föreslår en fortsatt utbyggnad av Järva begravningsplats till en reviderad investeringsutgift om totalt 465,0 mnkr, vilket motsvarar en fördyrning om 108 mnkr. Det sedan lång tid pågående projektet bedöms som nödvändigt för att möta behovet av gravplatser och förväntas bidra till såväl social som ekologisk hållbarhet på Järva. Fördyringarna härleds framför allt till ökade byggkostnader och förseningar. Efter att brister i projektstyrningen uppmärksammats gjorde kyrkogårdsförvaltningen en särskild genomlysning under hösten 2023 och flera åtgärder vidtogs för att stärka styrningen. Framledes behöver nämnden förbättra följsamheten till regelverken för stora projekt och säkerställa tillräcklig styrning och kontroll under Järvaprojektets slutförande. Invigning av begravningsplatsen planeras till hösten 2024.

Kommunfullmäktige beslutade den 11 mars 2024 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. Invändningarna berör i huvudsak risken för ytterligare kostnadsökningar i projektets slutskede.

Kulturdepartementet har remitterat betänkandet Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset (SOU 2023:68) för synpunkter till Stockholms stad.

Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har haft i uppdrag att kartlägga och granska den assimileringspolitik som svenska staten och Svenska kyrkan bedrev mot tornedalingar, kväner och lantalaiset under 1800- och 1900-talen.

Sammantaget innehåller betänkandet över trettio olika förslag inom ett stort antal områden.

Inför förestående årsstämmor i aktiebolag, där staden innehar aktier/rösträtt måste staden ha ombud, vilket väljs av kommunstyrelsen. I detta ärende föreslås ombud samt vad detta uppdras rösta om.

Kommunstyrelsen beslutade den 27 mars 2024 att återremittera ärendet då det förelåg oklarheter avseende val av ombud kopplat till dotterbolag, dotterdotterbolag osv. i bolagskoncernen Stockholms Stadshus AB.