Möte 2024-02-07

Riksdagen har beslutat om att ämnesbetyg ska införas genom ändringar i skollagen. Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg när det gäller gymnasieskolan, anpassad gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Skolverket har utarbetat och remitterat förslag till nya och ändrade styrdokument för berörda skolformer i flera omgångar under uppdragets gång. I denna remiss remitterar Skolverket ytterligare förslag till nya och ändrade föreskrifter som syftar till att förbereda införandet av ämnesbetyg i berörda skolformer.

Remissen omfattar flera olika förslag till nya och ändrade ämnesplaner för ämnen på gymnasial nivå och ändringar i de så kallade programstrukturerna, det vill säga vilka ämnen och nivåer av ämnen som ska ingå i de olika programmen.

Skolverket har skickat förslaget på remiss till Stockholms stad. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Markus Berensson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att berörda nämnder ska möjliggöra för individer att ansöka om att bidra ekonomiskt till minnesmöbler och att Möbelprogram Stockholm uppdateras med tillägg om minnesmöbler.

Svante Linusson och Markus Berensson (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att tre trafiklekplatser byggs i Stockholm och att Årstafältet och Järva kan vara lämpliga lokaliseringar.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen – En ny huvudregel (SOU 2023:69) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utredningen har haft i uppdrag att utreda förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och vissa andra statliga och kommunala myndigheter samt skolor.

Syftet med uppdraget är att effektivisera arbetet med att förebygga och bekämpa brott genom att förbättra möjligheterna att utbyta information utan att det medför ett oproportionerligt intrång i enskildas personliga integritet.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets, socialförvaltningens och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtanden.

Eftersom tidigare verkställande direktör, Mårten Frumerie, lämnat sitt uppdrag vid Stockholm Vatten och Avfall AB, och därmed även förordnandet som förvaltningschef vid avfallsnämnden, måste ny förvaltningschef utses av kommunstyrelsen.

Uppdraget ryms inom ordinarie befattning som VD vid Stockholm Vatten och Avfall AB. För uppdrag som ingår i tjänsten erhåller inga arvoden eller andra ersättningar.

Kommunstyrelsen beslutar om förordnande av förvaltningschef. Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 12 december 2023.

Klimat- och näringslivsdepartementet har skickat promemorian Förslag om nya energipolitiska mål (KN2023/04578) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Promemorian behandlar de mest centrala delarna i den kommande energipolitiska inriktningspropositionen, vilka utgörs av planeringsmål och leveranssäkerhetsmål för elsystemet samt en bedömning om att det finns behov av att se över nuvarande energieffektiviseringsmål.

Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser. För att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen behöver Sverige ta ytterligare steg vad gäller elektrifiering av industrin och transportsystemet. Med den elektrifiering som samhället står inför väntas elbehovet i Sverige öka kraftigt. För att kunna möta samhällets ökade behov av el och samtidigt säkerställa god försörjningstrygghet krävs därför en omfattande utbyggnad av elproduktionskapacitet, elnät och lagringsmöjligheter. Utvecklingen av energisystemet behöver ske på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som det pågår annan viktig samhällsutveckling, exempelvis inom totalförsvaret. För att möta dessa utmaningar avser regeringen att lägga fram en proposition om ny energipolitisk inriktning.

Stockholm har under många år haft en stark befolkningstillväxt och enligt befolkningsprognosen kommer staden fortsätta att växa, i dämpad takt de kommande åren, för att därefter öka i tempo likt den tillväxt som Stockholm hade under lång tid fram till pandemin.

Mot den bakgrunden beslutade kommunfullmäktige i Stockholms stad 2013 om Stockholms framtida avloppsrening (SFA). Beslutet innebär bland annat att Bromma reningsverk läggs ner, en tunnel mellan Bromma reningsverk och Henriksdals reningsverk byggs och en omfattande om- och tillbyggnad av Henriksdals reningsverk i både Sickla och Henriksdal genomförs. Projektet innebär att kapaciteten i Henriksdals reningsverk fördubblas och åtgärder genomförs för att utveckla anläggningen till ett av världens modernaste reningsverk. Projektet ska också klara nya krav och klimatutmaningar.

Tidsåtgång såväl som kostnad för genomförandet underskattades i de tidigare genomförandebesluten. Anledningen är en större komplexitet, främst i arbetet med reningsverket, men även att projektet genomförs i ett betydligt högre kostnadsläge och på en regional marknad där flera stora infrastrukturprojekt genomförs parallellt vilket lett till såväl ökade priser som svårare att hitta rätt kompetens för genomförandet. Till det kommer en utdragen tillstånds- och lovprocess, där långa handläggningstider och överklaganden lett till stora förseningar i jämförelse med den tidplan som beslutats.

Projektets genomförandetid behöver som en konsekvens av ovan förlängas, detta till en sluttid 2031 istället för 2029, och investeringsbudgeten revideras från 9 172 mnkr i prisnivå september 2026 till 19 500 mnkr i prisnivå mars 2023.

Stockholms stad har fått betänkandet SOU 2023:45 Övergångsregler – ökat förtroende för offentlig verksamhet på remiss från Finansdepartementet.

När en person som är verksam i den offentliga sektorn övergår till ett nytt arbete i den privata sektorn kan intressekonflikter uppstå som kan påverka personens handlande på ett otillbörligt sätt. Intressekonflikter och även risken för sådana kan påverka allmänhetens förtroende eller på annat sätt medföra skada för offentlig verksamhet.

Under 2018 infördes en lag för att motverka intressekonflikter vid statsråds och statssekreterares övergångar till arbete utanför staten, restriktionslagen. I betänkandet utvärderas restriktionslagen och frågan om huruvida personkretsen som träffas av regleringen bör utvidgas, om restriktionstiden bör förlängas och om sanktionsmöjligheter bör införas utreds.

För att införa förändringarna som föreslås i utredningen föreslås en ny lag som ersätter restriktionslagen. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Till grund för riktlinjerna ska det ligga en analys av den demografiska utvecklingen, marknadsförutsättningarna, och vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden.

De remitterade riktlinjerna utgår från Danderyds kommuns vision: ”Danderyd - Sveriges bästa kommun att leva, bo och verka i. Danderyd möter invånarnas behov genom hela livet. Här kombineras den moderna trädgårdsstaden med hållbar stadsmiljö. Kommunens utveckling kännetecknas av engagemang och delaktighet.”

Riktlinjerna redovisas i punktform under rubrikerna Övergripande riktlinjer, Riktlinjer för goda bostäder i livets alla skeden samt Riktlinjer för ett hållbart bostadsbyggande.

Det kvantitativa mål som anges är att det i genomsnitt ska färdigställas cirka 100 bostadslägenheter per år, av dessa ska 25 procent vara småhusbebyggelse med småhus, radhus och kedjehus.

År 1990 ratificerades barnkonventionen av Sveriges riksdag och år 2020 blev konventionen svensk lag. Sverige har också godkänt de två första tilläggsprotokollen till barnkonventionen som berör barn i väpnade konflikter och handel med barn, barnprostitution och barnpornografi.

Den 28 april 2022 uppdrog regeringen till en särskild utredare att ta ställning till om Sverige bör godkänna det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism. Utredningen skulle även ta ställning till konsekvenser av ett eventuellt godkännande och lämna eventuella författningsförslag som behövs för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt protokollet. Utredningen har även fokuserat på frågor med anknytning till barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen där barns åsikter, erfarenheter och perspektiv har beaktats för att kunna ta del av både brister och lösningar.

Utredningen föreslår att Sverige bör ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. I betänkandet lämnar utredningen också ett antal förslag om åtgärder som syftar till att säkerställa barns möjligheter att klaga och utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen i svensk lagstiftning. Slutligen gör utredningen bedömningen att det finns ett behov av en aktör som ger stöd till barn med omfattande behov av stöd som av olika anledningar saknar tillräckligt sådant stöd från vårdnadshavare eller andra vuxna i sin närhet.

Socialdepartementet har remitterat betänkandet till Stockholms stad för yttrande.

Sedan omregleringen av apoteksmarknaden år 2009 får detaljhandel med receptfria läkemedel bedrivas på andra ställen än apotek. I samband med denna omreglering beslutade regeringen om årsavgift för sådan försäljning. Avgiften, som syftar till att täcka Läkemedelsverkets kostnader för tillsynen, har inte ändrats sedan dess. Läkemedelsverket föreslår att årsavgiften i 4 § i förordning om handel med vissa receptfria läkemedel därmed höjs från 1 600 kr till 2 700 kr.

Socialdepartementet har skickat ”Läkemedelsverkets hemställan om avgiftsförändring i förordning (2009:929) om handel med vissa receptfria läkemedel” på remiss till kommunstyrelsen i Stockholms stad.

I stadens budget för år 2023 angavs att kommunstyrelsen ska revidera Programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2018-2023.

Stadsledningskontoret kan konstatera att nu gällande program i sin helhet har varit välfungerande och anser att det är viktigt att i hög grad behålla nuvarande struktur och innehåll.

Områden som lyfts fram tydligare i denna revidering är bland annat barnperspektivet, hur programmet bidrar till stadens arbete med Agenda 2030, gruppen äldre, gruppen som bara har insatser enligt socialtjänstlagen, personer med psykiska funktionsnedsättningar, den särskilda utsattheten för våld och diskriminering samt vikten av att ha ett hälsoperspektiv i arbetet. I framtagandet av Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2024-2029 har utvärderingen av nuvarande program beaktats.

En statlig utredning har presenterat SOU 2023:55 Vem äger fastigheten, har haft i uppdrag att föreslå åtgärder för att skärpa kontrollen vid överlåtelser av fastigheter.

Utredningen har bestått av tre delområden. Den första delen handlar om att föreslå hur en modern och effektiv förhandsprövning av förvärv av hyresfastigheter ska utformas. Den andra delen som utredningen har tittat på handlar om att säkerställa att hyresgäster inte förbigås vid ombildningar till bostadsrätt. Det tredje området där utredningen lämnar förslag handlar om skärpta krav för lagfart.

Justitiedepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och AB Stockholmshems kontorsyttrande.

Trafiknämnden föreslår att Mäster Samuelsgatan och Jakobsbergsgatan byggs om för att ge ökad tillgänglighet och trygghet för fotgängare, på sträckan mellan Norrlandsgatan och Birger Jarlsgatan. De båda gatorna föreslås, tillsammans med Biblioteksgatan, utgöra en sammanhängande gångyta utan nivåskillnader och kantstenar. Säkerhetspollare ska installeras för att öka säkerheten och markvärmeslingor ska anläggas för att sänka kostnaderna för snöröjning och minska risken för halkolyckor. Projektet drivs som ett samfinansieringsprojekt, där staden och fastighetsägarna i området delar på kostnaderna inom projektet. Bidraget från fastighetsägarna beräknas uppgå till 38 mnkr.

Renovering av Norra Danviksbron är ett samverkansprojekt mellan Stockholms stad och Region Stockholm, där investeringsutgifterna fördelas till 50 procent vardera för den gemensamt ägda broanläggningen. Syftet med projektet är att genomföra en totalrenovering som ska säkerställa en driftsäker anläggning för den framtida trafikeringen samt att bevara brons höga kulturmiljövärde. Ett genomförandeavtal reglerar ansvarsförhållandena mellan parterna och tydliggör genomförandefrågor, ekonomiska åtaganden och organisation i projektet.

I samband med framtagande av bygghandling har en ny osäkerhetsvärderad kalkyl tagits fram. Kalkylen visar på betydande kostnadsökningar, som beror på förändrade marknadsförutsättningar, en förbättrad riskhantering samt en ökad kunskap om projektets komplexitet.

Norra Danviksbron är en viktig infrastrukturanläggning, som utgör en förutsättning för att Saltsjöbanan ska kunna utvecklas i takt med att behovet av kollektivtrafik i denna del av regionen förväntas öka. Projektet är fortsatt högt prioriterat och att det bidrar till uppfyllandet av verksamhetsområdesmålet att Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar.

Avfallsnämnden har sett över föreskrifterna för avfallshantering mot bakgrund av ett antal ändringar i miljöbalken och att en ny avfallsförordning trädde i kraft den 1 januari 2024. Bland annat handlar det om att kommunerna tar över insamlingsansvaret för förpackningar från producenterna och att det i avfallsförordningen införs krav på att matavfall och annat bioavfall ska sorteras ut separat och förvaras skilt från annat avfall. Det innebär bland annat att avfallskvarn till ledningsnätet inte längre är ett godtagbart insamlingssystem för matavfall.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 7 februari 2024 och publiceras senast med protokollet