Möte 2024-09-11

Stadsledningskontoret har det övergripande ansvaret för styrning, samordning, uppföljning och utveckling av stadens uppdrag med ordningsvakter och väktare på allmän plats.

Efter genomförd upphandling 2020 tecknades ramavtal avseende ordningsvakter på allmän plats. Ramavtalets samtliga förlängningsmöjligheter har utnyttjats och avtalet upphör därmed att gälla den 31 december 2024 varför förnyad upphandling behöver genomföras.

Exploateringsnämnden beslutade den 13 juni 2024 att godkänna bifogad lägesredovisning för projekt Slussen och att överlämna den till kommunstyrelsen för kännedom.

Lägesredovisningen beskriver nuläge för projektet i förhållande till ramar och förutsättningar i reviderat genomförandebeslut, godkänt i kommunfullmäktige den 19 juni 2023.

Projektet Tegelbruket 4 avser genomförande av detaljplan för del av Tegelbruket 4 med flera i stadsdelen Kungsholmen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utveckling av tidigare S:t Eriks ögonsjukhus till kvartersbebyggelse. Planförslaget möjliggör cirka 230 lägenheter, LSS-bostäder, cirka 7 000 kvadratmeter kontor, en förskola, kommersiella lokaler samt parkering under mark.

Exploateringsnämnden har tillsammans med fastighetsägaren Region Stockholm tagit fram ett exploateringsavtal som reglerar ansvaret för utbyggnad av allmän plats samt marköverlåtelse. Enligt exploateringsavtalet ansvarar regionen för utbyggnad av blivande allmän platsmark inom fastigheten Tegelbruket 4, vilken ska överlåtas till staden utan ersättning. Staden genomför ombyggnad av Polhemsgatan och PO Hallmans gata vilken ska bekostas av regionen. Del av Polhelmsgatan säljs för att införlivas i kvartersmarken. Exploateringsavtalet är villkorat av godkännande av kommunfullmäktige senast den 30 juni 2025.

Projektutgifterna beräknas uppgå till cirka 74,3 miljoner kronor, projektinkomsterna till cirka 72,5 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 83,4 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 228 miljoner kronor och täckningsgraden uppgår till 212 procent.

Hagastaden är ett av kommunfullmäktige utpekat angeläget stadsbyggnadsprojekt där ett nytt område skapas genom överdäckning av E4/E20 och Värtabanan. Visionen för Hagastaden anger att området ska bli en vetenskapsstad med fokus på hälsa där arbetsplatser, forskning och bostäder möter kultur och rekreation. Den första detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i mars 2010 och samtidigt godkändes genomförandebeslut för projektet. Ett reviderat genomförandebeslut för Hagastaden godkändes av kommunfullmäktige i december 2021. Detaljplanen för östra Hagastaden, där kvarter Ribosomen är beläget, antogs av kommunfullmäktige i december 2023.

Kvarteret Ribosomen kommer att avstyckas från fastigheten Vasastaden 1:16. Kvarteret Ribosomen kommer efter fastighetsbildning att bestå av en kontorsfastighet och en bostadsfastighet. Bostadsfastigheten kommer att inrymma cirka 75 bostadslägenheter upplåtna med bostadsrätt och kontorsfastigheten beräknas ge plats åt cirka 750 arbetsplatser. Tillträde och byggstart är planerad till början av år 2027 för kontorsfastigheten och i mitten av år 2028 för bostadsfastigheten. Att detaljplanen för östra Hagastaden vinner laga kraft är en förutsättning för att bolagen ska kunna tillträda fastigheterna och påbörja byggnation inom kvarteret.

Exploateringsnämnden godkände den 25 april 2024 överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom del av fastigheten Vasastaden 1:16 till Ribosomen Kontor AB med en preliminär köpeskilling om cirka 196 miljoner kronor samt överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark inom del av fastigheten Vasastaden 1:16 till Ribosomen Bostäder AB med en preliminär köpeskilling om cirka 134 miljoner kronor. Totalt beräknas de preliminära försäljningsinkomsterna för kvarteret till cirka 330 miljoner kronor. Överenskommelsen är villkorad av kommunfullmäktiges godkännande senast den 30 september 2024.

Projektet Stora Sköndal etapp 2A avser genomförande av detaljplan för del av Sköndal 1:8, Sköndal 1:26, Kollekten 1 och Sköndal 1:14i stadsdelen Sköndal (Dp 2019-09138). Förslag till detaljplan har hemställts till kommunfullmäktige för antagande. Projektet utgör del av utbyggnaden enligt programmet för Stora Sköndal och avser i huvudsak mark som ägs av Stiftelsen Stora Sköndal.

Detaljplanen för etapp 2A, utgör den andra etappen i utbyggnaden av programmet, och medger en utbyggnad omfattande cirka 1 750 bostäder samt lokaler för handel och service, en grundskola med idrottssal och garage. Exploateringsnämnden har tillsammans med berörda byggaktörer tagit fram avtal som reglerar genomförandet av etappen.

Med Stora Sköndal Framtidsutveckling AB, Stiftelsen Stora Sköndal och Stora Sköndal Bygg AB tecknas ett exploateringsavtal (bilaga 3) som bland annat reglerar stadens förvärv av mark för skoländamål och att bolagen ska bekosta och utföra utbyggnad av allmän plats och senare överlämna den till staden. Enligt avtalet ska staden bygga ut en första etapp av Sköndalvägen inom ramen för projektet och bolagen bidra till finansieringen genom ett exploateringsbidrag.

Med Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) tecknas en överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse (bilaga 1). SISAB avser att uppföra en skola för cirka 900 elever med tillhörande idrottssal. Med Stockholms Stads Parkerings AB tecknas överenskommelse om exploatering med tomträttsupplåtelse (bilaga 2). Stockholms Stads Parkerings AB avser att uppföra ett garage som ska tillgodose parkeringsbehov dels för skolan med idrottssal och dels för omgivande bebyggelse genom parkeringsköp. Med Förvaltnings AB Storskogen, ett helägt dotterbolag till Malmegårds Fastighets AB, som äger och avser att utveckla fastigheten Sköndal 1:14, tecknas ett exploateringsavtal (bilaga 4) som reglerar att bolaget ska bidra till utbyggnad av Sköndalsvägen samt bekosta cirka 3 procent av stadens arbete i projektet liksom 3 procent av kostnader för nedlagt arbete i projektet och utbyggnad av allmän plats.

Projektutgifterna för Stora Sköndal etapp 2A beräknas uppgå till cirka 74,8 miljoner kronor, projektinkomsterna till cirka 37,6 miljoner kronor och utgörs i huvudsak av exploateringsbidrag, varav 23,6 miljoner kronor avser icke offentliga bidrag. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 5 miljoner kronor och täckningsgraden beräknas uppgå till 100 procent.

Andrea Hedin (M) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige angående judiskt liv i Stockholm. I motionen framhålls att uppmärksammandet av judiskt liv i Stockholm är särskilt angeläget med anledning av samhällsutvecklingen och omvärldsläget. Det är enligt motionen av särskild vikt att uppmärksammandet och firandet av judiskt liv 250 år kommer många till del och därför bör vara tillgängligt i flertalet forum.

Hjorthagen ingår i stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, ett av stadens hållbarhetsprofilområden, där planering pågår för cirka 12 000 nya bostäder och cirka 35 000 nya arbetsplatser. År 2001 tecknades ett avtal med dåvarande Fortum Energi (idag Stockholm Exergi) gällande övertagande av mark i Hjorthagens gasverksområde i samband med nedläggning av stadsgasproduktionen. Övertagandet av marken innebar även att staden övertog ansvaret för den miljöskuld och därigenom det behov av sanering som gasproduktionen orsakat.

De första bostäderna började byggas våren 2011. I Hjorthagen finns idag drygt 3 000 nyproducerade lägenheter. När utvecklingen längs Husarviken når Ropsten kommer Hjorthagen att ha fått 14 000 nya invånare i drygt 6 000 nyproducerade lägenheter.

Det planeras att tillskapa ny mark för hus och gator i Kolkajen genom utfyllnad i Lilla Värtans vattenområde. För utbyggnader i vattnet och hantering av förorenade sediment har en ansökan för vattenverksamhet lämnats in till mark- och miljödomstolen i april 2023. Ansökan avvisades i mars 2024 och en ny kompletterad ansökan kommer att skickas in under år 2024.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för inriktningsbeslut Hjorthagen redovisar ett negativt nettonuvärde om cirka 47 miljoner kronor. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas till cirka 12 440 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna beräknas till cirka 9 102 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till cirka 100 procent.

Stadsutvecklingen i Norra Djurgårdsstaden ger ett viktigt bidrag till stadens mål om att bygga 140 000 nya bostäder till 2035. Projektets ekonomi har försämrats betydligt jämfört med det reviderade inriktningsbeslutet från år 2020. Förändringen beror främst på kraftigt ökade kostnader för marksanering, minskad omfattning av byggrätter efter synpunkter från länsstyrelsen, en allmän prisförändring på fastighetsmarknaden samt en komplettering av tidigare kalkyler med riskkostnader. Kommande markanvisningar kommer att avse överlåtelse för att säkra projektets finansiering. Ett större antal tillkommande bostäder i lägen som kan använda befintlig infrastruktur skulle också ge ett positivt tillskott till projektets ekonomi.

Exploateringsnämnden har sedan inriktningsbeslutet från år 2020 arbetat med att minimera flera av de risker och osäkerheter som då lyftes. Några exempel är identifiering och hantering av förorenade massor, kostnadseffektiva konstruktionslösningar för påldäck, förändrad struktur och grundläggningsmetod för utbyggnaden av kvarteren i Kolkajen, nyttjande av bergrumsgarage i Gasverket för att tillgodose parkeringsbehov för bland annat kvarteren i Kolkajen-Ropsten. Arbetet behöver fortsätta med att minska riskerna och söka kostnadseffektiva produkt- och metodval för att begränsa utgifterna.

I syfte att begränsa kommunkoncernens skuldökning anger stadens investeringsstrategi att kalkylen för ett exploateringsprojekt i normalfallet ska bära investeringsutgifterna för det behov av kommunal service i form av till exempel förskolor, skolor och idrottsanläggningar som uppstår som en direkt konsekvens av bostadsprojektet. Projekt Hjorthagen bedöms inte bli lönsamt om investeringar i samhällsfastigheter belastar kalkylen.

Området i delprojekt Kolkajen är kraftigt kontaminerat från tidigare sidoverksamhet till gasverksproduktionen. Markreningen är ett nödvändigt arbete oavsett framtida användning av området då föroreningar från obehandlade massor riskerar att spridas med grundvattnet till omgivande miljöer. På grund av stora kostnadsökningar, framför allt för material och kemikalier för genomförande av markrening de senaste åren, finns ett behov av att revidera genomförandebeslutet.

Lönsamhetskalkylen för genomförande av marksanering i Kolkajen-Ropsten enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om 1 100 mnkr. Samtidigt är saneringen av mark är en förutsättning och nödvändighet för exploateringen av hela Hjorthagen för att stadens invånare ska kunna ha tillgång till kajen ner mot lilla Värtan. Saneringen är en direkt förutsättning för tillkommande exploatering för bostäder inom Kolkajen.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projekt Hjorthagen redovisar ett negativt nettonuvärde om cirka 47 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster. Nettokassaflödet i projektet har hittills varit negativt med 3 605 miljoner kronor. Nettonuvärdet för att fortsätta projektet är positivt. Projekt Hjorthagens nettonuvärde för kommande år, beräknat från år 2024 och framåt, är positivt och uppgår till 3 558 miljoner kronor.

Projekt Valparaiso och projekt Södra Värtan har arbetat upp respektive utredningsbudget. Samtidigt kvarstår viktigt utredningsarbete innan reviderade inriktningsbeslut kan föreslås för exploateringsnämnden och kommunfullmäktige.

Exploateringsnämndens lägesredovisning redovisar status för respektive projekt vid senaste beslutstillfälle, och vilket projektarbete som genomförts sedan dess. I ärendet beskrivs nuläge för projekten och vilket utredningsarbete som kvarstår innan revidering av inriktningsbesluten kan ske, vilket preliminärt planeras till första halvåret 2025.

Valparaiso behöver tillföras utredningsmedel för att färdigställa en strukturplan inför samråd. Projektet är komplext och infrastrukturtungt. Planarbete och utredningsarbete behöver bedrivas parallellt. För att slutföra det utredningsarbete som pågår och förbereda ett nytt reviderat inriktningsbeslut behöver projektet tillföras 15 miljoner kronor till den utredningsbudget om 65 miljoner kronor som beslutades 2012.

Av den utredningsbudget på 230 miljoner kronor som beslutades för projekt Södra Värtan 2019 har en del gått till att slutförandet av detaljplanen för Södra Värtan Norra. Utredningsbudgeten har även används för utredningsarbete kring lokalisering av skola, utredning av bergrum samt utredningar kopplat till avvecklingen av en bangård i området. För att slutföra det utredningsarbete som pågår och förbereda ett nytt reviderat inriktningsbeslut behöver projektet tillföras 20 miljoner kronor.

I en motion till kommunfullmäktige anför Jan Jönsson och Isabel Smedberg-Palmqvist (båda L) att Stockholms ekonomi just nu befinner sig i en pressad situation vilket kräver hårdare prioriteringar i Stockholms stad och föreslår att kommunfullmäktige beslutar att:

Stadsledningskontoret ska initiera en fördjupad kartläggning av stadens kostnader avseende kommunikationskonsulter och medieköp.

Stadsledningskontoret ska initiera en översyn om hur stadens riktlinjer för mutor och representation efterlevs samt föreslå en uppdatering av rådande policy.

Att kostnaderna för kommunikationskonsulter halveras och medel omfördelas till utbildningsnämndens förfogande.

Region Stockholm har remitterat Inbjudan till samråd för planärendet Vägplan för E4E20 Essingeleden, Ledverk, Riskreducerande åtgärder bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Essingeleden (E4 och E20) är en av Stockholms viktigaste och mest trafikerade trafikleder. Det är den enda vägen där transport av farligt gods i nordlig respektive sydlig riktning samt genom Stockholms inre trafikområde är tillåten. Det passerar strax under 1500 fartyg under Essingebron årligen. Utöver dessa tillkommer ett stort antal fritidsbåtar som inte finns med i insamlade trafikdata.

Det är tre broar som förbinder Stora Essingen och Lilla Essingen med varandra. Två av broarna ägs av Trafikverket och en lokalbro, på Gamla Essinge broväg, som ägs av Stockholms stad.

Dokumentet Trafikverkets sektorsbeskrivning och kriterier för riksintressekommunikationer ska utgöra ett stöd vid utpekande av områden av riksintresse för trafikslagens anläggningar. Trafikverkets syfte med riksintressen är att värna befintliga anläggningar samt säkerställa att nya anläggningar kan byggas.

Kriterierna utgår ifrån kraven i Boverkets vägledning för riksintressemyndigheter:

området hyser värden av stor nationell vikt,

området behövs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden,

området behövs för att genomföra eller upprätthålla nationellt viktiga strukturer.

Trafikverket har remitterat Sektorsbeskrivning och kriterier för riksintressekommunikationer till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare internkontroll i kommuner och regioner (Ds 2024:10) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

För att stärka skyddet mot hot och våld för kommunal- och regionråd m.fl. föreslås en skyldighet för kommuner och regioner att förebygga att dessa utsätts för ohälsa eller olycksfall till följd av hot och våld. Den nya skyldigheten motsvarar det ansvar som kommuner och regioner har för sina arbetstagare enligt 3 kap. 2 § första stycket och 3 § första stycket andra meningen arbetsmiljölagen (1977:1160), i fråga om hot och våld.

Promemorian innehåller även ett förslag om att den interna kontrollen i kommuner och regioner ska förebygga fel, upptäcka och åtgärda fel och oegentligheter i verksamheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

I april 2017 träffades, inom ramen för den statligt initierade Sverigeförhandlingen, överenskommelsen Ramavtal 6 – Storstad Stockholm samt tre objektsavtal. Avtalen reglerar bland annat objekt Roslagsbanan till City som handlar om att befintlig Roslagsbana förlängs från Universitetet till City via Odenplan.

Parterna i styrelsen för Sverigeförhandlingen har kommit överens om att projekten ska genomgå kontrollstationer, med syfte att säkerställa att projekten följer avtalen avseende kostnad, innehåll och tid. Kontrollstation 1 för Roslagsbanan till City skulle äga rum i december 2022 och har därefter bordlagts och skjutits på ett flertal gånger. På Sverigeförhandlingens styrelsemöte den 26 september 2024 ska kontrollstation 1 för Roslagsbanan till City hanteras och godkännas om styrelsen bedömer att målsättningen med objektet kan uppnås avseende ekonomisk ram, funktion och tidplan.

Detta ärende ger en lägesrapport och förankrar stadens ställningstagande inför beslutet.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian Förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning (Ds 2024:11) till bland annat Stockholms stad för yttrande. I promemorian lämnas förslag om att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska få bedriva kamerabevakning på vägar, gator, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon. Detta föreslås kunna ske utan att dessförinnan behöva göra en dokumenterad intresseavvägning.

Syftet är att effektivisera Polismyndighetens och Säkerhetspolisens brottsbekämpande arbete, och att möjliggöra en bredare användning av ANPR-teknik (automatic number plate recognition), vilket enligt utredningen är viktig för att bekämpa den grova brottsligheten.

Stockholms stads miljöprogram har reviderats mot bakgrund av det uppdrag som gavs i kommunfullmäktiges budget för 2023. Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som slår fast mål inom de sju områden där utmaningarna för Stockholm och påverkan på omvärlden bedöms som störst. Programmet innehåller 18 delmål som preciserar den strategiska inriktningen.

De sju målen är: En rättvis och inkluderande omställning, Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck, Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm, Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm, Ett giftfritt Stockholm samt Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö.

Detaljplanen utgör en andra etapp i utbyggnaden av program för Stora Sköndal till en stadsdel med fokus på social och ekologisk hållbarhet. Planförslaget möjliggör cirka 1750 nya bostäder, en skola, förskolor, en idrottshall, ett M-hus (en byggnad för möten, miljö och mobilitet) samt lokaler för handel och service. Detaljplanen omfattar även befintlig kulturmiljö som bevaras. Detaljplanen innebär en omreglering från privat mark till allmän plats samt att småhus i Skogsbyn och Ekbacken rivs för att möjliggöra en ny stadsmiljö.

Anette Hellström (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att utreda behovet av en ny sporthall i Mälarhöjden.

I motionen framförs att det kommer byggas 1 100 nya lägenheter i Mälaräng samt en ny skola och förskola. Tillgången på idrottshallar är begränsad vilket försvårar idrottsutövning. Därtill betonas idrottens positiva effekter för hälsa, social gemenskap och fostran.

I motionen framförs en idé om att bygga en ny idrottshall på fotbollsplanen vid Mälarhöjdens skola. Fotbollsplanen kan därefter läggas på taket av nya idrottshallen. Ett annat alternativ är att bygga en ny fullstor idrottshall vid den nya skolan i Mälaräng.

Stockholms stads beslut att anta detaljplan för Östra Hagastaden, Norrtull, fastigheten Vasastaden 1:100 m.fl., i stadsdelen Vasastaden har blivit föremål för överklagande till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen.

Staden har genom underrättelse lämnats tillfälle att yttra sig över Statens fastighetsverks överklagande, och därvid att särskilt yttra sig över det som verket fört fram om bristerna i konsekvensbeskrivningen av dagvattenflödena till den södra delen av Hagaparken.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 11 september 2024 och publiceras senast med protokollet.

Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian ”Utökad kontroll av uppgifter i belastningsregistret” till bland annat Stockholms stad. I promemorian föreslås att de brott som framgår av de registerutdrag som enligt skollagen ska uppvisas av den som erbjuds en anställning eller på annat sätt ska anlitas eller tas emot inom skolväsendet eller annan pedagogisk verksamhet utökas med ett par ytterligare brott. Utökningen föreslås innefatta brotten: brott mot terroristbrottslagen och involverande av underårig i brottslighet.

Regeringen har utöver de förslag som återfinns i promemorian även tillsatt en utredning med ett bredare uppdrag som bland annat kommer att se över om ytterligare brott bör framgå av de registerutdrag som är aktuella vid bland annat anställning inom skolväsendet.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till hur lustgas ska regleras, se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet och analysera konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken. I uppdraget ingår att föreslå nödvändiga författningsförslag och att analysera hur den föreslagna regleringen förhåller sig till relevanta EU-regler.

Den nya lagen och förordningen om lustgas föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Även ändringen i lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen och ändringen i offentlighets- och sekretessförordningen om sekretess vid tillsyn av lustgas föreslås träda i kraft detta datum. Övriga förslag föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Utredningen innehåller ett stort antal förslag inom olika områden. Förslagen får på olika sätt konsekvenser för statliga myndigheter, kommuner, företag och personer. Utredningen föreslår bland annat; införandet av en ny lag om lustgas, införandet av rök-, tobaks- och nikotinfri skoltid, införandet av förbud mot langning av tobaks- och nikotinprodukter, införandet av förvaringsförbud för tobaks- och nikotinprodukter och ändringar av matkravet vid alkoholservering.

Socialdepartementet har remitterat utredningen till staden för yttrande.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över bland annat socialtjänst och verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och ta ställning till om IVO behöver bättre förutsättningar för sin tillsyn över socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. Tillsynsmyndigheterna kontrollerar att de som är föremål för tillsyn följer lagstiftningen och ingriper mot konstaterade brister med olika typer av sanktioner. IVO:s omsorgsregister är en viktig utgångspunkt för tillsynen. Det innehåller uppgifter om en stor del av alla de huvudmän och verksamheter som myndigheten har tillsyn över. I socialtjänstlagen och LSS definieras tillsyn som granskning av att en verksamhet uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Utredningen anser bland annat att särskild avgift för ej verkställda beslut är fortsatt viktig för en effektiv tillsyn och enskildas rättssäkerhet, att utökad anmälningsskyldighet för kommuner ger bättre underlag för IVO:s tillsyn och riskanalys, att IVO inte bör granska kommunernas avtalsuppföljning eller ge vägledning om avtalens innehåll och att IVO bör ges möjlighet att utföra statlig kvalitetsgranskning som ett komplement till sin tillsyn.

Socialnämnden och äldrenämnden har tillsammans reviderat riktlinjer för ärendeansvar mellan stadsdelsnämnderna inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

Utgångspunkten för riktlinjerna är ett sammanhållet ansvar kring personer i staden. Vid tillämpning av dessa riktlinjer ska alltid personens behov sättas i främsta rummet. En person får aldrig riskera att bli utan stöd och hjälp från socialtjänsten på grund av att olika nämnder i staden inte är överens om ansvarsfördelningen av ärendet. Syftet med riktlinjerna är att underlätta ansvarsfördelningen mellan stadsdelsnämnderna.

Ärendeansvaret för fördelning av individärenden mellan stadsdelsnämnderna regleras idag i tre verksamhetsområden, individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning.

Riktlinjerna har främst reviderats genom att innehållet har kompletterats med skrivningar som har saknats eller som behöver förtydligas. Dispositionen har ändrats och nya stycken har lagts till för att göra dokumentet mer användarvänligt. En del stycken har flyttats till andra kapitel. En del innehåll har även tagits bort, i dessa fall handlar det främst om gammal information som inte längre stämmer. Riktlinjerna har även reviderats för att stämma överens med aktuell lagstiftning och beslut från kommunfullmäktige.

Jan Jönsson (L) anför i en motion till kommunfullmäktige att det råder en hög grad av valfrihet inom Stockholms stad äldreomsorg som ska värnas samtidigt som formerna för denna valfrihet ska utvärderas och utvecklas. Motionären föreslår i motionen att utreda införandet och utformningen av ett valfrihetssystem enligt LOV som huvudregel för vård- och omsorgsboenden staden.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om fler biståndsbedömda trygghetsboenden för äldre. Motionären beskriver hur antalet personer över 80 år i Stockholm förväntas fördubblas fram till 2040 vilket ställer stora krav på äldreomsorgen. Därmed behöver stadens kapacitet att erbjuda moderna och ändamålsenliga bostäder till äldre öka.

Dennis Wedin och Kristina Lutz (båda M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Kungsträdgården ska bli en mer levande och grön mötesplats med fler träd, blommor, buskar, aktiviteter och uteserveringar. Motionärerna föreslår även att restaurangbyggnaden med tomträtt i norra delen av Kungsträdgården, med beteckningen Sju sekel 1, flyttas till en alternativ plats i parken, befintlig byggnad rivs och ny entré till Kungsträdgården skapas från Hamngatan.

Avsägelser
23 september 2024