Möte 2023-11-08

Staden har beretts möjlighet att yttra sig över Stockholm Exergi AB:s tillståndsansökan om bland annat avskiljning av koldioxid och förbränning av avloppsslam i Värtaverket.

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till rådets förordning som syftar till att säkerställa att skyddet för utsatta vuxna upprätthålls när de rör sig och flyttar inom EU. Förslaget omfattar vuxna som på grund av nedsatt eller otillräcklig personlig förmåga till följd av åldersrelaterad sjukdom eller annat hälsotillstånd inte kan tillvarata sina egna intressen.

Stockholms stad har fått förslaget på remiss för yttrande.

Karin Ernlund, Svante Linusson och Claes Nyberg (alla C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att ett digitaliseringsutskott med ett övergripande ansvar för stadens digitalisering ska inrättas under kommunstyrelsen. Det föreslagna utskottet ska samla frågor och beslut gällande it-leverans till staden, strategier och löpande analys av digitaliseringen inom stadens verksamheter samt utvecklingsfrågor kopplade till stadens egen it-kapacitet.

Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt, sysselsättning, minska regionala och lokala skillnader och öka jämlikheten mellan EU:s medlemsstater. Regionala prioriteringar och inflytande över medlen är en förutsättning för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete.

Genom sammanhållningspolitiken ger EU finansiellt stöd till lokala och regionala projekt via de åtta Europeiska fonderna för tillväxt och sysselsättning. Medel från dessa ger Stockholms stads verksamheter möjlighet att driva utvecklings- och innovationsarbete utanför den ordinarie verksamhetens budget men i linje med verksamheternas mål.

Genom flernivåstyre och partnerskapsprincipen, som innebär att det ska finnas ett nära samarbete mellan offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå i medlemsstaterna och med den privata och den tredje sektorn, delas ansvaret för genomförandet av sammanhållningspolitiken mellan EU, nationell och regional nivå.

Fördelningen till sammanhållningspolitikens fonder för tillväxt och sysselsättning förhandlas som en del i EU:s sjuåriga budgetram. Då dessa fonder utgör en tredjedel av EU:s budget tenderar förhandlingarna gällande fondernas storlek och syfte att bli intensiva. EU:s kommande fleråriga budget spänner över perioden 2028-2035 och kommer att förhandlas fram i en tid då omvärldsfaktorer såsom krig i Europa, inflation, konjunkturutmaningar och postpandemiska effekter kommer att ha stark inverkan på vilka budgetposter som ska prioriteras.

Justitiedepartementet har remitterat ett förslag från EU-kommissionen gällande ändringar av brottsofferdirektivet med syfte att förbättra brottsoffers möjligheter att få stöd och tillgång till information, utkräva rättvisa och få ersättning. Föreslagna ändringar i direktivet innebär en anpassning av regelverket till samhällsutvecklingen samt den tekniska och rättsliga utvecklingen.

Justitiedepartementet har skickat förslaget på remiss till Stockholms stad.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Jonas Nilsson och Annika Friberg (båda M) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen om stadens uppsagda lånecykelsystem. Skribenterna anser bland annat att reklamtavlorna kopplade till systemet ska tas ner och att staden borde arbeta för att lånecykelföretaget kompenserar de stockholmare som har betalat för att använda cyklarna.

Försvarsdepartementet föreslår i en promemoria författningsändringar för att ge rättsliga förutsättningar att aktivera civilplikten inom verksamhetsområdena kommunal räddningstjänst samt drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet.

Stockholms stad har fått promemorian på remiss för yttrande.

Regeringskansliet gav i oktober 2022 ett uppdrag om att lämna förslag på ett genomförande av EU:s dataförvaltningsförordning. I juli 2023 lämnades promemorian Genomförande av EU:s dataförvaltningsförordning, Ds 2023:24, till Finansdepartementet.

I promemorian föreslås att förordningen ska genomföras genom en ny lag samt genom tillägg till öppna datalagen. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Förordningen och lagförslagen reglerar främst vilka villkor som får ställas upp när myndigheter tillgängliggör skyddade data för vidareutnyttjande, samt vilka skyddsåtgärder som måste vidtas.

Stockholms stad har fått promemorian på remiss från Finansdepartementet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har remitterat ett utkast till Vägledning för att identifiera verksamhet som kan vara i behov av särskilda beredskapshöjande åtgärder till Stockholms stad för yttrande.

För vissa samhällsviktiga verksamheter kan det, utifrån deras betydelse för Sveriges totalförsvar, bli aktuellt med särskilda beredskapshöjande åtgärder. För att bidra till utvecklingen av totalförsvaret är det viktigt att beredskapsmyndigheter, i samverkan med berörda aktörer, kan identifiera vilka av de samhällsviktiga verksamheterna som är i behov av särskilda beredskapshöjande åtgärder inför och under höjd beredskap.

I projektet som föreslås i detta ärende tillför AB Familjebostäder 183 bostäder och fyra lokaler på två fastigheter i Bandhagen till en total investeringsutgift om 596 mnkr. Det är en utökning av tidigare beslutad utgift med 31 mnkr. Projektets lönsamhet minskar med ungefär motsvarande belopp.

Bandhagen är attraktivt och AB Familjebostäder har idag närmare 1 000 bostäder i området. Fastigheterna Filmen och Lådkameran är en del av satsningen Stockholmshus, Stockholms stads satsning på konceptbyggande av bostadshus för att bygga fler hyresrätter snabbt och mer kostnadseffektivt. Filmen och Lådkameran ligger nära varandra och var ursprungligen två enskilda projekt. Inför genomförandet slogs dessa ihop till ett projekt för att uppnå synergieffekter.

Efter beslutet 2021 har kostnaderna för projektet ökat till följd av händelser i omvärlden, marknadsläget samt svåra markförutsättningar med sulfidförorenat berg, som upptäcktes först i samband med sprängning för det garage som ingår i projektet.

Fastigheten Filmen har hunnit färdigställas. Inflyttning för Lådkameran planeras påbörjas i början av 2024. Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

I projektet Postgården som föreslås i detta ärende bygger AB Familjebostäder cirka 90 bostäder och sju lokaler, varav en förskola, i Årsta till en total projektkostnad om 367 mnkr.

I december 2012 erhöll AB Familjebostäder en markanvisning för projektet Postgården. Detaljplanearbetet påbörjades i april 2013 och i augusti 2014 fattade AB Familjebostäders styrelse beslut om att godkänna inriktningen för projektet. Då benämndes projektet Årstafältet etapp två och omfattade 75 lägenheter till en investeringsutgift om 237 mnkr.

Under detaljplaneprocessen förändrades utformningen av projektet. Postgården 1 innefattar nu nybyggnation av cirka 90 bostäder, vilket är en ökning med 15 lägenheter i jämförelse med tidigare inriktningsbeslut. Det kan konstateras att investeringsutgiften, efter närmare tio år sedan ursprungligt inriktningsbeslut, har ökat med 130 mnkr. Projektet bedöms dock fortfarande kunna genomföras med ett balanserat resultat för bolaget.

AB Familjebostäder ska bidra till uppfyllelse av stadens vision om 140 000 nya bostäder till år 2030. Projektet utgör en del av bolagets mål att tillsammans med de två andra kommunala bostadsbolagen byggstarta minst 3500 bostäder under mandatperioden.

Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt kommunfullmäktiges investeringsregler varför ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige.

Stockholms stads barnombudsmans rapport 2023 beskriver stadens arbete med att säkerställa barns rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Rapporten uppmärksammar områden som enligt barnombudsmannen behöver prioriteras och utvecklas, såsom kunskap, styrning och former för barns och ungas inflytande. I rapporten lämnas också en redogörelse för barnombudsmannens arbete under 2022 och 2023.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) genom dotterbolaget Stockholm Vatten AB står inför en omfattande kapacitetsökning av dricksvatten för att klara de mål som arbetats fram inom programmet Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV), övergripande programbeskrivning återfinns i bilaga 5. Bland de åtgärder som tagits fram finns investering i en ny huvudvattenledning mellan Jeriko i Källbrink och en ventilkorsning öster om Långsjön.

På sträckan finns idag en befintlig huvudvattenledning byggd år 1958 med både renoveringsbehov och kapacitetsbegränsning.

Kortsiktigt är målet med den planerade nya ledningen att duplicera den befintliga ledningen för att möjliggöra nedstängning och renovering av denna. Därefter är målet att de båda ledningarna ska kunna fungera parallellt och med detta avsevärt öka både kapaciteten och redundansen lokalt i området och i huvudvattennätet i stort.

På grund av renoveringsbehovet och kapacitetsbegränsningen på den befintliga huvudvattenledningen ses färdigställandet av den planerade nya huvudvattenledningen som tidskritiskt. Fördröjning av färdigställandet av den planerade huvudvattenledningen kan innebära risk för allvarliga och systemkritiska konsekvenser för vattenförsörjningen i södra Stockholm. Ledningssträckan är SFV-programmets högst prioriterade ledningssträcka i närtid.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Linnéa Vinge (SD) att kommunfullmäktige principiellt ska ta ställning mot könsselekterade simbassänger och badtider då detta motverkar jämställdhetsarbetet i staden.

Stockholms stad har sedan 1996 tillhandahållit särskilda öppettider för kvinnor och flickor som inte vill besöka simhallar samtidigt som män.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 8 november 2023 och publiceras senast med protokollet.

Årstafältet ligger inom stadsdelsnämndsområdet Enskede-Årsta-Vantör. På Årstafältet planeras exploatering för cirka 7 000 nya bostäder. På Årstafältets sydvästra del avser detta projekt att anlägga en 11-spelsplan konstgräsplan, utegym samt servicebyggnader.

Projektet väntas färdigställas till det tredje kvartalet 2025.

Idrottsnämnden och fastighetsnämnden bedömer att projektet är nödvändigt för utvecklingen av Årstafältet och det växande Stockholm. Byggnationen bidrar till att uppnå stadens mål om att tillhandahålla idrottsytor till stadens medborgare.

Den 25 maj 2022 tillsatte regeringen utredningen Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor. I uppdraget ingår att föreslå om målgruppen för etableringsprogrammet bör utvidgas och hur etableringsprogrammet kan bli mer flexibelt. Den 30 mars 2023 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen. Utredaren ska även föreslå hur integrationspolitikens mål kan få större genomslag i den offentliga verksamheten.

Den 29 juni 2023 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv. Utredningen har nu i uppdrag att föreslå ett nytt mål för integrationspolitiken där samhällets insatser utgår ifrån att den som långvarigt befinner sig i Sverige, ska ta ansvar för att bli en del av det svenska samhället. Utredningen ska även analysera om etableringsersättningen, etableringstillägget och bostadsersättningen innehåller tillräckligt starka incitament för att den nyanlände ska börja arbeta eller utöka sin arbetstid. Oavsett resultaten av analysen, ska förslag lämnas på hur etableringstillägget och bostadsersättningen kan avskaffas.

Utredningens förslag syftar till att fler utrikesfödda kvinnor ska ges bättre förutsättningar att etablera sig i arbets- och samhällslivet och därmed bli självförsörjande och få ökad egenmakt. Förslagen förväntas sammantaget bidra till att förbättra möjligheterna för nyanlända och då i synnerhet kvinnor att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden.

Utredningen föreslår att målgruppen för Arbetsförmedlingens etableringsprogram bör utvidgas. Den utvidgade målgruppen föreslås omfatta nyanlända kvinnor och män i åldern 20-66 år som invandrat av familjeskäl, så kallade anhöriginvandrare. Det gäller även anhöriga och familjemedlemmar till arbetskraftsinvandrare. En person som tillhör den utvidgade målgruppen ska kunna försörjas av anknytningspersonen. Den utvidgade målgruppen ska enligt utredningen erhålla etableringsersättning på den lägre nivån, 168 kronor per dag, för deltagande i etableringsprogrammet och inte ha rätt till etableringstillägg för hemmavarande barn.

Arbetsmarknadsdepartementet har skickat delbetänkandet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Promemorian - Fler verktyg i socialtjänsterna arbete för att förbygga brott och stärka skyddet för barn handlar om socialtjänstens arbete med barn. I promemorian föreslås utökade möjligheter att inhämta och utbyta uppgifter inom socialtjänsten för att förebygga brott och stärka skyddet för barn.

Promemorian innefattar sex huvudområden:

om anmälningsskyldigheten vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa ska utökas till att omfatta fler myndigheter och yrkesgrupper än idag,

om det ska vara obligatoriskt för socialnämnder att återkoppla till den som omfattas av skyldigheten att göra en anmälan om oro för barn,

om socialnämndernas möjligheter att ta del av uppgifter ur misstanke- och belastningsregistren inom ramen för en barnavårdsutredning ska utvidgas,

om gallringsbestämmelserna i fråga om handlingar i barns personakter ska förlängas,

om möjligheterna till informationsutbyte mellan socialnämnder i olika kommuner behöver utvidgas i det brottsförebyggande arbetet med barn och unga,

samt behovet av att förbättra möjligheterna för socialnämnder att inhämta information vid utredning av barnets bästa när det gäller frågor om vårdnad om barn, barns boende och barns rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos.

Socialdepartementet har remitterat promemorian till Stockholms stad för yttrande.

Socialdepartementet har remitterat promemorian Uppdrag att möjliggöra tillgång till hälso- och sjukvård i hela landet genom främjande av etablering i glesbygd till Stockholms stad för yttrande. Syftet med promemorian har varit att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård på ett sätt som skapar långsiktighet och bättre förutsättningar för tillgång till en jämlik vård i hela landet. Förslagen ämnar främst stimulera mindre hälso- och sjukvårdsaktörers etablering i glesbygd.

I promemorian lämnas följande förslag:

Upphandlande myndigheter ska beakta mindre företags möjligheter att delta i upphandlingar av hälso- och sjukvårdstjänster

En statlig myndighet ska bemyndigas att ta fram föreskrifter samt få ett tillsynsuppdrag på området

De så kallade ersättningslagarna ska upphävas

En förordning om statsbidrag till vissa vårdgivare i glest befolkade områden ska beslutas

Socialstyrelsen ska pröva ansökningar om bidrag, bemyndigas att meddela föreskrifter på området samt följa upp och utvärdera bidraget

En statlig myndighet bör ges i uppdrag att utvärdera gällande ersättningssystem och ta fram nationella rekommendationer på området

Regeringen bör överväga ökad statlig styrning inom ett antal centrala områden för kompetensförsörjningen

Regeringen bör överväga ytterligare åtgärder i syfte att främja tillgången till jämlik vård i glest befolkade områden

Socialnämnden har till kommunstyrelsen lämnat en framställan med förslag till reviderade riktlinjer för budget- och skuldrådgivning för vidare beslut i kommunfullmäktige. I de reviderade riktlinjerna har dispositionen ändrats och nya avsnitt har lagts till eller förtydligats. Genomgående har även fler läshänvisningar lagts till.

I november 2021 beslutade regeringen att tillsätta en utredare med uppdrag att utreda och ta ställning till behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök. Syftet var att lämna förslag som så långt som möjligt motverkar oskuldskontroller, oskuldsintyg, oskuldsingrepp och liknande fenomen samt omvändelseförsök. Uppdraget omfattade bland annat frågeställningar om vilka behov som finns av åtgärder mot så kallade oskuldskontroller, oskuldsintyg, oskuldsoperationer och liknande fenomen samt om detta ska kriminaliseras.

Utredningen finner att utförande av oskuldskontroller och oskuldsingrepp samt utfärdande av oskuldsintyg förekommer i Sverige. Utredningen föreslår bland annat en ny straffbestämmelse om oskuldskontroll i fjärde kapitlet brottsbalken, och även en utökning av möjligheten att besluta om utreseförbud enligt 31 a § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Vidare föreslår utredningen att underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott ska kriminaliseras.

Utredningen har bedömt att intygande av sexuell oskuld (oskuldsintyg) inte bör kriminaliseras samt att regelverket för hälso- och sjukvården inte behöver förändras. Vad gäller omvändelseförsök riktade mot hbtq-personer bedömer utredningen att en särskild kriminalisering inte bör införas.

Justitiedepartementet har remitterat utredningen till Stockholms stad för yttrande.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser (Ds 2023:17) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Promemorian föreslår att en ny reglering införs genom en ny lag om vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser. Förslaget innebär att enskilda personers rätt att vistas på vissa platser eller områden i samhället begränsas, detta även utan att personen har dömts till påföljd för brott. Förslaget syftar till att bekämpa brott och brottslig verksamhet som utövas av kriminella nätverk i det offentliga rummet genom att personer som kan befaras medvetet främja nätverkens brottslighet inom ett visst område föreslås kunna beläggas med vistelseförbud. Förslaget syftar till ökad trygghet för allmänheten. Vistelseförbudet föreslås vara straffsanktionerat.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.

Thomas Wihlman (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han diskuterar äldreomsorgens kompetensförsörjning och lämnar fem förslag på önskade budgetuppdrag gällande äldreomsorgens kompetensförsörjning:

·         Att arbetsmarknadsnämnden ska ta fram studieförberedande kurser riktade till de som saknar formell utbildning inom vård- och omsorgsyrken i syfte att minska tröskeln till studier.

·         Att arbetsmarknadsnämnden och äldrenämnden upprättar ett tätt samarbete för att djupare undersöka de hinder för vidare studier som upplevs av dem som saknar formell utbildning.

·         Att äldrenämnden säkerställer att samtliga stadsdelsnämnder och privata aktörer inom äldreomsorg och hemtjänst erbjuder anställda språkundervisning på arbetstid, enligt den modell som har utvecklats mellan arbetsmarknadsnämnden och vissa stadsdelsnämnder.

·         Att arbetsmarknadsnämnden och äldrenämnden i samarbete med stadsdelsnämnderna tar fram en metod för validering av kunskaper i syfte att korta utbildningstiden för dem med lång erfarenhet inom omsorgen.

·         Att äldrenämnden får i uppdrag att ta fram en modell för enhetschefers medarbetarsamtal som innehåller validering av yrkeskunskaper, inklusive mindre formella krav så som hur medarbetare möter och har kontakter med anhöriga, hur boende eller hemtjänsttagare stimuleras till social samvaro, inklusive aktiviteter med kulturinriktning, hur friskvård i förebyggande syfte genomförs, samt hur man säkerställer att de hjälpmedel som används av brukare, som till exempel hörselhjälpmedel, fungerar som avsett.

I sin motion till kommunfullmäktige skriver Anette Hellström (M) att staden i dagsläget begär att få ta del av utdrag från polismyndighetens belastningsregister när det gäller personer som erbjuds anställning, praktik eller uppdrag inom kommunens verksamheter som innefattar arbete med barn. Dessa utdrag görs med stöd av lag (2010:479) om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder.

Motionären menar att samma förfarande ska kunna användas vid rekrytering av medarbetare till äldreomsorgen i egen regi, eller via entreprenad, och att det skulle kunna öka tryggheten för de äldre och för anhöriga samt stärka de äldres situation. Motionären lyfter att äldre personer kan vara i behov av omfattande insatser och de i vissa fall tar emot många olika omsorgsgivare i sitt hem varje dag. Många äldre känner sig därmed otrygga och upplever inte att de har kontroll över vilka personer som kommer hem till dem för att ge stöd. Motionären menar också att äldre som har demens, eller som bor ensamma, är särskilt utsatta.

I sin motion lyfter motionären fram exempel på kommuner som infört en obligatorisk kontroll. Motionären skriver att det även, då det finns särskild tveksamhet i samband med en eventuell anställning, görs bakgrundskontroller i Stockholms stad.

Med ovanstående som bakgrund och argumentation föreslår motionären att kommunfullmäktige ska besluta, att:

Stockholms stad ska verka för att det med stöd av lag införs krav på obligatoriskt registerutdrag från belastningsregistret inför anställning inom omsorgen/äldreomsorgen på hemtjänst, servicehus samt på vård- och omsorgsboenden med flera.

Stockholms stad inför en policy vid rekrytering av personal till äldreomsorgen/omsorgen att ett utdrag från belastningsregistret ska utgöra en bedömningsgrund i likhet med de bedömningar som görs vid anställningar som rör arbete med barn.

Linnéa Vinge (SD) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige i vilken hon anför att en allsidig och bra barnomsorg som anpassas efter barnens och familjens behov är av vikt för barns och familjers välmående men att det trots detta sällan talas om alternativa barnomsorgsformer än förskola. I motionen lyfts att kommunen ska kunna satsa på förskolan utan att konkurrera ut den pedagogiska omsorgen genom att öka attraktiviteten att bedriva pedagogisk omsorg.

Därför föreslår motionären att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att upprätta en handlingsplan för att främja familjedaghem för barn.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han föreslår att kommunfullmäktige ska ges i uppdrag att genomföra en särskild granskning av otrygghet och risker för att barn och unga blir rekryterade till kriminella aktiviteter på stadens fritidsgårdar samt utarbeta former för årlig uppföljning av tryggheten på fritidsgårdar.

Trafiknämnden föreslår att arbetet med energieffektivisering forsätter genom ett nytt program för energibesparande armaturbyte för perioden 2024-2029.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör årligen en revision av taxorna för tillsynen som nämnden ansvarar för. De föreslagna revideringarna gäller taxebestämmelserna för miljöbalkstillsyn respektive livsmedelskontroll och syftar till att anpassa bestämmelserna till förändringar i rättsläget samt efter det tillsyns- respektive kontrollbehov som finns baserat på de verksamheter som är baserade i staden. Justeringen av taxenivåerna syftar till att bibehålla en hög intäktskostnadstäckning enligt principen att verksamhetsutövare ska betala tillsynsavgifter som motsvarar den faktiska tidsåtgången. Nämnden föreslår även ny taxa för tillsyn enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg (LÅFF).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 13 juni 2023 om Revidering av taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen samt ny taxa enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg (dnr KS 2023/768) och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut.

Timtaxan för tillsyn enligt miljöbalken föreslås höjas från 1 300 kr/timme till 1 410 kr/timme, vilket motsvarar en höjning med 8,5 procent. Timtaxan för livsmedelskontroll föreslås höjas från 1 600 kr/timme till 1 720 kr/timme, vilket motsvarar en ökning med 7,5 procent. De föreslagna timtaxehöjningarna beror enbart på kostnadsökningar, främst på grund av lönekostnader, IT och gemensamma kostnader.

Nämnden föreslår även en ny taxa för nämndens tillsyn enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg (LÅFF). Bakgrunden till förslaget är att kommuner sedan 1 maj 2023 är utpekade som tillsynsansvariga enligt LÅFF vad gäller fritidsbåtshamnar. Nämnden bedömer att tillsynsansvaret faller på nämnden och föreslår därför att taxa för denna tillsyn antas av kommunfullmäktige. Taxan följer uppbyggnaden i nämndens övriga taxor och är kopplad till miljöbalkstaxa vad gäller taxenivå. Det innebär att taxan fram till och med den 31 december 2023 föreslås till 1 300 kr/tim och, i enlighet med den justering av miljöbalkstaxans nivå som föreslås, till 1 410 kr/tim från och med den 1 januari 2024.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till kommunfullmäktige om taxa för nämndens verksamhet enligt miljöbalken m.m. från 1 januari 2024 (beslut den 13 juni 2023) innehöll en mindre felaktighet. Felaktigheten rättades genom ett beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden den 26 september 2023 om att justera sitt tidigare beslut från den 13 juni 2023 genom att taxekoderna 39.5002 och 39.5003 kvarstår i tabell 1:B.

Trafiknämnden föreslår att cykel- och gångbanorna längs med Drottningholmsvägen breddas på en sträcka mellan Ulvsundaplan och Tranebergsbron. Oreglerade passager i korsningar görs genomgående och utformas för att prioritera fotgängare och cyklister. De höga cykelflödena separeras tydligare från gångtrafiken bland annat genom att cykelbanan får en ny gen sträckning genom Alviksplan.

Nämnden bedömer att den standardhöjning som uppnås på sträckan möjliggör för en ökad andel trafikanter att välja cykel som färdmedel och gör det enklare och säkrare att cykla i Stockholm. Trafiksäkerheten för cyklister och gående kommer att förbättras, i synnerhet på idag olycksdrabbade platser. Nämnden bedömer att byggstart kan ske våren 2024 med ett färdigställande under 2025.

Avfallsnämndens verksamhet påverkas i hög grad av att ansvaret för insamling av förpackningsavfall övergår till kommunerna den 1 januari 2024. De ekonomiska förutsättningarna för verksamheten är att drift- och kapitalkostnaderna beräknas öka med 352 mnkr, varav cirka 165 mnkr beror på det nya uppdraget att samla in förpackningsavfall. Kommunens kostnader för det nya insamlingsansvaret är tänkt att finansieras av producenterna. Ersättningsmodellen verkar dock till stadens nackdel och ersättningen väntas inte täcka kostnaderna fullt ut.

Avfallsnämnden föreslår att 2024 års taxa för avfall under kommunalt ansvar ska höjas med 24 procent jämfört med 2023. Förslaget innebär att verksamheten 2024 beräknas uppvisa ett överskott om 4 mnkr.

Stockholm Vatten AB:s styrelse har lämnat förslag till en ny taxa för vatten och avlopp som föreslås gälla från och med den 1 januari 2024.

Styrelsen förutser stora kostnadsökningar som i huvudsak är relaterad till de investeringar som krävs för att säkerställa framtida kapacitet, kvalitet och effektivitet samt att kunna möta höjda miljö- och hanteringskrav. Höjd upplåningsränta bidrar till de ökade kapitalkostnaderna.

Styrelsen föreslår att brukningsavgifterna höjs med 25 procent och anslutningsavgifterna med i genomsnitt 14 procent, dock med variation mellan de ingående delarna. Förslaget innebär ett beräknat överskott om 4 mnkr 2024. Bolagets ackumulerade underskott föreslås balanseras av större positiva resultat från 2025 och framåt.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 8 november 2023 och publiceras senast med protokollet.