Möte 2023-05-17

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Sergej Salnikov (SD) att kommunfullmäktige får i uppdrag att utreda möjligheten att införa krav på projektgranskning av en auktoriserad eller godkänd revisor för entiteter som erhåller bidrag eller stöd av viss storlek.

Motionären menar att det i nuvarande riktlinjer saknas tillräckliga krav på att redovisningen av bidraget ska vara kvalitetssäkrad av en auktoriserad eller godkänd revisor.

I delbetänkandet En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SOU 2023:6) och promemorian lämnas förslag på hur reglerna i minimibeskattningsdirektivet ska genomföras i Sverige. Direktivet innehåller regler som ska säkerställa att intäkter hos företag som ingår i stora koncerner ska beskattas med minst 15 procent. Enligt förslaget ska direktivets regler tas in i en särskild lag – lagen om tilläggsskatt. Lagen gäller för svenska koncernenheter som ingår i en koncern vars årliga intäkter enligt moderföretagets koncernredovisning uppgår till minst 750 miljoner euro. Om koncernen överskrider beloppsgränsen kan koncernsenheter få betala tilläggsskatt och ska fullgöra lagens rapporteringskrav. Lagen gäller inte för undantagna enheter, även om dessa ska inkluderas vid beräkningen av beloppsgränsen.

Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2024.

Finansdepartementet har remitterat delbetänkandet och promemorian till staden för yttrande.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat rapporten Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet – för tillgänglighet och beredskap till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredaren har haft i uppdrag att analysera och föreslå en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige. Utredaren menar att det finns behov av att staten tar ett samlat grepp om flygplatserna för att säkerställa den grundläggande tillgängligheten i ett nationellt perspektiv, samtidigt som staten kan driva på att luftfarten och flygplatserna ställer om verksamheterna för att möta miljö- och klimatutmaningarna. Utredaren ser behov av att det nationella basutbudet av flygplatser justeras, att systemet med statliga bidrag och ersättning för beredskap utvecklas och villkoras samt att staten även i framtiden bör ta ett ansvar för beslut om allmän trafikplikt och upphandling av flyglinjer som inte kan bära sig på kommersiell grund.

Utredaren föreslår att alla flygplatser som ingår i det nationella basutbudet av flygplatser och som drivs och förvaltas av Swedavia AB bör ingå i nätet av beredskapsflygplatser. Förslaget innebär att Bromma flygplats pekas ut som beredskapsflygplats.

Försvarsdepartementet har remitterat utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (SOU 2022:57) till bland annat Stockholms stad för besvarande.

Utredningen har haft uppdraget att analysera och lämna förslag till hur ett modernt och väl anpassad fysiskt skydd för civilbefolkningen mot direkta konsekvenser av krigshandlingar på svenskt territorium bör vara utformat. Uppdraget omfattade tre sakområden som är starkt förbundna med varandra: skyddsrum, utrymning med efterföljande inkvartering och en stödorganisation som kan genomföra insatser i samband med användning av skyddsrum samt utrymning och inkvartering.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling och utbyggnad av kontors- och industrifastigheten Hekla 1 i Kista med ny bebyggelse innehållande bostäder, förskola och kontor samt publika verksamheter i entréplan. Syftet är vidare att förbättra tillgänglighet och rumslig integration inom planområdet och till omgivningen. Planförslaget skapar förutsättningar för ny bebyggelse som kan bidra till att utveckla stadslivet i Kista och skapa en mer varierad bebyggelse vid en viktig och central nod.

Projektets syfte är att ersätta den befintliga bergbanan i Skärholmen med en ny hållbar, driftsäker, trygg och tillgänglig anläggning som skapar förutsättningar för attraktivt stadsliv i området mellan Skärholmens centrum och Ekholmshöjden. Den befintliga bergbanan har sedan den driftsattes haft en hög felfrekvens med återkommande driftstörningar som följd. Med anledning av ändrade projektförutsättningar föreslår trafiknämnden att kommunfullmäktige beslutar om ett reviderat genomförandebeslut. Planerad byggstart är våren 2024 med färdigställande och driftsättning hösten 2025.

Den statliga Vattenskoterutredningen har utrett hur användningen av vattenskotrar och andra vattenfarkoster med liknande störningsbild bör regleras. Syftet med utredningen har varit att förhindra oacceptabla störningar eller olägenheter för människors hälsa eller miljö.

Vattenskoterutredningen föreslår att vattenskoterförordningen upphävs och utgångspunkten istället blir att det är tillåtet att köra vattenskoter. Utredningen föreslår även ett generellt förbud mot att använda vattenskotrar i naturreservat och att länsstyrelserna bemyndigas att meddela sjötrafikföreskrifter som reglerar användningen av vattenskotrar. Det kan handla om hastighetsbegränsningar eller förbud. Slutligen föreslår utredningen att ett register för vattenskotrar införs i syfte att förstärka kontrollen och tillsynen.

I EU:s direktiv för utsläpp av luftföroreningar (Takdirektivet – 2016/2284/EU) finns ett krav om att upprätta ett nationellt luftvårdsprogram. Naturvårdsverket har i enlighet med detta upprättat ett förslag till uppdaterat program som remitterats till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I remissförslaget redovisas scenarier för hur mycket vissa utsläpp kan förväntas minska. Sverige bedöms klara kraven på utsläppsminskningarna för svaveloxid (SO2), flyktiga organiska ämnen (NMVOC) och små partiklar (PM2,5).

Scenarierna visar att Sveriges utsläpp av kväveoxid (NOx) behöver minska med cirka tio kton till år 2030. Detta motsvarar en minskning med 14 procent jämfört med förväntade utsläpp i scenarierna. Utsläppen för ammoniak (NH3) överskreds 2020 och scenarierna visar på att utsläppen kommer fortsätta överskrida åtagandena 2025 och 2030.

Naturvårdsverket presenterar en rad förslag för att uppfylla ammoniak- och kväveoxidåtagandet till 2030. Naturvårdsverket bedömer att Sverige har en god chans att uppnå kraven för utsläppsminskningarna enligt takdirektivet till 2030 om de samlade åtgärderna genomförs.

I detta ärende föreslås Hornskrokens vård- och omsorgsboende, inklusive Pensionat Hornskroken, ingå i kommande central entreprenadupphandling.

Södermalms stadsdelsnämnd har rekommenderat äldrenämnden att förnyad upphandling av driften av Hornskrokens vård- och omsorgsboende ska genomföras som en reserverad upphandling för idéburna organisationer.