Möte 2020-10-28

Enligt kommunallagens 11 kap. §§ 8, 10 och 11 ska kommunstyrelsen upprätta förslag till budget före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

Kommunstyrelsens förslag till budget 2021 föreslås fastställas den 25 november 2020. Kommunfullmäktige behandlar budgeten den 14-15 december 2020. Detta innebär att kommunstyrelsen före oktober månads utgång ska föreslå skattesatsen för kommunfullmäktige.

Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att samlad information om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Underlagen utgör en viktig del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB har analyserat samtliga nämnders och bolagsstyrelsers rapporter. Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt tolv underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas prognostiserade uppfyllelse av årsmålet.

I föreliggande ärende gör stadsledningskontoret en bedömning av uppfyllelse av verksamhetsområdesmålen för det innevarande året. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina verksamhetsplaner, beskriver att de kommer arbeta under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet.

Författningsändringarna som föreslås i promemorian medför en utökad reglering. Den nuvarande tillståndsprövningen kommer bli mer omfattande, genom att fler personer kommer att kontrolleras och godkännas. Dessutom kommer yttranden att behöva inhämtas i större utsträckning från Polismyndigheten. När det gäller tillstånd för explosiva varor som kommuner beslutar om föreslås att giltighetstiden begränsas till högst tre år.

Promemorian föreslår vidare att fler aspekter ska beaktas vid kravställningen på byggnader, andra anläggningar och anordningar och att återkallelsemöjligheten i fråga om tillstånd ska utökas och förtydligas. Samtidigt föreslås att befintliga tillstånd ska kunna fortsätta att gälla utan tillståndsmyndighetens godkännande, om ansökan om nytt eller ändrat tillstånd inkommer senast fyra veckor innan giltighetstidens utgång.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) och kommunernas verksamhet i den del som nu är aktuell ska täckas fullt ut av avgifter, som redan enligt nuvarande lagen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) får tas ut för bland annat tillståndsprövningen och godkännande av föreståndare. Förslagen i promemorian innebär dessutom att avgift kommer att få tas ut för godkännande av de som ska delta i verksamheten.

De uppgifter som tillförs kommunerna med anledning av förslagen har inverkan på den kommunala självstyrelsen. Kommuner har dock redan i dag ansvar för tillståndsgivningen. Mot den bakgrunden bedöms i promemorian förslagen innebära ett proportionerligt ingrepp i den kommunala självstyrelsen.

I promemorian framgår att förslagen bedöms ha brottsförebyggande effekt och öka säkerheten i samhället bland annat genom att kontrollen över de som tar befattning med dessa varor ökar och regleringen i övrigt skärps i flera avseenden.

Justitiedepartementet har remitterat sin promemoria till staden för yttrande.

Regeringen har tillsatt en utredning för att analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Stockholms stad har fått ärendet på remiss för yttrande.

Utredningens bedömning är att det psykologiska försvaret ska värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Sverige utsätts redan idag för angrepp av olika slag då t.ex. cyberangrepp och försök till otillbörlig informationspåverkan riktas mot svenska intressen. Utredningen konstaterar att det psykologiska försvaret behöver samordnas och utvecklas.

Enligt utredningen måste det psykologiska försvaret dels verka förebyggande, dels operativt. Det psykologiska försvaret ska kunna fullgöra sina uppgifter i fredstid och ytterst i krig.

För att skapa ett modernt psykologiskt försvar som har en reell förmåga i fredstid och ytterst i krig konstaterar utredningen att väsentligt ökade medel och personalresurser måste tillföras verksamheten i förhållande till de medel som avsätts idag.

Justitiedepartementet har skickat ut en lagrådsremiss om slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet, till bland annat Stockholms stad för yttrande. Utgångspunkten för förslagen, som presenteras i remissen, är att det idag enligt lagrådsremissen, i vissa fall, tas en alltför stor hänsyn till den tilltalades ålder på bekostnad av brottets svårighetsgrad. Det huvudsakliga förslaget är att ta bort den så kallade ungdomsreduktionen för unga myndiga lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år så att de behandlas som vuxna vid straffmätningen.

I förslaget föreslås att det inte ska krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, exempelvis fängelse på livstid. Vidare föreslås att de särskilda ungdomspåföljderna i princip ska vara förbehållna personer som inte fyllt 18 år vid tidpunkten för brottet. Den som är över 18 år ska få dömas till någon av ungdomspåföljderna endast om det finns särskilda skäl för det. Vidare föreslås att vissa allvarliga brott, exempelvis mord eller våldtäkt mot barn, inte ska kunna preskriberas om brottet begåtts av någon som fyllt 18 år.

Peter Wallmark och Martin Westmont (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår de att Stockholms stad inför ett slöjförbud på alla skolor. I motionen framförs att skolan ska verka för jämställdhet och därför gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för samtliga elever oavsett kön. Skolan ska främja interaktion mellan elever och barn ska vara fria och skyddade från religiösa dogmer som cementerar osunda könsroller och bidrar till ojämställdhet mellan könen. Motionärerna anser att de värderingar som slöjan representerar inte hör hemma i ett modernt, sekulärt samhälle. Ett slöjförbud bör därför införas och är en nödvändig åtgärd om Stockholms stad vill komma åt de problem som finns med hedersförtryck och religiöst tvång. Motionärerna menar att slöjan är en islamistisk symbol som symboliserar religiös underkastelse och påtvingad uppdelning mellan män och kvinnor, framtagen av män för att förtrycka kvinnor. De anser även att det är omöjligt för skolan att på riktigt verka för jämställdhet om barn av kvinnligt kön sexualiseras i skolan genom slöjan, samt att slöjan är en markering om att samhället inte ska vara jämställt. Vidare framförs att det är naivt att tro att barn frivilligt bär en huvudbonad som deras föräldrars religion förordar och att det är hederskulturen som tvingar barnen att bära slöja.

I en motion till kommunfullmäktige från Emilia Bjuggren (S) framförs att det bör införas en klimatlåda i Stockholms stad. I motionen föreslås att den mat som blir över från skolors matservering ska säljas till målgruppen skolpersonal, elever och elevers vårdnadshavare, med syfte att minska matsvinnet. Initialt ska konceptet prövas i en eller två skolor inom ramen för ett pilotprojekt och därefter skalas upp till att omfatta flera skolor. Motionären konstaterar att staden aktivt arbetar med att minska matsvinnet i verksamheterna men att det idag saknas en samlad redovisning av matsvinnet i staden. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att utbildningsnämnden i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att göra ett pilotförsök med klimatlådan samt att nämnderna får i uppdrag att utvärdera pilotförsöket och om lämpligt föreslå en modell för att skala upp klimatlådan till flera skolor.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion om att bygga ett kallbadhus vid Riddarholmskajen i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger i uppdrag till berörd förvaltning att ta fram ett underlag för att kunna uppföra ett nytt kallbadhus vid Riddarholmskajen. Motionären anger att Riddarholmskajen är en dåligt nyttjad yta, men en oerhört vacker plats. Enligt förslaget skulle ett kallbadhus med flera bassänger och annan service som restauranger och träningslokaler kunna uppföras där. På så sätt skulle Riddarholmskajen göras till en attraktiv och hälsofrämjande plats för stadens invånare och besökare.

Motionären föreslår också att det privata näringslivet ska ges möjlighet att bygga och driva anläggningen. Stockholms stad skulle genom att arrendera ut platsen få inkomster och undvika dyra investeringar och driftskostnader. Som exempel anger motionären att denna modell finns i Helsingfors, där alla är mycket nöjda.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 28 oktober och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 28 oktober och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 28 oktober och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 28 oktober och publiceras senast med protokollet.