Möte 2019-11-27

I en skrivelse som inkommit till kommunstyrelsen den 7 juni 2019 har Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) föreslagit att staden och stadsdelsnämnderna ska ta fram åtgärdsplaner och se över beredskapen för att undvika en fortsatt våldsspiral med skjutningar som kopplas till konflikter mellan våldsaktiva nätverk i Järvaområdet och södra Stockholm. I skrivelsen föreslås att 20 mnkr omfördelas från trygghetsfonden till en förstärkning av den samlade avhopparverksamheten i staden.

Då diskrimineringslagen (SFS 2016:828) ändrades från den 1 januari 2017 finns behov av att bland annat anpassa personalpolicyn till dessa förändringar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har vid en tillsyn under våren 2018 funnit att det inte tillräckligt tydligt framgår av stadens personalpolicy att staden tar avstånd även från repressalier.

Exploateringsnämnden fattade den 17 oktober 2019 beslut om överenskommelse om exploatering med överlåtelse av mark till JM AB inom del av Årsta 1:1 för att uppföra cirka 133 bostäder i flerbostadshus upplåtna som bostadsrätt med en preliminär försäljningsinkomst om cirka 145 miljoner kronor. Området ingår i projektet Årstastråkets andra etapp där genomförandebeslut och detaljplan har vunnit laga kraft. Detaljplan för denna del av Årstastråket antogs av kommunfullmäktige den 15 mars 2017.

JM AB tillträder fastigheten senast 1 juni 2020 under förutsättning att fastighetsbildningen har vunnit laga kraft. Byggstart är planerad till årsskiftet 2019/2020. Det överenskomna försäljningspriset är för bostäder 15 388 kr per m² ljus BTA i prisläge juni 2015.

Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor har i ett brev/skrivelse till kommunstyrelsen föreslagit att en översyn görs och riktlinjer utformas för teckenspråkets ställning, utvecklande och främjande inom staden. Detta då uppfattningen är att staden saknar grundläggande kunskap om teckenspråkets ställning samtidigt som staden har ett ansvar för att teckenspråket främjas och utvecklas. Särskild vikt bör enligt rådet ägnas åt hur det säkerställs att teckenspråkiga barn, eller barn till teckenspråkiga föräldrar, får sina rättigheter tillgodosedda.

Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor har inte formell rätt att lägga skrivelse till kommunstyrelsen, men kommunstyrelsen har valt att behandla den som en skrivelse.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 27 november och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 27 november och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 27 november och publiceras senast med protokollet.

Fastighetsnämnden äger fastigheten Spelbomskan 16 bestående av stadsbiblioteket, Asplundshuset och basarer. Fastigheten har under ett antal år varit föremål för utredning och projektering av framtida användning av byggnaden. I september 2012 togs ett utredningsbeslut i kommunstyrelsens ekonomiutskott (Dnr 308/864/2012). I maj 2013 togs ett reviderat utredningsbeslut (Dnr 308-488/2013).

I februari 2016 fattade kommunfullmäktige inriktningsbeslut (Dnr 122/1675/2015) om ombyggnad, renovering och utveckling av stadsbiblioteket. I samband med beslutet fick fastighetsnämnden och kulturnämnden i uppdrag att fördjupa redovisningen avseende ekonomi och risk i en lägesrapport till kommunstyrelsen som ett delmoment i beredningen av genomförandebeslut.

I april 2017 fattade kommunfullmäktige ett reviderat inriktningsbeslut (Dnr 122-291/2017) för ombyggnad, renovering och utveckling av Stockholms stadsbibliotek. I samband med detta gjordes en lägesredovisningen som visade att det är lämpligt att fortsatt utreda två alternativ och därmed föreslogs en reviderad inriktning som skulle möjliggöra en fortsatt planering av två alternativ, ett ombyggnads-, renoverings- och utvecklingsalternativ samt ett renoveringsalternativ.

Båda alternativen visade efter genomförd systemhandling på betydande investeringsutgifter varför fastighetsnämnden och kulturnämnden den 18 juni 2019 hemställt förslag till genomförande av ett projekt enbart omfattande underhållsåtgärder till en investeringsutgift om 260 miljoner kronor och en tillkommande hyra för kulturnämnden om 7 miljoner kronor år 1 till kommunfullmäktige för beslut.

Ärendet behandlades av kommunfullmäktige den 4 november 2019, som då beslutade om minoritetsåterremiss. Som skäl för minoritetsåterremissen angavs bland annat att det finns risker och brister med det framlagda förslaget och att fastighetsnämnden och kulturnämnden ska ges i uppdrag att återkomma med ett reviderat genomförandebeslut som ger förutsättningar för utveckling av verksamheten i Stadsbiblioteket samt att berörda nämnder och bolagsstyrelser ges i uppdrag att föra dialog med enskilda aktörer och återrapportera om intresse att bidra till en utveckling av Stockholms stadsbibliotek.

Jan Valeskog (S) föreslår i motion till kommunfullmäktige om ”ökad framkomlighet genom Brommaplan för fordons- och kollektivtrafiken” att de utredningar som finns, inom staden och andra intressenters förslag, gällande trafiklösningar för Brommaplan ska redovisas för kommunfullmäktiges ledamöter.

Vidare föreslås i motionen att en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp omgående ska tillsättas som får i uppdrag att lägga fram förslag om finansiering och genomförande av hur Brommaplans trafikplats ska utvecklas för ökad framkomlighet.

Till ärendet bifogas trafikkontorets utredning om Brommaplan där exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret har medverkat.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden har i beslut den 24 september 2019, respektive 26 september 2019, föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att staden ska söka medlemskap i nätverket Polis. Polis är ett nätverk för samarbete mellan europeiska städer och regioner med ambitiösa mål för en hållbar trafikmiljö.

Polis är jämte Eurocities den organisation som oftast tillfrågas av EU-kommissionen att inkomma med synpunkter och delta i expertarbetsgrupper som berör hållbar trafik i städer och regioner. Polis bevakar då städers och regioners intressen i dessa grupper. Polis ansvarar t.ex. för arbetsgruppen om Urban mobilitet i EU-kommissionens teknikplattform ERTRAC (The European Road Transport Research Advisory Council) som ska staka ut EU:s vidare väg mot en hållbar trafikmiljö. Polis besvarar också remisser om EU-kommissionens kommande förslag och inriktningar, både direkt och genom särskilda yttranden.

Jämfört med Eurocities har Polis en smalare profil, men betydligt djupare expertkunskap och större resurser på trafikmiljöområdet. Detta möjliggör att nätverket kan jobba med en mängd trafikrelaterade frågor som är av stor vikt för staden, som bland annat luftkvalité, buller, tillgänglighet, säkerhet i trafiken, effektiva trafikflöden och politiskt ledarskap. Polis har även ett större kontaktnät inom trafikområdet, både bland ideella organisationer, forskare, Europaparlamentariker och branschorganisationer. Den årliga Polis-konferensen som inriktar sig på urban trafikmiljö är t.ex. en av de högst rankade inom detta segment. Polis är, precis som Eurocities, flitiga deltagare i olika EU-projekt.

I promemorian från socialdepartementet föreslås att samtliga hjälpmoment ska vara assistansgrundande när det gäller hjälp med andning och sondmatning. Vidare föreslås att hjälpbehov som ryms inom det normala föräldraansvaret ska kunna ge rätt till personlig assistans när det gäller andning och sondmatning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser föreslås gälla för personlig assistans och assistansersättning som avser tid före ikraftträdandet. Stockholms stad har fått promemorian för yttrande.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har bedrivit ett flerårigt arbete med att tillsammans med kommunerna utveckla kunskapsstyrning och evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. De tjänster och stöd som ingått i uppdraget har finansierats med stöd av överenskommelserna mellan SKL och regeringen, tillfällig gemensam finansiering från kommunerna eller interna tillfälliga utvecklingsmedel.

Efter år 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. SKL har nu tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förslaget innebär i korthet att kommunerna gemensamt finansierar ett evidensbaserat arbete inom områdena uppföljning och nationell samordning.

SKL har skickat förslaget till Stockholms stad med en rekommendation om antagande.

I en motion till kommunfullmäktige framför Alexander Lindholm att så kallade OPS-lösningar för byggandet av sim- och idrottshallar är odemokratiska och riskerar att bli kostnadsdrivande med minskad rådighet för staden. Motionären menar att behov och krav kan förändras under avtalstiden vilket med OPS-lösningar begränsar möjligheten för staden att anpassa verksamheten.

Vidare menar motionären att privata aktörer har generellt högre kapitalkostnader till följd av sämre kreditvärdighet jämfört med staden, vilket kan leda till dyrare anläggningar med högre hyror för staden eller uteblivna anläggningar.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad säger nej till framtida OPS-lösningar för att finansiera sim- och idrottshallar i Stockholm.