Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Enligt plan- och bygglagen ska en översiktsplan ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.
Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om detaljplanering, planbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Den juridiskt bindande regleringen av markens användning och av bebyggelsen i kommunen sker genom detaljplanen. I vissa fall kan detta också ske genom områdesbestämmelser.
Översiktsplanen har arbetats fram i bred dialog med stadens övriga aktörer och allmänhet. Även marknadsaktörer har bidragit med sin kunskap, särskilt avseende planens genomförandeperspektiv.
Förslaget till ny översiktsplan för Stockholms stad innehåller fem kapitel: Inledning, Mål för stadsbyggandet, Utbyggnadsstrategi och genomförande, Allmänna intressen samt Lokala utvecklingsmöjligheter.
Inledningen beskriver översiktsplanens funktion och förhållandet till andra styrdokument. Här beskrivs också utgångspunkter och utmaningar för planens innehåll, såsom globala utmaningar, den starka befolkningstillväxten, hur Stockholms konkurrenskraft ska vidareutvecklas, klimatutmaningen och socioekonomiska skillnader mellan stadsdelar.
I kapitlet ”Mål för stadsbyggandet” beskrivs fyra stadsbyggnadsmål: En växande stad, En sammanhängande stad, God offentlig miljö samt En klimatsmart och tålig stad. Stadsbyggnadsmålen är avsedda att fungera som stöd i planering och stadsbyggande, och styra mot stadens vision.
Kapitlet ”Utbyggnadsstrategi och genomförande” beskriver hur staden ska prioritera sina insatser för att uppfylla stadsbyggnadsmålen och för att möta bostadsbehoven på kort och lång sikt. Utbyggnadsstrategin har fyra delar:
Använd den centrala stadens attraktionskraft
Rikta satsningar till fokusområden och samband
Möjliggör värdeskapande kompletteringar
Tillvarata långsiktigt stadsutvecklingspotential
I kapitlet föreslås följande fyra fokusområden: Farsta, Kista-Järva, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen, och kopplade till dessa identifieras ett tiotal prioriterade strategiska samband. Syftet är att skapa genomförandekraft i stadsbyggandet genom att peka ut fokusområden i form av hela stadsdelsområden men också i form av stråk och samband som bättre kopplar samman staden. Till dessa platser föreslås att stadens investeringar och planeringsresurser riktas för att få igång ett mer omfattande bostadsbyggande och stadsutveckling än vad som är möjligt med nuvarande marknadsförutsättningar.
Genomförandet av översiktsplanen ska leda till att möjligheter tillvaratas och att nya värden tillskapas i staden. För att möjliggöra detta behöver stadsbyggandet vara långsiktigt hållbart vilket sker genom bland annat samverkan mellan den fysiska planeringen, en aktiv markpolitik och stadens styrsystem.
I kapitlet ”Allmänna intressen” beskrivs viktiga sakfrågor för stadens fortsatta utveckling och förslag till planeringsinriktningar under rubrikerna: Bostadsförsörjning, En socialt sammanhållen stad, Näringsliv och kompetensförsörjning, Kulturmiljö i en växande stad, Arkitektur och gestaltning, Trafik och mobilitet, Grön och vattennära stad, Kulturliv, idrott och rekreation, Klimat, miljö, hälsa och säkerhet samt Teknisk försörjning.
I det avslutande kapitlet ”Lokala utvecklingsmöjligheter” beskrivs utifrån översiktsplanens stadsbyggnadsmål vilka utvecklingsmöjligheter som finns i stadens 14 stadsdelsnämndsområden. Beskrivningarna utgår från analyser gjorda inom stadsbyggnadsnämndens områdesplanering, samt behov och utvecklingsmöjligheter som identifierats av stadsdelsnämnder och andra nämnder, exempelvis i lokala utvecklingsprogram, idrottsplanering och den samordnade grundskoleplaneringen SAMS. I varje stadsdelsområde redovisas även berörda riksintressen vilka beskrivs i översiktsplanens riksintressebilaga. Även områden där stadsmuseet identifierat att det finns särskilt höga kulturhistoriska värden redovisas.
Till ärendet hör också bilagorna:
Riksintressen enligt miljöbalken
Konsekvensbeskrivning
Särskilt utlåtande
Remissammanställning, del 1 (Statliga myndigheter, regionala myndigheter och förbund, grannkommuner, kommunala nämnder, råd och bolag)
Remissammanställning, del 2 (Företag, föreningar, grupper och privatpersoner)
Ett särskilt dokument med Riktlinjer för bostadsförsörjning har tagits fram och behandlats i en egen process. Riktlinjer för bostadsförsörjning antogs av kommunfullmäktige i juni 2017 och utgör underlag för översiktsplanens allmänna intresse om bostadsförsörjning.
Bilagor