Möte 2018-02-07

I detta ärende föreslås att kommunstyrelsen fastställer reviderad attestinstruktion där det har tagits fram förvaltningsanpassad anvisning för kontroll, attest samt begäran om utbetalning av pengar. Anvisningar har till syfte att förtydliga regelverket kring kontrollen av ekonomiska händelser. Anvisningen ersätter tidigare anvisning (Dnr 189-807/2015).

Respektive chef ansvarar för att interna rutiner kring kontroll av ekonomiska händelser dokumenteras, samt att berörda medarbetare får tillräckliga kunskaper om hur och vilka kontroller som ska göras. Målsättningen är att kontrollerna ska säkerställa de ekonomiska transaktionerna samtidigt som de kan ske smidigt och i en rimlig omfattning.

Anna König Jerlmyr m.fl. (alla M) anför i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms framtida utmaningar ställer krav på att all verksamhet som staden bedriver är så effektiv som möjligt. I motionen föreslås därför att kommunfullmäktige beslutar att antalet stadsdelsnämnder minskas från fjorton till fem enligt följande.

Bromma förs samman med Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och
Hässelby-Vällingby och bildar stadsdelsnämnden Västerort

Kungsholmen, Östermalm och Norrmalm bildar stadsdelsnämnden Norra innerstaden

Södermalm fortsätter att vara en egen stadsdelsnämnd

Älvsjö, Hägersten-Liljeholmen och Skärholmen bildar stadsdelsnämnden Västra Söderort

Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta bildar stadsdelsnämnden Östra Söderort

I linje med de ökade målen för bostadsproduktion ansökte AB Svenska Bostäder i mars 2012 om en markanvisning för fastigheten Dalen 21 i Gamla En-skede. Fastigheten är bebyggd med ett parkeringshus och tanken var då att genomföra en påbyggnad på befintligt garage. Projektet har utvecklats och omfattar idag ett nytt garage i två plan med ca 100 lägenheter i kvartersform ovanpå.

I det befintliga garaget är fasaderna i betongelement, vilket upplevs avvisande och slutet. Detta leder till att det kan kännas otryggt att röra sig på gatorna intill. Enligt förslaget kommer parkeringshuset att göras om till ett bostadskvarter med ca 100 bostäder. Huset är i huvudsak fem våningar högt, med en mindre del i sex våningar. Det befintliga parkeringshuset rivs och ersätts av ett nytt i två våningar under mark. Parkeringshusets översta bjälklag blir en gemensam planterad gård för bostäderna.

Detaljplanen beräknas vinna laga kraft efter beslut i kommunfullmäktige kvartal 1 2018. Genomförandebeslut förväntas kunna fattas kvartal 4 2018. Givet denna tidplan kan inflyttning ske i de färdiga bostäderna under vintern 2021.

Utbildningsnämnden har i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2017 tagit fram ett skolutvecklingsprogram som omfattar Stockholms stads utbildningsverksamhet för barn och ungdomar. Programmet ersätter det tidigare skolprogrammet Skola i världsklass från 2013 och benämns Skolprogram för Stockholms stads förskolor och skolor. Programmet omfattar, till skillnad från det tidigare programmet, även förskola vilket ger ett helhetsperspektiv på hela stadens skolväsende. Skolprogrammet är en del av stadens strategi för att förverkliga Vision 2040 – Ett Stockholm för alla.

Cecilia Brinck och Andrea Ström (båda M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige brottsförebyggande åtgärder i skolan. De lyfter att skolan är den viktigaste arenan för att arbeta förebyggande mot kriminalitet och förhindra att barn och unga hamnar i en kriminell livsstil. Därför behöver rätt insatser erbjudas barn och unga i riskzon för kriminalitet i ett tidigt skede. Motionärerna framhäver att detta är extra viktigt i stadens mer utsatta områden.

Efterlevandestöd enligt socialförsäkringsbalken lämnas som ett tillägg till eller i stället för barnpension till de barn vars föräldrar avlidit och är ett grundläggande skydd för ett barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit. Efterlevandestöd får enligt nuvarande bestämmelser inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. Socialdepartementet bedömer att den nuvarande retroaktiva tiden inom efterlevandestödet bör kortas ned då efterlevandestöd utgör ett grundskydd som ska garantera barnet en viss lägsta nivå. Regeringen föreslår att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Socialdepartementet har remitterat promemorian till Stockholms stad för yttrande.

De senaste årens omfattande förändringar i rättspraxis och tillämpning av assistansersättningen till följd av domar i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har medfört instabilitet och oro för enskilda assistansberättigade och deras närstående. Det har även inneburit ett snabbt växande ansvar för kommunerna. I avvaktan på LSS-utredningens betänkande har Socialdepartementet tagit fram förslag till ändringar i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialförsäkringsbalken (SFB). Förslagen redovisas i promemorian Vissa förslag om personlig assistans och har sin bakgrund i det åtgärdspaket för assistansersättningen som regeringen presenterade den 14 november 2017. Regeringens förslag har som huvudsakligt syfte att dämpa effekterna av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande tidigare i år (HFD 2017 ref. 27) och Försäkringskassans rättsliga ställningstagande med anledning av detta.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 mars 2018. Socialdepartementet har remitterat promemorian till Stockholms stad för yttrande.

Remissen i sin helhet går att läsa på regeringens hemsida.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Ann-Katrin Åslund (L) att äldrenämnden ska få i uppdrag att, som ett pilotprojekt, installera japanska toaletter på några utvalda vård- och omsorgsboenden. Enligt motionären kan japanska toaletter stärka människors möjlighet att klara sig själva längre samt värna deras integritet.

Anna König Jerlmyr (M) och Lotta Edholm (L) anför i en skrivelse till kommunstyrelsen att Stockholm Business Region AB (SBR) har ingått ett nära samarbete med investeringsfonden ADIA som är helägt av staten Abu Dhabi och ställer frågor hur detta samarbete förhåller sig till stadens policy om Corporate Social Responsibility (CSR). I skrivelsen anförs att det behövs etiska riktlinjer för vilka Stockholms stad samarbetar med.

Skrivelsen har även undertecknats av ersättaren Karin Ernlund (C).

Stadsrevisionen har genomfört en granskning avseende miljöprogrammets mål ”Hållbar energianvändning”. Granskningen har omfattat kommunstyrelsen, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stockholms Stadshus AB, AB Stockholmshem samt Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB).

Granskningen visar att kommunstyrelsens uppföljning av Miljöprogrammet har skett i enlighet med programmets intentioner. Stadsrevisionen anser att kommunstyrelsen bör klargöra hur kommunfullmäktige på bästa sätt kan få information om hur stadens miljöarbete bedrivs med ett långsiktigt perspektiv och enligt Stockholms stads miljöprogram. Vidare anser stadsrevisionen att kvalitetssäkring av de uppgifter som nämnder och bolag rapporterar samt grunder för beräkningar behöver utvecklas och begreppen ensas för att underlätta jämförelser och analyser.

Revisorerna har till kommunstyrelsen överlämnat granskning av delårsrapport 2017-08-31 för yttrande. I rapporten redovisas den granskning som utförts.

De förtroendevalda revisorerna samt lekmannarevisorerna för bolagen granskar årligen, i den omfattning som följer av god redovisningssed, den kommunala verksamheten inklusive bolag och stiftelser. Granskningen sker i enlighet med kommunallagen och andra tillämpliga lagar samt i enlighet med reglementet för stadsrevisionen och god redovisningssed i kommunal verksamhet.

Stadsledningskontoret har fått tillfälle att faktagranska revisionsrapporten.

Exploateringsnämnden beslutade i januari 2010 om markanvisning för handelsändamål inom fastigheten Sköndal 2:1 vid Sköndalsvägen till Plantagen Sverige AB. Under planarbetet identifierades möjligheten att planlägga för ytterligare en handelsetablering intill. Exploateringsnämnden beslutade om markanvisning för detta område i februari 2011 till Axfood Sverige AB.

Efterhand har parterna enats om att Axfood ska förvärva hela området och att Plantagen sedan ska bli hyresgäst i Axfoods byggnad. Något förvärv är således inte aktuellt för Plantagen.

Plantagen innehar fastigheten Klockelund 1 med tomträtt genom dess dotterbolag Hortus AB. Genomförandet av den framtagna detaljplanen medför evakuering av Plantagen från fastigheten Klockelund 1 i Farsta samt fullföljande av evakuering av Axfood från Norra Stationsområdet i Hagastaden som möjliggör ny bostadsbebyggelse på dessa platser.

Projekt Sandåkravägen ingår i projektpaketet Larsboda strand vilket även inkluderar dödning av tomträtten i Klockelund. Att döda tomträtten är en förutsättning för planerad bostadsexploatering av Larsboda strand. Inriktningsbeslut för Larsboda strand planeras till exploateringsnämnden under år 2018.

Enligt stadens styrmodell ska ett samråd med stadsledningskontoret genomföras för genomförandebeslut med en investering om 50 mnkr eller mer. Då investeringsbeslutet ligger under detta gränsvärde har därför inget samråd genomförts. Beslut ska dock fattas av kommunfullmäktige då försäljningen överstiger 90 mnkr.

Enligt exploateringsnämndens beslut den 9 november 2017 ska exploateringsnämnden teckna erforderligt avtal för överlåtelse om exploatering. Då det ursprungliga beslutet att godkänna överenskommelsen om exploatering togs av kommunfullmäktige måste även beslutet att godkänna överlåtelsen tas av kommunfullmäktige.

Karin Ernlund (C) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att Stockholms stad inrättar ett Trygghetsråd som består av exempelvis aktörer som polisen, fastighetsägare företagarföreningar, civilsamhället och skolan. Syftet är att boende och företagare ska ha en direkt kontaktyta gentemot polisen och kommunen.

Trygghetsrådet bör enligt motionen sammanträda månadsvis och gemensamt dela information mellan polisen och staden.

Näringsdepartementet har remitterat Boverkets rapport Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL till bland annat Stockholms stad. Boverket föreslår att undantag från krav på bygglov ska omfatta altaner i anslutning till en- och tvåbostadshus som utgör golv till en skyddad uteplats, anordnas inom 3,6 meter från bostadshuset, tillsammans med mur och plank sammantaget inte har en höjd som överstiger 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter om inte berörda grannar medger det. Altanerna föreslås få strida mot gällande detaljplan i likhet med redan lovbefriade åtgärder som skärmtak, murar och plank.

För att underlätta tillämpningen av det föreslagna undantaget för altaner föreslår Boverket att det även införs en definition av begreppet altan. Altan är enligt förslaget ”Upphöjd golvkonstruktion som utan att vara tak till byggnad är placerad på mark och avsedd att användas som uteplats”.

Undantaget för solenergianläggningar ska enligt Boverkets förslag omfatta sådana som följer byggnadens form och ska gälla även om dessa påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt på annat sätt än genom byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. Solenergianläggningar som omfattas av undantag från kravet på bygglov får däremot även fortsättningsvis inte strida mot detaljplan och områdesbestämmelser. Undantaget ska inte gälla för sådana byggnader eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla i enlighet med 8 kap 13 § plan- och bygglagen (PBL). Undantaget ska enligt förslaget gälla för alla typer av byggnader men begränsas till solenergianläggningar som placeras utanpå byggnader och som följer byggnadens form. Den senare begränsningen innebär att solenergianläggningar som är uppvinklade och därmed inte följer byggnadens form eller som är integrerade i fasad eller tak inte omfattas av undantaget, och inte heller sådana som inte monteras på byggnader utan exempelvis på mark. De solenergianläggningar som är tak- eller fasadintegrerade kommer Boverket att återkomma till i samband med slutredovisningen av uppdraget. Då kommer bland annat ytterligare undantag från krav på bygglov för byte av färg, fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial att behandlas.

Slutligen pekar Boverket på några tillämpningsproblem som i huvudsak beror på oklarheter i huvudreglerna om bygglov. Dessa kan inte åtgärdas med undantagsregler och har därför inte hanterats inom ramen för regeringsuppdraget.

Remissen finns att läsa i sin helhet på Boverkets hemsida.

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Enligt plan- och bygglagen ska en översiktsplan ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön.

Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om detaljplanering, planbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. Den juridiskt bindande regleringen av markens användning och av bebyggelsen i kommunen sker genom detaljplanen. I vissa fall kan detta också ske genom områdesbestämmelser.

Översiktsplanen har arbetats fram i bred dialog med stadens övriga aktörer och allmänhet. Även marknadsaktörer har bidragit med sin kunskap, särskilt avseende planens genomförandeperspektiv.

Förslaget till ny översiktsplan för Stockholms stad innehåller fem kapitel: Inledning, Mål för stadsbyggandet, Utbyggnadsstrategi och genomförande, Allmänna intressen samt Lokala utvecklingsmöjligheter.

Inledningen beskriver översiktsplanens funktion och förhållandet till andra styrdokument. Här beskrivs också utgångspunkter och utmaningar för planens innehåll, såsom globala utmaningar, den starka befolkningstillväxten, hur Stockholms konkurrenskraft ska vidareutvecklas, klimatutmaningen och socioekonomiska skillnader mellan stadsdelar.

I kapitlet ”Mål för stadsbyggandet” beskrivs fyra stadsbyggnadsmål: En växande stad, En sammanhängande stad, God offentlig miljö samt En klimatsmart och tålig stad. Stadsbyggnadsmålen är avsedda att fungera som stöd i planering och stadsbyggande, och styra mot stadens vision.

Kapitlet ”Utbyggnadsstrategi och genomförande” beskriver hur staden ska prioritera sina insatser för att uppfylla stadsbyggnadsmålen och för att möta bostadsbehoven på kort och lång sikt. Utbyggnadsstrategin har fyra delar:

Använd den centrala stadens attraktionskraft

Rikta satsningar till fokusområden och samband

Möjliggör värdeskapande kompletteringar

Tillvarata långsiktigt stadsutvecklingspotential



I kapitlet föreslås följande fyra fokusområden: Farsta, Kista-Järva, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen, och kopplade till dessa identifieras ett tiotal prioriterade strategiska samband. Syftet är att skapa genomförandekraft i stadsbyggandet genom att peka ut fokusområden i form av hela stadsdelsområden men också i form av stråk och samband som bättre kopplar samman staden. Till dessa platser föreslås att stadens investeringar och planeringsresurser riktas för att få igång ett mer omfattande bostadsbyggande och stadsutveckling än vad som är möjligt med nuvarande marknadsförutsättningar.

Genomförandet av översiktsplanen ska leda till att möjligheter tillvaratas och att nya värden tillskapas i staden. För att möjliggöra detta behöver stadsbyggandet vara långsiktigt hållbart vilket sker genom bland annat samverkan mellan den fysiska planeringen, en aktiv markpolitik och stadens styrsystem.

I kapitlet ”Allmänna intressen” beskrivs viktiga sakfrågor för stadens fortsatta utveckling och förslag till planeringsinriktningar under rubrikerna: Bostadsförsörjning, En socialt sammanhållen stad, Näringsliv och kompetensförsörjning, Kulturmiljö i en växande stad, Arkitektur och gestaltning, Trafik och mobilitet, Grön och vattennära stad, Kulturliv, idrott och rekreation, Klimat, miljö, hälsa och säkerhet samt Teknisk försörjning.

I det avslutande kapitlet ”Lokala utvecklingsmöjligheter” beskrivs utifrån översiktsplanens stadsbyggnadsmål vilka utvecklingsmöjligheter som finns i stadens 14 stadsdelsnämndsområden. Beskrivningarna utgår från analyser gjorda inom stadsbyggnadsnämndens områdesplanering, samt behov och utvecklingsmöjligheter som identifierats av stadsdelsnämnder och andra nämnder, exempelvis i lokala utvecklingsprogram, idrottsplanering och den samordnade grundskoleplaneringen SAMS. I varje stadsdelsområde redovisas även berörda riksintressen vilka beskrivs i översiktsplanens riksintressebilaga. Även områden där stadsmuseet identifierat att det finns särskilt höga kulturhistoriska värden redovisas.

Till ärendet hör också bilagorna:

Riksintressen enligt miljöbalken

Konsekvensbeskrivning

Särskilt utlåtande

Remissammanställning, del 1 (Statliga myndigheter, regionala myndigheter och förbund, grannkommuner, kommunala nämnder, råd och bolag)

Remissammanställning, del 2 (Företag, föreningar, grupper och privatpersoner)



Ett särskilt dokument med Riktlinjer för bostadsförsörjning har tagits fram och behandlats i en egen process. Riktlinjer för bostadsförsörjning antogs av kommunfullmäktige i juni 2017 och utgör underlag för översiktsplanens allmänna intresse om bostadsförsörjning.

Regeringen gav den 8 december 2016 Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder som säkerställer att nödvändiga livsmedelskontroller genomförs av alla kommunala kontrollmyndigheter. I sin rapport konstaterar Statskontoret att det finns flera orsaker till att vissa kommuners livsmedelskontroll brister.

Bland dessa nämns sårbarheter i glesbefolkade kommuner och otillräcklig prioritering. Statskontoret överväger och avfärdar ett statligt övertagande av livsmedelskontrollen. Istället konstateras att effektivitetsskäl talar för att kommunerna bör samverka mer i syfte att komma tillrätta med bristerna.

Näringsdepartementet har remitterat rapporten till staden för yttrande.

Rapporten finns att läsa i sin helhet på Statskontorets hemsida.

Trafiknämnden fattade den 15 juni 2017 genomförandebeslut om förstärknings- och cykelåtgärder längs med Söder Mälarstrand till en utgift om 130,0 mnkr. Projektet omfattar förstärkningsarbeten vid Söder Mälarstrand och cykelförbättringar i området däromkring samt följdåtgärder till dessa.

Förstärkningsåtgärder är nödvändiga för att eliminera risken för skred.

Cykelåtgärderna som avses genomföras är dels att anlägga en 3,25 meter bred dubbelriktad cykelbana längs parksidan av Pålsundsbacken, dels att förbättra cykelstråket längs med strandkanten vid Söder Mälarstrand. Som en konsekvens av åtgärderna kommer landskapets karaktär i viss mån att förändras. Nuvarande strandlinje kommer till stor del att ersättas med spont med en krönbalk av betong som utgör ny kajsida. En del befintliga träd kommer att ersättas med samma antal nyplanterade träd. Parken mellan Långholmsbron och Reimersholmsbron kommer att schaktas ur i samband med markförstärkningen och därefter omgestaltas. Parken tillförs nytt lekvärde i form av större gräsytor och småbarnslek.

Befintliga båtbryggor kommer att ersättas med nya som kopplas till gångvägen med spänger i trä. Förtöjningspålarna ute i sundet kommer att återställas i samma läge som idag.

Belysningen kommer att förstärkas längs hela sträckan och under Västerbron ska ytorna ljussättas med särskild hänsyn till ökad trygghet.

Under projektets gång hösten 2017 har trafikkontoret låtit en konsult ta fram ett PM som beskriver bakgrunden till projektet och anledningen till de åtgärder som planeras att genomföras, se bilaga.

Stadens taxa för upplåtelse av offentlig plats är stadens verktyg för ekonomisk ersättning i samband med upplåtelse av offentlig plats på den mark staden förvaltar.

All offentlig plats upplåts genom polistillstånd. Trafikkontoret är polisens remissinstans för i stort sett all offentlig plats förvaltad av staden. Stadens villkor kan då bland annat vara ekonomisk ersättning och avgiften regleras i taxan. Vad som är offentlig plats, att det är kommunfullmäktige som ska fastställa avgifter och hur dessa får tas ut och användas regleras i lag.

Trafiknämnden har genom åren flera gånger reviderat taxan i olika omfattning och för att anpassa utformning och avgifter efter stadens och olika verksamheters utveckling och förändring. I denna revidering har utgångspunkten varit att förbättra servicen till medborgarna och att gå igenom alla delar av upplåtelsetaxan. Det har resulterat i ett omfattande arbete med ett stort antal förändringar. Att föreslå ett nytt avgiftsberäkningssystem för kategorin tillfälliga försäljningsbyggnader har dock inte rymts inom denna revidering varför trafikkontoret får i uppdrag av trafiknämnden att utreda detta vidare.

Trafiknämnden föreslår i ärendet förändringar av olika omfattning i alla taxans kategorier, dess övergripande bestämmelser och även i arbetssätt. Särskilt vill nämnden lyfta fram förändringar inom rubrikerna evenemang och försäljning samt zonsystemet.

Enbart bilagorna 2a-c fastställs av kommunfullmäktige. Zonsystemet fastställs av trafiknämnden. Bilaga 4 om zonindelning bifogas för helhetsbilden av ärendet. Bilaga 3 finns med enbart som en jämförelsebilaga mellan innevarande och föreslagen upplåtelsetaxa.

I en motion till kommunfullmäktige yrkar Dennis Wedin (M) på att äldrenämnden ges i uppdrag att införa ett kvalitetskontrakt inom äldreomsorgen mellan den äldre och staden samt att biståndsbedömningen avseende äldreomsorgen överförs från stadsdelsnämnderna till äldrenämnden.

Ärendet blir offentligt efter behandlingen i borgarrådsberedningen den 7 februari 2018 och publiceras senast med protokollet. 

Ärendet blir offentligt efter behandlingen i borgarrådsberedningen den 7 februari 2018 och publiceras senast med protokollet. 

Ärendet blir offentligt efter behandlingen i borgarrådsberedningen den 7 februari 2018 och publiceras senast med protokollet. 

Ärendet blir offentligt efter behandlingen i borgarrådsberedningen den 7 februari 2018 och publiceras senast med protokollet. 

Ärendet blir offentligt efter behandlingen i borgarrådsberedningen den 7 februari 2018 och publiceras senast med protokollet. 

Ärendet blir offentligt efter behandlingen i borgarrådsberedningen den 7 februari 2018 och publiceras senast med protokollet. 

Ärendet blir offentligt efter behandlingen i borgarrådsberedningen den 7 februari 2018 och publiceras senast med protokollet.