Möte 2018-05-30

Stockholm Exergi AB (f.d. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad) har ansökt om tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken inom fastigheten Solvärmen 1 i Skarpnäck, Stockholms kommun.

Staden har fått ärendet på remiss från Länsstyrelsen för besvarande senast den 17 maj 2018.

I en skrivelse till kommunstyrelsen av Lotta Edholm (L) om att garantera inventeringen av växt- och djurlivet i Stockholms skärgård önskas svar på frågan vad Stockholms stad kan göra för att garantera finansiering av studien ”Levande Skärgårdsnatur”.

Av skrivelsen framgår att Skärgårdsstiftelsen har inventerat och dokumenterat växt- och djurlivet i Stockholms skärgård i 33 år. Framtiden för den årliga rapporten ”Levande Skärgårdsnatur” är hotad, på grund av att Skärgårdsstiftelsen inte längre kan stå för hela finansieringen. Därför vill Liberalerna att Stockholms stad överväger att ta över delar av finansieringen så att arbetet kan fortsätta.

Karin Ernlund m.fl. (alla C) anför i en motion till kommunfullmäktige att utvecklingen av Arlanda flygplats är viktig för Stockholmsregionen och staden. Staden ska därför försöka påverka regeringen i frågan att påbörja utbyggnaden av Arlanda flygplats så snart som möjligt. Karin Ernlund m.fl. föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad initierar en förhandling med regeringen och berörda kommuner för att bygga ut Arlanda flygplats med en fjärde, och på sikt, en femte rullbana.

Anna König Jerlmyr och Joakim Larsson (båda M) menar i en motion till kommunfullmäktige att bostadsbyggandet i Stockholms stad många gånger hindras av snåriga regelverk och av att många delar av staden är belägna inom riksintressen.

Motionärerna menar att det idag är möjligt, både ekonomiskt och tekniskt, att bygga högt och tätt på Loudden men att lagstiftning och ett stort antal riksintressen gör det väldigt svårt.

I syfte att underlätta och öka möjligheten till att skapa fler bostäder i Stockholm föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar:

Att uppdra åt kommunstyrelsen att hemställa hos regeringen om att vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra en modern och hållbar stadsdel på Loudden enligt ovan.

Erik Slottner (KD) anför i en motion till kommunfullmäktige att Stockholmshusen ska konkurrensutsättas genom att öppna för privata aktörer att lämna anbud till varje plats som identifierats för Stockholmshus. Om en privat aktör lyckas lämna ett anbud med samma höga kvalitet men med lägre hyresnivå föreslås det anbudet vinna och tilldelas markanvisningen. På det sättet ska konkurrensen öka, konceptet bli mer neutralt mellan privata och offentliga aktörer och den slutliga hyresnivån kunna sänkas.

Johan Nilsson (M) beskriver i en motion till kommunfullmäktige att Stockholm är en fantastisk stad med närhet till vatten och goda möjligheter att bada. Nilsson anser att utbudet av badplatser skulle kunna vara än större, med tanke på de stora ytor som gränsar till vatten. Därmed skulle trycket på de befintliga baden minska. Vidare anser han att bryggbad är ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ till strandbad eller bassängbad.

Johan Nilsson föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda nämnder i uppdrag att utreda platser för möjliga etableringar av fler bryggbad.

Lars Svärd (M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att uppdra åt trafiknämnden att utforska möjligheten att utveckla Tyck till-appen så att visst material automatiskt vidarebefordras till polisen. Motionären menar att en sådan utveckling kan leda till att polisen får information för att snabbt kunna hantera händelser eller incidenter, men också för att kunna kartlägga områden där förebyggande polisiärt arbete bör ske.

Tertialrapporten för kommunstyrelsen utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att den samlade informationen om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål.

Inom Archimedes 1 och del av Mariehäll 1:10 planeras för byggnation av cirka 770 nya bostäder, varav cirka 610 bostadsrätter och cirka 160 hyresrätter. Planen möjliggör bland annat en ny förskola, en gruppbostad, nya torgytor och park inklusive ett nytt gångstråk.

Som en följd av bostadsbyggnationen inom Archimedes 1 och Mariehäll 1:10 behöver allmänna gator och torg om- eller nybyggas. Ett förslag till exploateringsavtal inom Archimedes 1 har tagits fram. Avtalet innehåller bland annat att exploatören erlägger ett exploateringsbidrag till staden för utbyggnad och upprustning av allmän plats, samt att staden förvärvar del av fastigheten av Archimedes 1. Marken som staden förvärvar avser staden att föra över till den blivande fastigheten inom Mariehäll 1:10 som ska upplåtas med tomträtt till AB Stockholmshem.

Genomförandebeslutet berör både exploateringen inom Archimedes 1 och Mariehäll 1:10.

Projektets investeringsutgifter överstiger 50 mnkr, vilket är beloppsgränserna för när exploateringsnämnden på delegation från kommunfullmäktige får fatta beslut gällande investeringar. Exploateringsnämnden har därför hemställt ärendet till kommunfullmäktige för godkännande.

Kommunfullmäktige antog den 20 mars 2013 detaljplan för områden vid Bryggvägen och Gröndalsvägen del av fastigheten Gröndal 1:1 m.fl. i Gröndal (Dp 2008-06143-54). Detaljplanen vann laga kraft den 25 september 2014.

Exploateringsnämnden godkände den 14 mars 2013 genomförande av exploatering inom fastigheterna Storseglet 3, Storseglet 5, Gröndal 1:1 m.fl. (projekt Bryggvägen) omfattande investeringsutgifter om cirka 73 miljoner kronor och investeringsinkomster om cirka 25 miljoner kronor. Under genomförandet har ett antal fördyrande omständigheter för investeringar inom Gröndal 1:1 föranlett ett behov av ett reviderat genomförandebeslut.

Den 19 april 2018 godkände exploateringsnämnden för sin del det fortsatta genomförandet av projektet Bryggvägen, omfattande investeringsutgifter om 129 miljoner kronor och investeringsinkomster om 36 miljoner kronor. Nämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut.

Stockholm Exergi AB har ansökt om markanvisning för en energiproduktionsanläggning på området vid före detta Lövstatippen i Hässelby Villastad.

I översiktsplanen är området avsatt som ”större område för stadens tekniska försörjning”.

Den planerade nya energianläggningen är ett led i Stockholm Exergi AB:s omställning till förnybara och uthålliga bränslen i fjärrvärmeproduktionen. Anläggningen ska ersätta äldre produktionsenheter med större miljö- och klimatpåverkan.

Staden, genom exploateringsnämnden, och Stockholm Exergi AB har förhandlat om villkor för marköverlåtelser mellan staden och Stockholm Exergi AB, för att möjliggöra etablering av en ny energiproduktionsanläggning i Lövsta samt avveckling av Hässelbyverket som är beläget i Hässelby Strand. Avsikten är att Stockholm Exergi AB ska förvärva marken för den nya energiproduktionsanläggningen i Lövsta av staden och staden ska förvärva Stockholm Exergi AB:s mark i Hässelby Strand för att möjliggöra bostadsbebyggelse.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden för projektet redovisar ett litet positivt nettonuvärde om 3 mnkr.

Försäljningsinkomster som avser dels industrimark i Lövsta, vilken överlåts till Stockholm Exergi AB, dels försäljning av bostadsmark i samband med exploatering i Hässelby Strand beräknas till 1 319,1 mnkr och reavinsten beräknas uppgå till 643,1 mnkr.

Energiproduktionsanläggningen i Lövsta är ett led i Stockholm Exergi AB:s omställning till förnybara och uthålliga bränslen i fjärrvärmeproduktionen.

Ärendet ska beslutas av kommunfullmäktige i enlighet med stadens investeringsregler då investeringsutgiften överstiger 300 mnkr.

År 1999 fattade riksdagen beslut om anslutning till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. I samband med anslutningen till konventionerna erkände riksdagen judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som nationella minoritetsgrupper och jiddisch, romani chib med alla varieteter, samiska med alla varieteter, finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk.

Kommunerna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Utöver grundskyddet finns ett förstärkt skydd för finska, samiska och meänkieli i förvaltningsområden för dessa språk.

Riktlinjerna beskriver stadens arbete med nationella minoriteters rättigheter och fördelar ansvar mellan stadens nämnder. Riktlinjerna består av tre delar.

Den första delen presenterar internationella konventioner och nationell lagstiftning om nationella minoriteters rättigheter.

Den andra delen redogör för en nulägesanalys för nationella minoriteters rättigheter utifrån ett internationellt, ett nationellt och ett lokalt perspektiv.

Den tredje delen tydliggör minoriteternas rättigheter och ansvarsfördelning mellan stadens nämnder.

Stockholm ska vara en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fri från diskriminering. Att stärka romers rättigheter är en del av stadens arbete med att värna de mänskliga rättigheterna. Frågan om romsk inkludering är framskriven i 2018 års budget vilket tydliggör att staden ser utvecklingsarbetet för frågor som rör romers rättigheter som en del av ordinarie arbetsstruktur.

Strategin har fokuserat på att identifiera hinder som kan påverka romers tillgång till sina mänskliga rättigheter. Arbetssätt som särskilt gynnar romska kvinnor, barn och unga har identifierats som angelägna utvecklingsområden.

Strategin tydliggör stadens arbete inom rättighetsområdena arbete och försörjning, utbildning, kultur samt social omsorg och trygghet. Strategin kompletterar stadens Riktlinjer för nationella minoriteter och syftar till att lägga fast stadens övergripande inriktning samt arbetssätt och ansvarsfördelning för hur arbetet med romsk inkludering ska bedrivas. Strategin föreslås gälla åren 2018-2022.

Kommunstyrelsen föreslås ansvara för kommunikation, samordning och uppföljning av strategin. Arbetsmarknads-, kultur-, utbildnings och socialnämnden samt stadsdelsnämnderna ansvarar för att genomföra strategin. Arbetet ska vara en integrerad del av respektive nämnds verksamhet och därmed rymmas inom given ekonomisk ram.

En styrgrupp bestående av stadsledningskontoret, arbetsmarknads-, kultur, social- och utbildningsförvaltningen samt Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har väglett arbetet. Inför framtagandet av strategin och vid flera ytterligare tillfällen har samråd genomförts med den romska minoritetsgruppen.

Stockholms stad planerar för 140 000 nya bostäder fram till år 2030. I kommunfullmäktiges budget 2018 har bostadsmålet kompletterats med ett reviderat delmål om att bygga 80 000 bostäder fram till 2025 för att säkerställa en fortsatt hög byggtakt. AB Svenska Bostäder arbetar aktivt för att bidra till att uppnå detta mål genom att till år 2019 öka takten i nyproduktionen till ca
1 000 byggstartade lägenheter per år.

AB Svenska Bostäder har fått en markanvisning för hyreslägenheter och kontor inom fastigheten Kämpinge 2 i stadsdelen Tensta.

AB Svenska Bostäder har beslutat att driva detta vidare som två separata projekt. Ett för bostäderna och ett för kontoren då det bland annat underlättar uppföljning av kostnader, men även projektering och genomförande. Detta inriktningsbeslut omfattar därför endast bostäderna.

Stockholms stad planerar för 140 000 nya bostäder fram till år 2030. I kommunfullmäktiges budget 2018 har bostadsmålet kompletterats med ett reviderat delmål om att bygga 80 000 bostäder fram till 2025 för att säkerställa en fortsatt hög byggtakt. AB Svenska Bostäder arbetar aktivt för att bidra till att uppnå detta mål genom att till år 2019 öka takten i nyproduktionen till
ca 1 000 byggstartade lägenheter per år.

I stadsutvecklingsområdet Årstafältet planeras ca 4 500 nya bostäder och en stadspark i ett centralt och attraktivt läge. Syftet med planen är att göra det möjligt att genomföra stadens strategi att utveckla Årstafältet till en attraktiv, levande och varierad stadsdel som kopplar samman Årsta och Östberga. Den första etappen av utbyggnaden omfattar drygt 1 000 nya lägenheter, lokaler för centrumändamål och förskolor.

Detaljplanen för område vid Klockelundsvägen, Larsboda 2:3 m.fl. utgör en andra etapp i den stadsdel om cirka 4500 bostäder som planeras vid Telestaden och Drevvikens strand.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra ett sjönära bostadsområde samt en strandpark i området vid Perstorpsvägen och Klockelundsvägen. Planförslaget innehåller cirka 480 bostäder, en förskola och lokaler för lager, service och parkering. Cirka 3,5 hektar av planområdet föreslås bli en allmän park.

Detaljplanen utgör ett viktigt bidrag för att uppfylla Stockholms bostadsmål och då planområdet ligger inom tunnelbanans influensområde utgör de cirka 480 bostäderna ett viktigt tillskott av bostäder i ett kollektivtrafiknära läge.

Idrottsnämnden har utarbetat ett förslag till strategi för det rörliga friluftslivet i Stockholm för åren 2018-2022. Strategin är ett komplement till stadens idrottspolitiska program och ska bidra till den huvudsakliga målsättningen om att få fler stockholmare fysiskt aktiva. Strategin ska tydliggöra stadens mål och ambitioner med friluftsverksamheten och gäller för alla nämnder som ansvarar för friluftsfrågor i staden. Tre strategier har identifierats: information, samverkan och anläggningar.

Strategin lägger särskilt fokus på de grupper som idag är underrepresenterade i friluftsutövandet; ungdomar (13-19 år), personer med funktionsnedsättning, personer med lägre socioekonomisk bakgrund än genomsnittet och personer med utländsk bakgrund.

Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige den 7 maj 2018 då kommunstyrelsen tidigare har fattat beslut på fel bilaga mot bakgrund av att nya rutiner införts i och med införandet av stadens nya dokumentsbehandlingssystem. Ärendet har efter återremissen kompletterats med rätt bilaga för ärendet.

Lotta Edholm m.fl. (alla L) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ska låta resa en staty av Eva Remens (1910-1993) som var en liberal kommunpolitiker och fullmäktiges första kvinnliga ordförande.

I motionen anförs bland annat att hon var kritisk till mycket i cityomvandlingen. När planer fanns på att riva Hornsgatspuckeln och stora delar av bebyggelsen på Mariaberget var det enligt motionen i slutändan tack vare Eva Remens dem bevarades.

Johan Fälldin (C) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att dels frigöra delar av jobbtorgsverksamheten för fristående aktörer för att förbättra stadens arbetsmarknadspolitiska åtaganden, dels att utreda hur jobbtorgen kan kompletteras i syfte att stimulera nyföretagande som en väg in på arbetsmarknaden.

Jonas Naddebo m.fl (alla C) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunfullmäktige beslutar att idrottsnämnden tar initiativ till att uppföra tre nya flytande citybad i Hjorthagen, Riddarholmen och Hammarby Sjö.

Rasmus Jonlund m.fl. (alla L) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att staden ska uppmärksamma den svenska demokratin under de kommande åren då den fyller 100 år. Motionärerna menar att det finns anledning att skapa en varaktig struktur genom en fast institution, innehållandes musei-, biblioteks- och forskningsuppdrag, i tät samverkan med akademin och civilsamhället. Uppdraget bör vara nationellt men med en fast förankring i Stockholm. Motionärerna menar att staden bör uppvakta staten och riksdagen, och för egen del utreda förutsättningarna för en sådan struktur.

Utbildningsnämnden har i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2017 tagit fram ett förslag till riktlinjer för barnsäkerhet för Stockholms stads kommunala förskolor. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en god och likvärdig barnsäkerhet för alla barn i de kommunala förskolorna. Riktlinjerna innehåller generella krav och beskriver ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna i staden samt samverkan med andra myndigheter och intressenter.

I budget för 2017 fick socialnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden. Handlingsplanen syftar till att intensifiera socialtjänstens arbete med målgruppen, vilket är angeläget mot bakgrund av att målgruppen växer och att osäkra boendeförhållanden har negativa effekter på barns uppväxtvillkor. Med utgångspunkt i en handlingsplan kommer staden att ha en samordnad strategi för att minska de negativa effekterna som osäkra boendeförhållanden har på barns uppväxtvillkor.

Socialnämnden och utbildningsnämnden fick i budget 2017 i uppdrag att revidera stadens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksprogram (ANDT-program), då den förra programperioden sträckte sig till och med 2012. Varje kommun förväntas anta styrdokument som inkluderar ANDT-arbetet och som utgår från den nya nationella ANDT-strategin.

Förslaget till reviderat program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2018-2021 syftar till att lyfta fram utvecklingsområden för staden i ANDT-relaterade frågor, med det övergripande målet att Stockholm ska vara en stad fri från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol samt med ett minskat tobaksbruk.

Programmet består av sex långsiktiga mål, som följs av delmål och förslag till aktiviteter för programperioden 2018-2021.

Den yttersta målgruppen för Stockholms ANDT-arbete är stadens alla invånare, men programmet har ett särskilt fokus på insatser som handlar om att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk av ANDT.

Arbetet har genomförts av socialförvaltningen, i samarbete med utbildningsförvaltningen. Arbetet har letts av en styrgrupp i samråd med en arbetsgrupp och i samverkan med ett stort antal medarbetare inom staden samt professionella och ideella samverkanspartners.

Inför programarbetet har en kartläggning, som beskriver nuläget vad gäller konsumtion och skador av ANDT inom Stockholms stad, tagits fram. Kartläggningen åskådliggör både positiva resultat och utmaningar för staden.

Kommunfullmäktige fattade i november 2000 (utl. 2000:234) beslut om att inrätta en funktionshindersombudsman under kommunstyrelsen. Senare kom funktionen att tillhöra Socialnämnden, men flyttades på nytt till kommunstyrelsen år 2015. Samma år inrättade staden två nya funktioner, barnombudsman och äldreombudsman, vilka har egna instruktioner som tydliggör att ombudsmännen ska driva på och stödja stadens verksamheter inom sina respektive områden. Funktionshindersombudsmannens nuvarande instruktion skiljer sig från övriga ombudsmäns instruktioner. Den innebär bland annat att ombudsmannen årsvis ska lämna en rapport om sin verksamhet till kommunstyrelsen, samt ge information och svara för rådgivning och stöd till personer med funktionsnedsättningar, anhöriga och organisationer.

I syfte att modernisera och anpassa utformningen till övriga ombudsmäns instruktioner har stadsledningskontoret utarbetat ett förslag till reviderad instruktion. Förslaget innebär att funktionshindersombudsmannen, i likhet med övriga ombudsmän, ska lämna en rapport till kommunfullmäktige vartannat år.

Förslaget tydliggör också att funktionshindersombudsmannen i sin roll ska uppmärksamma att stadens nämnder och bolagsstyrelser tillämpar ett funktionshinderperspektiv i enlighet med stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2018-2023. Den rådgivande funktionen lyfts bort från instruktionen eftersom stadens kontaktcenter har i uppdrag att ge råd, information och vägledning i olika frågor som staden ansvarar för.

I budget för år 2017 gavs Socialnämnden i uppdrag att utreda en mer flexibel bedömning och användning av ledsagningstimmar och hantering av omkostnader i samband med den biståndsprövade insatsen ledsagning, en insats som beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL) alternativt lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (LSS). Nuvarande riktlinjer återfinns i Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning – Riktlinjer, antagna av kommunstyrelsen i april 2002 och reviderade av kommunfullmäktige i februari 2012. De förändringar som föreslås har sin utgångpunkt i uppdraget och baseras på gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd, men också på domar som bidragit till praxis inom området.

Patrik Silverudd och Joar Forssell (båda L) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att ett stadsövergripande råttbekämpningsprogram ska tas fram, som inkluderar riktlinjer för hur stadens papperskorgar kan råttsäkras. Till programmet ska en informationskampanj om korrekt hantering av matavfall kopplas. Staden ska även söka fortsatt dispens för det råttbekämpningsmedel som idag används.

Statistik från Anticimex visar att antalet råttsaneringar i staden har ökat med fem procent mellan 2015 och 2016. Motionärerna menar att det är en indikator på att antalet råttor har ökat. Eftersom råttor kan orsaka skador på elledningar och sanitära problem anser motionärerna att stadens arbete med förebyggande åtgärder behöver förbättras. Därtill behöver staden försäkra sig om att de bekämpningsmedel som används är tillräckligt kraftfulla.

Karin Ernlund m.fl. (alla C) beskriver i en motion till kommunfullmäktige några problem som är kopplade till den ökande befolkningen i Stockholm vilket bland annat ger upphov till mer trafik vilket leder till att luftkvaliteten inte är tillräckligt god.

Motionärerna yrkar på att staden dels utreder förutsättningarna för att göra om Karlbergsvägen till en grön och attraktiv esplanad med park-, cykel- och gångstråk i likhet med Karlavägen på Östermalm, dels att Trafiknämnden och Utbildningsnämnden utreder förutsättningarna för att omvandla körfälten invid Gustav Vasa skola till skolgård.

Lars Svärd (M) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att hemställa till regeringen att ändra lagstiftningen på så sätt att nedskräpning med fimpar uppgraderas till ett brott med penningböter i straffskalan.

I Socialdepartementets utredning Översyn av grundskyddet för pensionärer – inriktning för ett nytt grundskydd lämnas ett antal förslag till reformer avseende garantipensionen och bostadstillägget.

Utredningens uppdrag har bland annat varit att analysera den nuvarande konstruktionen av grundskyddet och lämna förslag till förändringar som sammantaget ger bättre förutsättningar för dem med låga pensioner, på kort och på lång sikt. En förutsättning har varit att värna om den så kallade intjänandeprincipen i den inkomstbaserade ålderspensionen, inklusive pensionssystemets drivkrafter till arbete. Även balansen mellan grundskyddsnivån och intjänandetakets nivå har övervägts. Vidare har ett särskilt fokus legat på åtgärdernas effekter på pensionsgapet mellan kvinnor och män. Uppdraget har omfattat hela grundskyddet med beaktande av både garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Socialdepartementet har remitterat utredningen till staden för yttrande.

Remissen finns att läsa i sin helhet på regeringens hemsida.