Möte 2022-02-09

S:t Erik Markutveckling AB:s dotterbolag Fastighets AB G-mästaren (Bolaget) äger och förvaltar fastigheterna Gjutmästaren 6 och 9, f.d. Prippsbryggeriet i Ulvsunda industriområde. Bolaget förvärvades 2004 med avsikt att möjliggöra en stadsutveckling i området. Totalt uppgår lokalarean till cirka 100 000 kvadratmeter.

Bolaget och idrottsnämnden har genomfört en förstudie i syfte att kunna gå upp med ett inriktningsärende för Idrottscentrum i fastigheten. Det aktuella förslaget omfattar totalt ca 23 000 kvadratmeter och fyra fullstora idrottshallar, varav en för skolidrott och en med en publikkapacitet på ca 2 300 personer. Därutöver tillskapas ett antal lokaler för bl.a. brottning, boxning, bordtennis, cricket, boule, cheerleading m.m. enligt avsiktsförklaringen mellan Bolaget och idrottsnämnden.

Förutom investeringen i ett idrottscentrum har Bolaget två ytterligare delprojekt kopplade till fastigheten som inte påverkar hyresavtalet med idrottsnämnden. Totalt uppgår investeringen till 665 mnkr.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret anser att det aktuella projektet är ett bra exempel på hur staden genom samverkan, mellan bolag och förvaltningar, kan skapa nytta för stockholmarna. Genom S:t Erik Markutveckling AB:s förvärv av det gamla bryggeriet möjliggörs ett Idrottscentrum i enlighet med målsättningarna i det idrottspolitiska programmet.

Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret anser att det är fördelaktigt att förstudiearbetet har varit omfattande då det är ett komplext projekt. Det är avgörande att Bolaget och idrottsnämnden inför genomförandebeslutet har fortsatt fokus på effektiv projekt- och kostnadsstyrning. I det fortsatta arbetet ska Bolaget och idrottsnämnden fastställa utformningen, gränssnitten för den avtalade ytan, ansvarsfördelning och finansiering av drift och underhåll gällande Idrottscentrum samt hyresmodellen för bashyran respektive verksamhetsanpassningen och långsiktigt hållbara avtalsvillkor för hyresförhållandet.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB konstaterar slutligen att fastigheten ska utvecklas med andra aktörer och att det finns stor potential till utveckling av idrottsverksamhet också tillsammans med externa aktörer. I det fortsatta arbetet ska Bolaget i dialogen med kommande hyresgäster ha ett koncerntänk som syftar till att minska stadens framtida driftkostnader för idrottsverksamheten i fastigheten, samtidigt som idrottsnyttan för stockholmarna stärks.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen framförs att det framkommit oroväckande uppgifter i media om kopplingar till högerextremism och främlingsfientlighet bland anställda hos det av staden anlitade bolaget Avarn Security. Vidare framförs önskemål om att kommunstyrelsen omgående ska genomföra en granskning och genomlysning av Avarn Security för att säkerställa att stockholmare inte ska behöva möta extremism och rasism i kontakten med stadens upphandlade verksamhet.

Emilia Bjuggren (S) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige om att införa en kulturgaranti för stadens barn och unga. Motionären anför att det finns ett likvärdighetsproblem gällande tillgången till kulturupplevelser i förskola och skola samt nyttjandet av Kulanpremien, att tillgången till kultur för barn och unga är i hög grad en klassfråga där föräldrarnas utbildning har en genomgående påverkan på barns och ungas kulturupplevelser. Detta bland annat baserat på att man i Myndigheten för kulturanalys rapport om barn och ungas kulturvanor kan utläsa att barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning besöker teatrar, museer, och konstutställningar i betydligt högre utsträckning än barn till föräldrar med undergymnasial utbildning.

Motionären anför vidare att kultur i förskola och skola är ett av stadens viktigaste verktyg för att säkerställa att alla barn och elever får ta del av en kultur-upplevelse, oavsett bakgrund och var i staden man bor.

Motionären föreslår att staden ska inför en kulturgaranti som säkerställer att alla barn och elever får ta del av minst en kulturaktivitet per verksamhetsår, för att stadens målsättning om en likvärdig tillgång till kultur för alla barn och unga ska förverkligas.

Emilia Bjuggren och Salar Rashid (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att Stockholms stad sätter upp kulturskyltar i Fruängen som innehåller kortare beskrivning av personen som gatan är döpt efter. Motionärerna föreslår vidare att Stockholms stad skapar kulturinslag i Fruängen för att undersöka hur man genom kultur och evenemang kan uppmärksamma kvinnor som gjort avtryck i historien.

I september 2021 remitterade regeringen en promemoria med förslag om att införa ett system som innebär en möjlighet för den som anordnar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning att använda vaccinationsbevis.

I syfte att minska riskerna för smittspridning och att Sverige riskerar en liknande utveckling som nu framträder i flera länder i Europa föreslår Folkhälsomyndigheten föreskrifter för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Föreskrifterna föreslogs träda i kraft 1 december 2021.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som stadens svar på remissen.

Finansdepartementet har remitterat promemorian En utvecklad organisation för lokal statlig service – slutredovisning (Ds 2020:29). I promemorian lämnas förslag på hur serviceverksamheten vid de statliga servicekontoren kan utvecklas. På ett servicekontor kan privatpersoner och företag få vägledning och hjälp i kontakter med Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Från och med 2020 ges service även avseende Arbetsförmedlingens kundtorgsverksamhet.

Utredningen föreslår att 15 nya kontor etableras i kommuner i gles- och landsbygd eller i kommuner som särskilt drabbats av nedläggningar av annan statlig verksamhet. I de mer centrala delarna av storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö föreslås 2-3 nya kontor. Enligt förslaget bör dessutom 11 kontor etableras i de områden som av polisen pekats ut som socialt utsatta.

Vidare föreslår utredningen att servicesamverkan inleds med fler myndigheter. I ett första skede föreslås Centrala studiestödsnämnden och Kronofogdemyndigheten ingå i utökad servicesamverkan. På sikt menar utredningen att det även vore positivt om Polismyndigheten ansluts. Utredningen föreslår även att en mobil lösning för servicekontorsverksamhet testas genom en pilotverksamhet.

Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande har lämnats in som stadens svar på remissen.

Finansdepartementet föreslår i en promemoria (Fi 2021/03915) att den tillfälliga lagen om skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda ersätts av en ny lag. Den nya lagen gäller från den 1 mars 2022 men ska gälla förmån som lämnas från den 1 januari 2022.

Den tillfälliga lagen från 1 april 2020 upphör att gälla den 31 dec 2021 men eftersom Folkhälsomyndigheten fortfarande råder till att hålla avstånd och undvika resor i kollektivtrafiken vid rusningstid så föreslås att den ersätts av en ny lag.

Finansdepartementet har skickat remissen till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som stadens svar på remissen.

Riksarkivet har skickat en remiss gällande nya föreskrifter som ska ersätta Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2009:2) om tekniska krav för elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling). Stockholms stad har beretts tillfälle att inkomma med svar på remissen.

Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 10 januari 2022.

Socialdepartementet har den 8 december 2021 remitterat en promemoria med förslag om vaccinationsbevis på serveringsställen och i andra verksamheter, smittskyddsåtgärder i långväga kollektivtrafik och förlängning av begränsnings- och serveringsförordningarna till bland andra Stockholms stad. De förslag som nu remitterats ut påverkar staden framförallt utifrån dess roll som tillsynsmyndighet. I promemorian föreslås:

en möjlighet att använda vaccinationsbevis som smittskyddsåtgärd i verksamheter där risken för trängsel och smittspridning är särskilt stor, för det fall att det epidemiologiska läget i Sverige försämras och begränsningar är nödvändiga att återinföra.

ett återinförande av krav på smittskyddsåtgärder inom viss långväga kollektivtrafik och en möjlighet att använda vaccinationsbevis även där.

en anpassning av förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen till de förslag om ändringar i lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen som föreslagits i lagrådsremissen Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

att förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 ska förlängas till utgången av maj 2022.

På grund av den korta remisstiden har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats in som remissvar.

Mariana Moreira Duarte (MP) har begärt tjänstledighet (föräldraledighet) motsvarade 100 % av heltid för perioden 2022-02-21 - 2022-04-03.

Region Stockholm har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län för perioden 2022 – 2033 och remitterat till staden för yttrande.

Slutligt förslag till länsplan kommer att överlämnas till regeringen den 30 april 2022. Därefter väntas regeringens beslut om definitiva ekonomiska ramar för länsplanen. Efter regeringens beslut om definitiva ramar fastställs slutligen länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2022-2033 av Region Stockholm.

Länsplanen är ett verktyg för att nå målsättningar på olika nivåer. De nationella och regionala målen för transportplaneringen ska styra de statliga infrastrukturinvesteringarna. Förslagets investeringar ska också bidra till att nå målen i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2050.

Förslaget till Länsplan 2022–2033 utgår ifrån regeringens direktiv om att upprätta länsplaner. Direktivet grundar sig på propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop 2020/21:151). Utöver direktivet så är det en förutsättning att länsplanens nyinvesteringar prövas enligt fyrstegsprincipen. Det innebär att kostnadseffektiva åtgärder för att styra och reglera resandet samt trimningar av befintlig infrastruktur ska prioriteras framför att bygga ny infrastruktur. Ytterligare en förutsättning är att de namngivna åtgärder som ligger i länsplan sedan tidigare planomgång, i möjligaste mån ska genomföras för att bidra till förutsägbarhet i planeringen. Vid val av objekt ska hänsyn tas till de sammantagna regionala nyttorna, snarare än objektens placering samt att de i hög grad ska kunna genomföras inom den givna planperioden.

Länsplanens totala ram är cirka 10,1 miljarder kronor, enligt regeringens planeringsdirektiv och i prisnivå för 2021. Det är en ökning från föregående planperiod 2018–2029, med ca 1 miljard (den tidigare planen i prisnivå 2017). Den slutliga årliga fördelningen av ramar för länsplanerna beslutas i samband med regeringens fastställande av Nationell transportplan.

I förslaget finns ett antal nya namngivna objekt jämfört med tidigare plan samt ökad medelsfördelning till mindre åtgärder under 50 miljoner kronor (åtgärdsområden). Av namngivna objekt som ligger kvar i planen sedan tidigare så är en stor andel beslutade genom olika förhandlingar.

Nya namngivna objekt inom Stockholms stad är stombuss 14, Johannelund – Sollentuna, Årstaberg bytespunkt och väg 226 Rågsvedsvägen – Västra stambanan. Två objekt som fanns med i den tidigare länsplanen har tagits bort och det är bytespunkterna Brommaplan och Gullmarsplan. Det har också tillkommit ett nytt åtgärdsområde: kapacitet och tillförlitlighet. Åtgärderna ska öka framkomligheten för motorfordon, avstyra trängsel samt bidra till jämnare trafikflöde.

I en skrivelse till kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB efterfrågar Torun Boucher och Rashid Mohammed (båda V) en samlad redovisning av alla externa och interna kostnader som staden har haft för att genomföra uppdraget om ombildning under hela processen sedan 2019.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian ”Skärpt straff för gravfridsbrott” till Stockholms stad för yttrande. I utredningen föreslås att brott mot griftefriden byter brottsbeteckning till den mer moderna beteckningen gravfridsbrott. Gravfridsbrott av normalgraden anses även behöva kompletteras med ett grovt gravfridsbrott. Straffet för grovt gravfridsbrott föreslås vara som lägst sex månader och som högst fyra år. För brott av normalgraden avses den tidigare använda straffskalan bibehållas. Utredningen föreslår vidare att kriminalisering ska ske för brott på försöksstadiet för de båda brottsgraderna och för försök och stämpling till grovt gravfridsbrott.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets och kyrkogårdsnämndens yttrande skickats in som stadens svar.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren och Maria-Elsa Salvo (båda S) föreslås att kommunfullmäktige beslutar om ett stopp för markanvisningar till ägarlägenheter.

Motionärerna anser att ägarlägenheter påverkar bostadsmarknaden negativt med mer spekulation, en högre andel med osäkra hyresförhållanden, otrygghet samt sämre fastighetsförvaltning. Motionärerna menar att upplåtelseformen bostadsrätt erbjuder fördelarna med ägt boende utan ägarlägenheternas nackdelar. Motionärerna föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar om ett omedelbart stopp för markanvisningar till ägarlägenheter.

I översiktsplanen är Farsta ett av fyra fokusområden där det är viktigt att tydliggöra och utveckla kopplingar till omkringliggande stadsdelar. Magelungsvägen är särskilt utpekad och ska utvecklas till ett urbant stråk med ny bebyggelse. Att förtäta i Farsta strand går parallellt med utvecklingen av Farsta.

Bjurö etapp 2 ingick som en del av kommunfullmäktiges inriktningsbeslut i maj 2016 för projektet Bjurö med totalt cirka 220 lägenheter till en investeringsutgift om 542 mnkr. Projektet delades efter inriktningsbeslutet 2016 till två separata projekt, vilket möjliggjorde att etapp 1 kunde ha en snabbare tidplan och även ansöka om statligt investeringsstöd. Etapp 1 bestod av 90 lägenheter och har genomförts inom satsningen på Stockholmshusen. Dessa lägenheter färdigställdes under våren 2021. Projektet i detta ärende omfattar 159 bostäder och tre lokaler, vilket sammantaget är cirka 30 fler bostäder än i inriktningsbeslutet 2016.

AB Familjebostäder har i oktober 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna den nya inriktningen för Bjurö etapp 2, med en investeringsutgift om 482 mnkr.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har i en skrivelse till kommunstyrelsen den 23 juni 2021 efterfrågat vissa åtgärder kopplat till privata utförare av stadens vård- och omsorgsboenden. I skrivelsen föreslås bland annat att kommunstyrelsen beslutar att återta verksamheten vid Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende i egen regi. Skrivelsen har sin bakgrund i den kritik som, via såväl massmedia som via stadens egna kontroller och uppföljningar, har riktats till det av staden anlitade företaget Attendo avseende driften av Sabbatsbergsbyn.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra en utbyggnad av en del av programmet för Bagarmossen och Skarpnäck vid Gamla Tyresövägen med bostäder, förskola, lokaler för handel och service samt skolgård. Skevrodrets skog ska utvecklas till en allmän park med nya platser och stråk som utformas i samklang med ekologiska värden och topografi.

Planförslaget överensstämmer med inriktningen i översiktsplanen och ligger inom influensområdet för tunnelbanans utbyggnad. Detaljplanen möjliggör cirka 475 nya bostäder, varav 300 avses upplåtas som hyresrätter och 175 som bostadsrätter, lokaler samt en förskola med fyra avdelningar.

I detaljplanen ingår att uppgradera Gamla Tyresövägen och Flygledargatan för gående och cyklister samt att utveckla Skevrodrets skog med områden för lek och rekreation. Detaljplanen inkluderar även en skolgårdsyta för en befintlig skola inom kvarteret Flygeleven samt en ändrad användning från park till bostadsändamål för en mindre yta i anslutning till kvarteret Rotorbladet.

Bostäderna uppförs på stadens mark och exploateringsnämnden beslutade 2017 om markanvisning för hyresrätter till Magnolia Holding 4 AB, Active Fastighet Norden AB, L&L Riksby Fastigheter AB, Linfast AB och Wästbygg Projektutveckling AB samt för bostadsrätter till Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB.

I en skrivelse till kommunstyrelsen föreslår Torun Boucher och Rashid Mohammed (båda V) att Stockholms Stadshus AB i samråd med bostadsbolagen ska återkomma med redovisningar av förutsättningar, beslutsfattande och konsekvenser av ändringar i syfte att inte missgynna hyresgäster som inte ombildar.

I en skrivelse till kommunstyrelsen efterfrågar Torun Boucher (V) en översyn av stadens inriktning för lokalförsörjning då rapport visar att det är billigare att äga än att hyra samhällsfastigheter. 

Fastighetsnämnden äger och förvaltar fastigheten Uppbådet 1 i centrala Älvsjö. Nämnden har konstaterat att byggnadens tekniska system har uppnått sin livslängd och är i behov av renovering. I samband med att Älvsjö stadsdelsnämnd i juli 2020 slogs samman med Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd tomställdes stora delar av ytorna.

I ett gemensamt ärende med äldrenämnden och Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd föreslår fastighetsnämnden att den får genomföra projektet Renovering och verksamhetsanpassning av fastigheten Uppbådet 1 och att äldrenämnden därefter flyttar in i verksamhetsanpassade lokaler (cirka 2 300 kvm) som ska hyras av fastighetsnämnden i ett tioårigt hyresavtal. Projektet planeras att genomföras under 2022.

Planerade åtgärder i byggnaden består av att renovera tekniska system (el, värme, ventilation och samtliga stammar) samt att anpassa äldre cellkontor till lokaler baserat på äldrenämndens lokalprogram. Syftet med äldrenämndens flytt är att tillgodose verksamheterna med ändamålsenliga lokaler samt att hålla lokalkostnaderna långsiktigt på en rimlig nivå. Genom att samlokalisera verksamheterna, som för närvarande bedrivs i två helt skilda delar av staden, uppnås även en effektivisering av viss administration.

Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd kommer att fortsatt bedriva verksamheterna Medborgarkontor och Ungdomens hus i byggnaden (totalt cirka 650 kvm). Även kulturnämnden kommer att fortsatt bedriva biblioteksverksamhet i byggnaden (cirka 360 kvm).

För fastighetsnämnden innebär investeringen att nämnden kommer att använda en annan hyresmodell än tidigare och gå från försiktig marknadshyra till kostnadsbaserad hyra. Frågan om eventuell förändring av fastighetsnämndens budgeterade överskott får hanteras i budgetarbetet för 2023-års budget.

Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS) bildades 1963 genom beslut av kommunfullmäktige. Stiftelsen erbjöd då möblerade rum med tillhörande hotelliknande service, i form av tillhandahållande av säng- och badrumslinne samt städning och vissa måltider.

Stiftelsens uppdrag har sedan dess ändrats. Stiftelsen Hotellhem i Stockholm anser att det nuvarande namnet, innefattande ordet "Hotellhem", inte motsvarar det uppdrag stiftelsen har idag. De hotelliknande inslagen har tagits bort då de är kontraproduktiva mot uppdraget att rusta de boende för att gå vidare mot den reguljära bostadsmarknaden. Namnet upplevs enligt stiftelsen som ålderdomligt och som ett hinder för identifikation som professionell organisation, modern arbetsgivare och i varumärkesbyggandet.

Stiftelsen har för egen del godkänt ett namnbyte från ”Stiftelsen Hotellhem i Stockholm” till ”Stiftelsen SHIS Bostäder” och hemställer i detta ärende om kommunfullmäktiges godkännande av beslutet. Efter kommunfullmäktiges godkännande avser stiftelsen att ansöka om tillstånd till ändringen hos Länsstyrelsen.

Fredrik Pettersson (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen konstateras att det blir fler äldre personer framöver och att det ställs större krav på tillgång till välfärdstjänster och en anpassning av dem utifrån individuella behov. Motionären beskriver att dessa faktorer gör att staden kommer att se allt fler exempel på användning av vård och omsorg som använder välfärdsteknik och att det finns ett stort behov av att öka kunskapen om välfärdsteknik bland olika målgrupper.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framhåller att pandemin har slagit hårt mot Stockholm och Sverige och då äldre räknas som riskgrupp ska det säkerställas att de äldre som vårdas på någon av Stockholms stads vård- och omsorgsboenden har tillgång till adekvat vård som tillgodoser deras behov. Det måste säkerställas att rätt behandling ordineras och att behandling med syrgas genomförs på ett för brukaren säkert sätt. Vidare anser motionären att förutom syrgas måste även lämplig utrustning, exempelvis syrgaskoncentrator, portabla syrgasflaskor och förbrukningsutrustning finnas tillgängligt. Motionären skriver vidare att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat flertalet äldreboenden och har kommit till den slutsatsen att flera patienter har blivit felbehandlade och att Stockholms stad har ett stort ansvar för de äldre som vistas på stadens äldreboenden.

I motionen föreslås att:

kommunfullmäktige uppdrar åt berörd/berörda nämnd/nämnder att utreda möjligheterna att säkerställa tillgången på syrgas med lämplig kringutrustning på samtliga av Stockholms vård- och omsorgsboenden.

Socialstyrelsen föreslår en ändring av föreskrifterna (HSLF-FS 2020:81) om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19. Ändringen innebär att behörigheten för sjuksköterskor även gäller vaccinering av barn.

Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2020:81) om behörighet för sjuksköterskor att ordinera läkemedel för vaccination mot sjukdomen covid-19 trädde i kraft i december 2020. Enligt dessa föreskrifter är en sjuksköterska som genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller genomgått specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, behörig att till vuxna (personer över 18 år) ordinera vaccin mot covid-19, i enlighet med vaccinationsprogrammet i Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

En sjuksköterska är dessutom behörig om han eller hon har en utbildning som är likvärdig med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Vidare är en sjuksköterska med annan utbildning inom kunskapsområdet vaccinationsverksamhet behörig under förutsättning att utbildningen är likvärdig med de som ges på specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.

Verksamhetschefen ansvarar för att det sker en bedömning av om en utbildning är likvärdig med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Verksamhetschefen ansvarar även för att det sker en bedömning av om en utbildning inom kunskapsområdet vaccinationsverksamhet är likvärdig med de som ges på specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Bedömningarna ska dokumenteras.

Socialstyrelsen har skickat remissen till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Det nuvarande regelverket om medicintekniska produkter grundar sig till stor del på tre EU-direktiv. Direktiven är genomförda i Sverige genom lagen (1993:584) om medicintekniska produkter, förordningen (1993:876) om medicintekniska produkter och Läkemedelsverkets föreskrifter. Regelverket har förändrats över tid genom ändringar i direktiven och kommissionens antagande av en genomförandeförordning om utseende och övervakning av anmälda organ.

Socialstyrelsen har upprättat föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Föreskrifterna innehåller även bestämmelser om krav på egentillverkade medicintekniska produkter. SOSFS 2008:1 grundar sig inte på det EU-rättsliga regelverket även om de i berörda delar överensstämmer med detsamma.

Socialstyrelsen anser att det finns behov av att göra ändringar i SOSFS 2008:1. De ändringar som föreslås är dels sådana ändringar som bedöms vara nödvändiga till följd av EU-förordningen 2017/745 om medicintekniska produkter (MDR)dels ändringar i dispositionen för att föreskrifterna ska bli lättare att överblicka. Myndigheten föreslår även vissa språkliga förändringar. Socialstyrelsen anser att det mot bakgrund av de relativt omfattande ändringarna som föreslås är lämpligast att ändringarna presenteras i en ny föreskrift istället för i en ändringsförfattning.

De nya föreskrifterna föreslås träda ikraft den 26 maj 2021, samtidigt som MDR och den nya lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter. I samband med ikraftträdandet upphävs nuvarande SOSFS 2008:1.

Vad gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik ska de fortsätta gälla till och med den 25 maj 2022.

De nya föreskrifterna ska tillämpas även för produkter som satts på marknaden före den 26 maj 2021. Detsamma gäller för egentillverkade produkter som tillverkats före den 26 maj 2021.

Socialstyrelsen har remitterat förslaget till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att årligen uppdatera innehållet i bilagan till LVFS 1997:13.
Läkemedelsverket har när det gäller denna föreskriftsändring bedömt intresseanmälningar av nya produkter som anmälts under perioden den 1 januari 2020–15 september 2021 och som inte omfattades av Läkemedelsverkets senaste uppdatering, samt under samma period anmälda ändringar av befintliga produkter. Föreskriftsändringen innebär följande ändringar.

• 18 nya produkter tas upp i förteckningen.
• Inga produkter utgår från förteckningen.
• I tre fall har justeringar skett av ändrat ansvarigt företag.
• I ett fall har uppgift om smak kommit till.
• I fem fall har justeringar skett av produktnamn.

Berörda personer är de under 16 år som använder produkter som tas upp på förteckningen och som kan få dessa förskrivna med prisnedsättning, och deras föräldrar. Vidare berörs samtliga apotek och de företag som har ansökt om att bli upptagna på förteckningen. Regioner berörs eftersom kostnaden för prisnedsättningen som huvudregel ersätts av den region inom vars område den berättigade är bosatt.

Läkemedelsverket har skickat remissen till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Socialstyrelsen föreslår upphävande av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Avsikten är att föreskrifterna ska upphöra att gälla vid utgången av februari 2022. Socialstyrelsen har bedömt att det inte behövs några övergångsbestämmelser.

När föreskriften infördes år 2007 fanns det ett behov av att förtydliga hälso- och sjukvårdens ansvar för att habiliterings- och rehabiliteringsinsatser samordnas med annan vård och insatser från socialtjänst som personen behöver. Sedan dess har flera bestämmelser om ansvar för samordning, fast vårdkontakt och upprättande av individuell plan (SIP) tillkommit i lagstiftningen. Genom den ändrade lagstiftningen har därför bestämmelserna i SOSFS 2007:10 till stora delar blivit inaktuellt och vissa delar har, med delvis ändrat innehåll, upptagits i lag.

Socialstyrelsen har remitterat förslaget till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Socialstyrelsen har med anledning av ändringar i programstrukturen samt nya ämnesplaner för gymnasiets vård- och omsorgsprogram och barn- och fritidsprogram tagit fram förslag till ändringar i Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2014:2.

När ändringar i programstrukturen trädde i kraft den 1 juli 2021 blev de allmänna råden avseende utbildning därmed delvis inaktuella. Vissa ämnen och kurser som nämns i de allmänna råden finns inte längre kvar och antalet poäng som är programgemensamma har ändrats. Socialstyrelsen har utifrån dessa förändringar sett ett behov av att se över och ändra de allmänna råden i den del som handlar om utbildning. Sedan de allmänna råden beslutades 2014 har även det nationella yrkespaketet för arbete som undersköterska tagits fram av Skolverket. Vid en genomgång av innehållet i yrkespaketet har Socialstyrelsen funnit att kunskaper och förmågor i enlighet med de allmänna råden även kan uppnås genom detta. De allmänna råden behöver därför även ändras för att kunna inkludera yrkespaketet.

Socialstyrelsens förslag är att den som ska arbeta med stöd, service eller omsorg till personer med funktionsnedsättning kan uppnå de kunskaper och förmågor som rekommenderas i de allmänna råden genom godkänt resultat på någon av följande utbildningar:

Kurser om 1 400 poäng i de programgemensamma ämnena i vård- och omsorgsprogrammet. Svenska eller svenska som andraspråk som ingår i de programgemensamma ämnena kan ersättas med svenska eller svenska som andraspråk i de gymnasiegemensamma ämnena.

Kurser om 1 400 poäng i barn- och fritidsprogrammet, innefattande 700 poäng i de programgemensamma ämnena, 300 poäng inom inriktningen pedagogiskt och socialt arbete samt kurserna grundläggande vård och omsorg, kost och hälsa, specialpedagogik 1 och specialpedagogik 2. Svenska eller svenska som andraspråk som ingår i de programgemensamma ämnena kan ersättas med svenska eller svenska som andraspråk i de gymnasiegemensamma ämnena.

Skolverkets nationella yrkespaket för arbete som undersköterska, 1 500 poäng.



Kunskaperna och förmågorna kan även uppnås genom godkänt resultat på någon annan utbildning som motsvarar dem som anges ovan.

Socialstyrelsen planerar att fatta beslut om rekommendationerna i december 2021. Bedömningen är att de föreslagna ändringarna inte kommer att få några kostnadsmässiga konsekvenser för kommunerna eller för någon annan aktör. Förslaget avser enbart allmänna råd och innebär därför inga ändringar i ansvar och skyldigheter för kommuner eller andra verksamheter.

Socialstyrelsen har skickat remissen till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Betänkandet ”Hårdare regler för nya nikotinprodukter” (SOU 2021:22) överlämnades till regeringen i mars 2021. Utredningens uppdrag har varit att se över vissa frågor inom tobaksområdet där målet har varit att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering för både de tobaks- och nikotinprodukter som finns idag och nya produkter som kan komma i framtiden. Syftet är att skydda folkhälsan, framför allt barn och unga, mot skadliga effekter orsakade av dessa produkter.

På senare tid har det skett en snabb utveckling av produkter med nikotin för konsumtion. Möjligheterna att smaksätta produkter bidrar till en ökande attraktionskraft för barn, unga och personer som inte tidigare har använt nikotin. Regelverken anses inte ha följt med i den utvecklingen.

För barn och unga är riskerna allvarliga då de är särskilt känsliga för nikotinets skadeverkningar. I utredningar framgår det tydligt att synen på exempelvis e-cigaretter skiljer sig mellan vuxna och unga. Vuxna som använder e-cigaretter vill ofta sluta att röka medan ungdomar upplever att det är fråga om en ny produkt. Smaksättningen är den viktigaste faktorn som stimulerar ungdomar till användande. E-cigaretter är i sin tur en inkörsport till andra former av nikotinprodukter.

Utredningens utgångspunkt är att den svenska strategin på tobaksområdet fortsatt bör ha som övergripande mål att begränsa all användning av nikotin. Utredningen föreslår därför en ny lag och förordning om tobaksfria nikotinprodukter som innehåller nikotin för konsumtion.

Utredningen föreslår att en ny lag avseende tobaksfria nikotinprodukter ska införas. Produkterna ska omfattas av anmälningskrav.

Socialdepartementet har remitterat utredningen till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen beslutade den 13 augusti 2020 att tillkalla en kommitté i form av en delegation med uppdrag att verka för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården, med särskilt fokus på kortare väntetider.

Sverige har bristande tillgänglighet med långa väntetider till hälso- och sjukvård sedan många år. Den lagreglerade nationella vårdgarantin uppfylls inte och läget försämras för varje år. Internationella jämförelser visar att patienter i Sverige upplever tillgängligheten som sämre än patienter i jämförbara länder. Det finns ett samband mellan tillgänglighet och befolkningens förtroende för vården. Pandemin har ytterligare försämrat väntetidsläget. Den tillsatta delegationens uppgift är att stödja regionernas arbete med regionala handlingsplaner, stödja ett effektivt resursutnyttjande och kortare väntetider genom att informera om patientens valmöjligheter och stödja såväl regionernas som kommunernas arbete med utvecklingen av en nära och tillgänglig vård. Enligt direktivet ska delegationen också utreda en nationellt samordnad sjukvårdsrådgivning och hur överenskommelsen om kömiljarden ska utvecklas.

För att lyckas förbättra tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård är det viktigt att regeringen och regionerna har en gemensam bild av nuvarande läge, långsiktiga mål för tillgänglighet, vilka insatser som behövs, vem som har ansvaret för dessa och hur det ska följas upp.

Socialdepartementet har skickat remissen till staden för yttrande. På grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Utifrån uppdrag av kommunfullmäktiges budget 2020 har ett arbete med att ta fram ett nytt kvalitetsprogram som inkluderar innovation och digitalisering genomförts under 2020. Arbetet har letts av stadsledningskontoret som också förankrat delar av processen med representanter från stadens förvaltningar och bolag. I detta ärende redovisas förslag till Stockholms stads kvalitetsprogram - Utveckling genom ständiga förbättringar, innovation och digitalisering.

Programmet kommer att vara stadens samlade styrdokument för kvalitetsutveckling, innovation samt it och digitalisering. Det innebär att Program för digital förnyelse 2013-2018, Stockholms stads innovationsstrategi, Program för kvalitetsutveckling, Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad, eHälsa – Nationell IT-strategi för vård och omsorg – tillämpning för Stockholms stad, IT-strategi för bättre lärande, Grön IT-strategi samt e-Strategi för Stockholms stad ersätts av detta gemensamma program.

Kvalitetsprogrammet ska ge vägledning och gemensam förståelse för stadens ambition inom kvalitetsområdet. Genom att samla styrningen av kvalitetsutveckling, innovation samt it och digitalisering minskar antalet styrdokument. På så sätt ger programmet också stöd i att sortera bland styrsignaler, samtidigt som det påvisar vikten av att inkludera samtliga perspektiv i utvecklingsarbetet. Det visar arbetssätt, formulerar förhållningssätt och ger förutsättning för ett kvalitetsarbete som tar till vara stockholmarnas, medarbetarnas och andra aktörers engagemang. Programmet tar avstamp i hela kvalitetsspektrumet, från de vardagliga förbättringarna till innovation och digitalisering. Det behöver förstås som en helhet, där alla byggstenar sitter ihop och har relevans för stadens syn på vad ett medvetet kvalitetsarbete innebär.

Programmet är tvärsektoriellt, spänner över stora områden och fastställer riktningen, ambitionsnivån och de förhållningssätt som ska prägla stadens utvecklingsarbete. De övergripande målen och vad staden ska sträva efter finns i stadens vision, budget, Agenda 2030 samt i andra stadsövergripande styrdokument, som till exempel miljöprogram, näringslivspolicy, personalpolicy och inköpsprogram. Kvalitetsprogrammet kompletterar dessa och ger stöd i hur staden ska bedriva ett offensivt kvalitetsarbete som utvecklar verksamheterna mot målen i vision och budget.

Vision 2040 – Möjligheternas Stockholm, antogs av kommunfullmäktige i juni 2020 och utgör stadens övergripande styrdokument. Med en gemensam vision får alla stadens nämnder och styrelser en given målbild, utöver de lagar och direktiv som berör den egna verksamheten, att arbeta i riktning mot, och därtill även verka för genomförandet av Agenda 2030:s 17 globala hållbarhetsmål. Kvalitetsprogrammet ger stadens verksamheter stöd i sitt utvecklingsarbete, där det övergripande syftet är att bidra till att uppfylla visionens tre målområden:

Mångsidig storstad för alla

Hållbart växande och dynamisk

Smart och innovativ storstad

Stockholms stads kvalitetsprogram är ett styrdokument som är långsiktigt och stadsövergripande. Programmet slår inte fast detaljerade åtgärder utan syftar till att skapa en kultur som gynnar kvalitetsutveckling och präglas av de framtagna förhållningssätten i stadens alla verksamheter. Stadens målsättningar beslutas i visionen, budget och andra styrande dokument.

Trafikverket har bjudit in till granskning av järnvägsplanen för Mälarbanans utbyggnad för delsträckan Duvbo – Spånga. Granskningen är ett tillfälle att samla in synpunkter på järnvägsplanen från de som berörs, vilka är sakägare, allmänheten, organisationer och myndigheter.

Trafikverket planerar att bygga ut järnvägen från två spår till fyra spår mellan Duvbo och Spånga och har upprättat ett nytt förslag på järnvägsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Järnvägsplanen redovisar i detalj utformning och dragningsamt konsekvenser av de nya spåren med tillhörande anläggningar. Utbyggnaden av järnvägsområdet kommer till exempel att påverka intilliggande bostäder genom buller, vibrationer och markintrång.

Trafikverket har remitterat järnvägsplanen till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Remulus Svealand 5 AB upprättat en överenskommelse om exploatering med försäljning för kontor inom fastigheterna Mårtensdal 6 och Hammarbyhöjden 1:1 i Södra Hammarbyhamnen. Försäljningen är en del av genomförandet av exploateringsprojektet Mårtensdal i Hammarby Sjöstad.

Genomförandebeslut för projektet fattades av exploateringsnämnden den 2 februari 2014. Exploateringsnämnden har inom ramen för genomförandet av projekt Mårtensdal ingått sammanlagt tre överenskommelser om exploatering med Remulus Svealand 5 AB. Föreliggande överenskommelse om exploatering avser den fjärde och avslutande etappen, uppförande av kontorsbyggnader som betecknas Hus 5 och Hus 6 med tillhörande kvartersgata. Försäljningsinkomsten beräknas uppgå till 306 miljoner kronor.

I enlighet med nämndens reglemente har ärendet hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då försäljningsinkomsten överstiger 90 miljoner kronor.

Den 26 augusti 2021 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna genomförandet av exploatering inom Skarpnäcks Gård 1:1 omfattande investeringsutgifter om 161,2 miljoner kronor och investeringsinkomster om 9 miljoner kronor, genomförandebeslut för projekt Gamla Tyresövägen.

Exploateringsnämnden beslutade även att för sin del godkänna försäljning av mark inom Skarpnäcks gård 1:1 till Skanska Mark och Exploatering Nya Hem AB med en försäljningsinkomst om cirka 167,4 miljoner kronor.

Nämnden har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut av två skäl, investeringsutgifterna överstiger 50 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna överstiger 90 miljoner kronor, i enlighet med stadens investeringsregler och exploateringsnämndens reglemente.

SISAB har under 2021 arbetat aktivt utifrån ägardirektiven att avyttra ej strategiska fastigheter genom att identifiera ett antal fastigheter där bolaget inte ser behov av ett långsiktigt ägande. Styrelsen för SISAB fattade i juni 2021 beslut om inriktning för att avyttra tomträtterna Birgitta 3, Bolmen 4, Gångmattan 2, Karpdammen 2, Likriktaren 1, Västerholmen 1 och Österholmen 1

i en bolagsförsäljning. Efter informationsinsamling, due diligience och avtalsförhandling tog styrelsen i november beslut om att genomföra försäljningen till Samhällsbyggnadsbolaget i Norden AB (SBB).

Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier avyttras i det till SISAB nybildade dotterdotterbolaget Briareus 103 Samhällsfastigheter i Stockholm AB inklusive de sju tomträtterna, med ett underliggande överenskommet fastighetsvärde om 1 460 mnkr. Stadsledningskontoret och koncernledningen är av uppfattningen att försäljningen av icke strategiska fastigheter bidrar till bolagets uppfyllande av direktiv och uppdrag att optimera bolagets fastighetsbestånd ur ett övergripande ekonomiskt och förvaltningsmässigt perspektiv.

Fastighetsnämnden har den 14 december 2021 hemställt att kommunfullmäktige godkänner försäljningen av fastigheterna Riddaren 13 och Östermalm 2:47 för en köpeskilling om 524,5 mnkr till Goldcup 29240 AB (numera namnändrat till Ramgad AB), org.nr 559345-4175 c/o Ramsbury Property AB.

Då den avtalade köpeskillingen överstiger 90 mnkr ska överlåtelsen enligt fastighetsnämndens reglemente hemställas till kommunfullmäktige för beslut. Avtalet är därför villkorat av kommunfullmäktiges beslut.

Fastighetsnämnden får genomföra projekt Ombyggnad, tillbyggnad och teknisk upprustning av Kungsholmens brandstation till en investeringsutgift som framgår av bilaga till utlåtandet.

Utgifterna för 2022 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget 2023.

Paragrafen justeras omedelbart.

Östbergatunneln sträcker sig från Enskedefältet i väst till utloppet i Saltsjön, vilket delas med Henriksdals reningsverk. Tunneln anlades under 60-talet för att minska risken för källaröversvämningar på Enskedefältet. Till tunneln finns även ytterligare tunnelsystem anslutna från Bagarmossen och Björkhagen. Fram till mitten av 80-talet genomfördes saneringar där kombinerat ledningsnät kopplades ifrån och separerades till dag- respektive spillvattensystem. Dagvatten från Östbergatunnelns avrinningsområde påfördes då på tunneln. Av finansiella anledningar upphörde dock detta arbete under 80-talet och det finns idag fortfarande stora delar av ledningsnätet i tunnelns avrinningsområde som är av kombinerad karaktär. Som en följd av detta finns ett flertal bräddpunkter anslutna till tunneln.

Kapacitetsproblemet i den befintliga dagvattentunneln medför att bräddning av stora volymer orenat avloppsvatten förekommer vid Sicklaanläggningen. Ökade dagvattenflöden i framtiden kommer att leda till ytterligare bräddningar. Vid extrema flöden riskerar anläggningen vid Sickla att översvämmas. Stigande havsnivåer innebär att utgående flöden från Henriksdals reningsverk måste pumpas ut till Saltsjön.

Kapacitetsproblemet i dagvattentunneln medför även att möjligheterna att utöka returvattenflödet från Hammarbyverkets värmepump kan vara begränsade.

Resultat av en inspektion 2008 visade att stora ansamlingar av sediment och trasrester fanns i dagvattentunneln och att den befintliga tömnings- och rensningsfunktion vid Sickla pumpstation var obrukbar. Möjligheterna att stänga av tunneln för manuellt underhåll och rensning är starkt begränsade beroende på arbetsmiljöskäl och avsaknaden av alternativa vattenvägar för avledning av dagvatten under rensningsperioden.

Inför inriktningsbeslutet som fattades av kommunfullmäktige den 18 mars 2019 utfördes en utredning av utformning samt läge för Nya Östbergatunneln. Vid inriktningsbeslutet beslutades om en investeringsutgift om 320 mnkr.



Projektet

Befintlig dagvattentunnel mellan Sickla och Henriksdal leder dagvatten från Enskedefältet och Björkhagen till Saltsjön via Sickla. Tunneln har flera funktioner. Förutom funktionen för avledning av dagvatten så fungerar tunneln även som bräddtunneln för Sicklaanläggningen och som returvattentunnel för renat avloppsvatten från Stockholm Exergis värmepumpsanläggning i Hammarby.

Tunneln är i dagsläget hårt belastad av höga dagvattenflöden. Kapaciteten är dessutom reducerad på grund av sand- och sedimentansamling i tunnelns lågpunkt. Kapaciteten riskerar även att reduceras ytterligare när havsnivåerna stiger. Sammankoppling av dag- och spillvattensystemen medför även att reningsverkets tunnelsystem och utloppsledningar måste anpassas till stora dagvattenflöden med höga investeringskostnader som följd. Med nuvarande systemutformning så måste även en framtida utloppspumpstation för Henriksdals reningsverk dimensioneras för mycket höga dagvattenflöden.

Projektet medför att Henriksdals reningsverk avlastas från påverkan av dagvatten från stora delar av söderort. Kapaciteten i befintliga brädd- och dagvattentunnlar kan användas mer effektivt för ökade flöden från värmeverket i Hammarby och bräddflöden från Sickla kan säkras även vid högre flöden som exempelvis stora regn. Kapaciteten ökar avsevärt vid stora regn och belastningen som kan leda till stora bräddningar och översvämningar i avloppsnätet i några känsliga områden i söderort omhändertas på ett effektivare sätt med mindre risk för allvarliga konsekvenser. Detta leder till att översvämningssituationen i söderort förbättras i och med att vattnet i framtiden kan ledas bort från drabbade områden.

Kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Marievik 15 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen har blivit föremål för överklagande till Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen.

De klagande har bland annat anfört att detaljplanen kommer att påverka stadsbilden negativt och innebära en förändring av stadens silhuett. Vidare har invändningar framförts bland annat gällande skuggning och tillgången till parker och vistelseytor.

Staden har förelagts att yttra sig över överklagandena. Staden har även förelagts att yttra sig över om detaljplanen uppfyller kraven på att bebyggelse ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen och intresset av en god helhetsverkan (2 kap. 6 § första stycket 1 plan- och bygglagen) samt om det i detaljplanen har tagits hänsyn till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns park och andra grönområden och lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse (2 kap. 7 § första stycket 3 och 4 plan- och bygglagen). Staden har erhållit anstånd att inkomma yttrande till den 14 februari 2022.

Sverigedemokraterna föreslår i en motion att Stadsbyggnadskontoret ges i uppdrag att genomföra konkreta och lösningsinriktade samråd med boende i förtätningsprojekt. Underlaget till samråden ska föregås av workshops eller enkäter där invånares åsikter samlas in om planeringsprocessen och huruvida ett eventuellt motstånd grundar sig i utformningen eller ett generellt missnöje mot byggnationer. Förslaget i motionen går i linje med stadsbyggnadsnämndens mål 2.2.4; Stadens utveckling ska ske i dialog med boende och verksamheter i staden.

Förvaltningen anser att invånare ska ha möjlighet att yttra sig över stadens utformning och specifikt planförslag och att det idag finns möjlighet att lämna synpunkter och frågor innan samråd.

Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för ny bebyggelse och allmänna platser mellan och intill stadsdelarna Blackeberg och Södra Ängby. Läget är attraktivt, kollektivtrafiknära och innehåller totalt 19 bostadshus med cirka 380 bostäder. Den nya bebyggelsen ska tillföra en ny stadsbyggnadskaraktär för att ge området en egen identitet. Till granskningen omarbetades arkitekturen för hela projektet. Bebyggelsen föreslås nu få putsfasader med sammanhållen färgsättning med inspiration från närliggande bebyggelse. Markanvisning skedde 2016 till HSB Bostad AB, Primula Byggnads AB och Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB). Ungefär hälften av bostäderna avses uppföras som bostadsrätter och hälften som hyresrätter. Planförslaget innebär att ett värdefullt tillskott av bostäder kan skapas i ett attraktivt, kollektivtrafiknära läge. Relevanta avvägningar har gjorts mellan stadens mål och de synpunkter som framkommit i planprocessen.

Planen syftar till att utveckla Axelsbergs centrum med bostäder och verksamhetslokaler samt förbättra kopplingen mellan Selmedalsvägen och Hägerstens torg. Planförslaget innebär en omfattande förnyelse av miljön kring Hägerstens torg. Föreslagen bebyggelse bedöms utgöra ett positivt tillskott i miljön och bidra till ett mer levande centrum. Den nya bebyggelsen fogas in i Axelsbergs centrums låga centrumbebyggelse omgärdad av bostäder i höga och kraftfulla skivhus, en stadsbyggnadsstruktur typisk för 1960- och 1970-talen. Centrumbyggnaderna byggs på med bostäder i en till två våningar. Vid torget placeras ett 24 våningar högt hus med bostäder samt verksamheter i gatuplan. Material- och färgval anpassar föreslagen bebyggelse till kulturhistoriska värden.

I april 2021 fattade styrelsen för Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) beslut om inriktning för att avyttra tomträtten Lilla Tensta 1 (Tensta gymnasium) i en bolagsförsäljning. I november 2021 togs beslut om att genomföra försäljningen till Hemsö Intende AB. Försäljning av fastigheter genom paketering i bolag sker dels för att kunna optimera det ekonomiska utfallet, dels för att kunna säkerställa vissa avtalsmässiga villkor. Föreslagen försäljning innebär att samtliga aktier avyttras i det, till SISAB nybildade dotterbolaget Lapetos 102 Samhällsfastigheter i Stockholm AB, inklusive tomträtten Lilla Tensta 1 med ett underliggande överenskommet fastighetsvärde om 149 mnkr. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB anser att försäljningen bidrar till bolagets uppfyllande av uppdraget att aktivt se över bolagets bestånd med syfte att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för Stockholms stads förskolor och skolor.

Den 31 januari 2022 behandlade kommunfullmäktige ärendet varvid det minoritetsåterremitterades. Ärendet om försäljningen av Lilla Tensta 1 återremitteras med motiveringen att det ska kompletteras med en risk- och konsekvensanalys inklusive framtida påverkan på utbildningsplatser och lokaltillgång i området, samt grundligare redovisa vad som har gjorts för att fylla lokalerna med verksamhet efter att renoveringen stoppades.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 9 februari 2022 och publiceras senast med protokollet.

Trafiknämnden föreslår att Norra Danviksbron totalrenoveras i ett samverkansprojekt med Region Stockholms trafiknämnd. I enlighet med inriktningsbeslutet ska den unika gestaltningen bevaras med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Genom att åtgärda anläggningen kan den tekniska livslängden förnyas med ytterligare 120 år och en framtida trafikering säkras.

Trafiknämnden har bilagt förslag till genomförandeavtal och förvaltningsavtal med Region Stockholm. I de nya avtalen är fördelning 50 procent vardera av gemensamma investeringsutgifter och framtida förvaltningskostnader för den gemensamma broanläggningen. För trafiknämnden i Stockholms stad innebär det en investeringsutgift om 285 mnkr och investeringsinkomst om 25 mnkr.

Rivning av den befintliga bron planeras att kunna påbörjas som tidigast hösten 2022. Brouppbyggnaden avser att påbörjas våren 2024 och pågå till hösten 2026. Driftsättning av bron och av Saltsjöbanans trafik är planerad till november 2026.

Investeringen beräknas medföra ökade kapitalkostnader med cirka 5,6 mnkr från och med år 2027, baserat på nuvarande internränta om 0,5 procent.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 9 februari 2022 och publiceras senast med protokollet.

Regeringen beslutade den 26 mars 2020 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över sjukersättningen och aktivitetsersättningen i syfte att förmånerna ska ge hög trygghet vid långvarig nedsatt arbetsförmåga, god förutsebarhet för den enskilde och stabilitet i tillämpningen över tid.



Utredningen har haft i uppdrag att:

se över regelverket för rätten till sjukersättning respektive aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, inklusive utreda kraven för att beviljas sjukersättning för äldre personer i förvärvsarbetande ålder

underlätta arbete, studier, uppdrag med mera under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning

se över regelverket för förebyggande sjukpenning och rehabiliteringsersättning i syfte att göra regelverket enklare för individer och handläggande myndigheter att administrera samtidigt som det säkerställer en tillräcklig uppföljning och kontroll



Utredningen har funnit att nuvarande regelverk gör att många individer blir kvar i långa sjukskrivningar, trots att arbetsförmågan kan bedömas vara stadigvarande nedsatt och rehabiliteringsmöjligheterna uttömda i normalt förekommande arbeten.

Flera av förslagen syftar till att modernisera och harmoniera regelverken vilket också gör det enklare för individen att förstå de olika försäkringarna. Förändringarna gör det bland annat enklare att arbeta eller studera under den tid individen har sjukersättning eller aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. De underlättar för den försäkrade att delta i till exempel ideellt arbete vilket gör att individen kan vara en del av samhället. För personer med funktionsnedsättning förändras prövningen av arbetsförmågan genom att nya begrepp införs. För äldre med få år kvar i arbetslivet som har sjukpenning förändras regelverket med lägre krav på omställning till nytt yrke.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

På grund av kort remisstid har remissen besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Stadens befintliga lägenheter i bostäder med särskild service har ökat sedan föregående år, med 21 lägenheter från 1414 lägenheter 1435 lägenheter. Regionerna uppskattar emellertid ett fortsatt ökat behov av lägenheter i bostad med särskild service inom alla boendekategorier. För att möta behovet behöver 1018 lägenheter tillkomma under prognosperioden.

Boendeplanen framför diverse förslag till åtgärder och beslut. Det finns bland annat behov av att utreda om förmedlingsprocessen kan göras mer effektiv, framförallt när det gäller nyproducerade grupp- och servicebostäder. En rutin för hur personer som bor på individuella avtal utanför staden enligt både socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska erbjudas ledig lägenhet inom staden behöver skapas. Socialförvaltningen har för avsikt att se över förmedlingsprocessen i syfte att göra den mer effektiv, framförallt när det gäller nyproducerade grupp- och servicebostäder. Även ersättningssystemet kan förbättras, både privata utförare och utförare i egen regi inom branschrådet vittnar om svårigheter med att få budgeten att gå ihop i de lägre nivåerna. Det finns ett behov av att fortsätta arbetet med att se över nuvarande ersättningssystem inom bostad med särskild service. Behovet av profilboenden med särskild kompetens behöver bevakas. Genom det stadsgemensamma uppdraget med boendeplanen fortsätter arbetet med att utveckla en variation av olika typer av bostäder med särskild service i staden.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs det att Stockholms stads stöd till utsatta personer i form av härbärgen uteslutande ska riktas mot de som vistas legalt i staden, med undantag för stöd och information kopplad till akutsjukvård. Motionären menar att det är felaktigt att prioritera de som vistas här illegalt.

Ett förslag på överenskommelse och tillhörande rutiner har tagits fram i samarbete mellan Region Stockholm och representanter för socialtjänst och elevhälsa i ett antal kommuner i Stockholms län. Från Stockholm stads sida har såväl socialnämnden som utbildningsnämnden deltagit i framtagandet.

Styrelsen för Storsthlm beslutade på sammanträdet den 10 juni 2021 att rekommendera kommunerna i länet och kommunalförbundet Vård och omsorg i Norrtälje att anta överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm avseende tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård för barn och unga som placeras utanför det egna hemmet.

Målgruppen för överenskommelsen är alla barn (0–17 år) och unga (18–20 år) som vårdas utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) i

Hem för vård och boende (HVB)

Ungdomshem (SiS)

Jour- och familjehem (inklusive släkting- och nätverkshem)

Stödboende

Dessa barn och unga kan, utöver SoL eller LVU, även omfattas av annan lagstiftning såsom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Även ensamkommande asylsökande barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet med stöd av SoL eller LVU ingår i överenskommelsen.

Syftet med överenskommelsen är att öka förutsättningar för att lagar och regler följs av parterna samt att underlätta tillämpning av gällande regelverk som gäller för placerade barn och unga. Syftet är också att öka förutsättningarna för tidiga och samordnade insatser. Överenskommelsen gäller för de verksamheter inom regionen som har ansvar att tillhandahålla hälso-, sjuk- och tandvård och för de verksamheter inom kommunens socialtjänst, som har ett ansvar för att samverka kring ett barn eller en ung person inför och under en placering samt inför placeringens avslutande.

Med överenskommelsen finns en rutin som konkret beskriver hur parterna ska samverka för att säkerställa att barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska få tillgång till hälso-, sjuk- och tandvård på samma villkor som andra barn och unga. Samordningen av insatser och säkerställandet av att barn och unga i samhällsvård får det stöd och den hälso-, sjuk- och tandvård som de behöver och har rätt till, underlättas av tydlighet gällande ansvarsfördelning mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm och hur samverkan ska gå till.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om integrationsplikt för nyanlända

I motionen beskrivs ett förslag på en så kallad integrationsplikt. Med integrationsplikt avser motionären att alla nyanlända ska acceptera en plan för att uppnå anställningsbarhet. Planen ska tydliggöra att individen ska göra framsteg i sfi samt genomgå en kurs i samhällsorientering med godkänt resultat. Vidare avses ett prov säkerställa att varje individ förstår att svensk lag står över andra lagsystem. Integrationsplikten ska gälla alla vuxna, även föräldralediga och pensionärer. Motionären föreslår att Socialförvaltningen tar fram ett förslag på hur integrationsplikt för nyanlända kan utformas.

Nästan all plast tillverkas av fossila råvaror vilket innebär att förbränning av plast bidrar till klimatpåverkande utsläpp. Plast ingår i många olika avfallsströmmar (förpackningar, övrig plast från hushåll och verksamheter, plastavfall från återvinningscentraler, byggavfall med mera) och att samla in och separera de många olika plasttyper är utmanande. Plast är ett av de vanligaste materialen som sprids genom nedskräpning och när plast hamnar i naturen orsakar den stora problem för djur, människor och miljö. I naturen bryts plasten ned mycket långsamt och bildar mikroplast som också orsakar problem för djur och miljö. Ur kemiskt perspektiv kan plast vara problematiskt vid såväl tillverkning och användning som vid avfallshantering. Problematiken består i att såväl monomererna (plastens byggstenar) som tillsatserna kan vara miljö- och hälsofarliga.

I budgeten för 2020 gav kommunfullmäktige miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att som ett led i arbetet för att uppnå målet Fossilbränslefri organisation 2030, ta fram en handlingsplan för minskad plastanvändning i hela staden, för att ta ett helhetsgrepp kring plastfrågan samt att säkerställa samordning av mikroplastarbetet och andra plastrelaterade frågor, exempelvis avfall, kemikalier och fossilfri stad.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden menar att för att få till stånd en minskad plastanvändning behövs ett helhetsgrepp kring plast som innefattar både inköps- och avfallsaspekter och nämnden har därför breddat uppdraget till en handlingsplan inklusive strategi för hållbar plastanvändning.

Handlingsplanen innehåller sammanlagt 14 åtgärder för perioden 2022-2026. Åtgärderna återfinns inom fyra områden. Dessa områden är upphandling och avtalsförvaltning, användning, avfall och kommunikation. Åtgärderna har i huvudsak ett fokus på förbrukningsartiklar samt förpackningar och emballage då dessa står för en stor del av stadens plastanvändning och staden har stor rådighet att påverka inköp, användning och avfallshantering av dessa.

Insamling av förpackningar som utgör avfall har sedan 1994 utförts och finansierats genom ett procentansvar och undantas genom förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar från det kommunala avfallet. Fördelning av ansvar för förpackningsavfall har utretts ett flertal gånger.

I promemorian En förbättrad förpackningsinsamling – nya roller för kommuner och producenter föreslås nya bestämmelser om ett system för utökat producentansvar för förpackningar.

Producenterna ska, enligt förslaget, genom godkända producentansvarsorganisationer som de anlitar, ansvara ekonomiskt för insamling och behandling av förpackningsavfall. Det operativa ansvaret för insamling av förpackningsavfall fördelas mellan kommuner och producentansvarsorganisationer.

Kommunerna föreslås ta över det operativa ansvaret för insamlingen från hushåll och verksamheter vars avfallshantering är samlokaliserad med hushåll. De vanligast förekommande förpackningsslagen – pappersförpackningar, plastförpackningar, ofärgade och färgade glasförpackningar och metallförpackningar − ska samlas in fastighetsnära. Övriga förpackningsslag – till exempel trä, keramik, och textil – och skrymmande förpackningar ska samlas in på lättillgängliga platser. Kommunerna ska lämna över det insamlade förpackningsavfallet till producentansvarsorganisationerna utifrån organisationernas marknadsandelar per materialslag. Naturvårdsverket ska beräkna marknadsandelar och övervaka att fördelningen blir rättvis. Producentansvars-organisationerna ska betala avgifter för att finansiera kommunernas och Naturvårdsverkets verksamhet. Utbetalning av ersättning till kommunerna sker kvartalsvis i efterskott via Kammarkollegiet. Medlen ska hållas avskilda från statsbudgeten. Infasning av kommunerna i det nya systemet föreslås ske i tre etapper 2024–2026.

Kommunerna ska också, på producentansvarsorganisationernas bekostnad, samla in utsorterat förpackningsavfall i utomhusmiljöer. Det ska ske på platser som kommunen särskilt ställt i ordning och där det uppkommer förpackningsavfall i betydande omfattning. Detta krav ska börja gälla först i juli 2026.

Miljödepartementet har remitterat promemorian till staden för yttrande.

Förslaget har sin grund i förändrad lagstiftningen inom området. Den 1 augusti 2020 trädde ett antal ändringar i 15 kap. miljöbalken och en ny avfallsförordning (SFS 2020:614) i kraft. Ändringarna handlar bland annat om att begreppet hushållsavfall ersätts av begreppet kommunalt avfall samt att det kommunala ansvaret enligt 15 kap. 20 § miljöbalken har reviderats.

Mot bakgrund av dessa förändringar har avfallsnämnden utarbetat ett förslag till nya avfallsföreskrifter, som ställdes ut mellan den 28 juni och 8 augusti 2021. De synpunkter som inkom har nämnden i relevanta delar beaktat i det slutliga förslaget till reviderade avfallsföreskrifter. Förslaget har tagits fram i samråd med Stockholm Avfall AB och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

De reviderade avfallsföreskrifterna har tagits fram i första hand för att anpassas till förändringarna i lagstiftningen. Här ingår även ett tydliggörande av att ansvaret för returpapper övergick till kommunen den 1 januari 2022 i enlighet med upphävandet av förordningen om producentansvar för returpapper (beslutad av regeringen den 22 december 2020). Detta görs genom införande av en ny paragraf,

49 §: Returpapper ska lämnas i de insamlingssystem som tillhandahålls av kommunen, samt följdändring i 48 §.

Med anledning av den framskjutna driftsättningen av Högdalens sorteringsanläggning föreslår nämnden att en ny övergångsbestämmelse införs, som innebär att matavfallsinsamling ska tillämpas först från och med den 1 juli 2024 för flerbostadshus med abonnemang på 240 liters säck eller där insamling av restavfall sker via en mobil- eller stationär sopsugsanläggning utan separat nedkast för matavfallsinsamling. Bestämmelsen syftar till att minska antalet dispensansökningar.

Det slutliga förslaget innehåller även en del andra verksamhetsspecifika förtydliganden och anpassningar samt en del redaktionella ändringar i rubricering och mindre tillägg och textförändringar i vissa paragrafer. Bland annat preciseras begreppet restavfall och hanteringen av döda djur.

I promemorian föreslås att en miljösanktionsavgift ska införas för överträdelse av förbud mot användning av växtskyddsmedel. Detta innebär att det kommer att krävas ett kommunalt tillstånd för att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel i handelsträdgårdar och andra kommersiella trädgårdar dit allmänheten har tillträde. En övergångsbestämmelse till förordningen (2021:229) om ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel föreslås.

Bakgrunden till förbudet är dels miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, dels ett uppdrag till Kemikalieinspektionen att ta fram och genomföra en handlingsplan för en giftfri vardag (M2015/00375) och Kemikalieinspektionens analys av behovet av att begränsa icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel.

Från och med den 1 oktober 2021 gäller enligt 2 kap. 37 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel förbud mot användning av växtskyddsmedel på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja samt på skolgårdar, förskolor, lekplatser, parker, trädgårdar eller andra rekreationsområden som allmänheten har tillträde till. Dessutom finns förbud mot användning av växtskyddsmedel inom koloniträdgårdsområden och i växthus som inte används yrkesmässigt samt på tomtmark för bostadshus i hemträdgårdsmiljö.

Miljödepartementet föreslår att ytterligare bestämmelser ska träda i kraft den 1 maj 2022 som innebär att en miljösanktionsavgift ska införas för överträdelse av förbud vid användning av växtskyddsmedel och att avgiften ska vara 20 000 kronor om överträdelsen för yrkesmässig verksamhet och 5 000 kronor i andra fall. Vidare föreslås ett förbud mot att utan tillstånd yrkesmässigt använda växtskyddsmedel i handelsträdgårdar och andra kommersiella trädgårdar dit allmänheten har tillträde.

Kravet på kommunalt tillstånd vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel i handelsträdgårdar och andra kommersiella trädgårdar berör yrkesmässiga användare och näringsidkare som säljer växtskyddsmedel eller erbjuder tjänster inom trädgårdsområdet. Berörda myndigheter är kommunerna och i viss mån även mark- och miljödomstolarna. Vidare berörs kommunala nämnder som tillstånden söks hos men även tillsynsverksamhet som utövas av kommunerna.

Miljödepartementet har remitterat promemorian till staden för yttrande.

Regeringen tillsatte den 22 december 2020 utredningen ”Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin”. Regeringens särskilda utredare fick i uppdrag att lämna konkreta förslag till regeringen på insatser för att starta upp, återhämta och utveckla kultursektorn under och efter coronapandemin. I betänkandet ”Från kris till kraft - Återstart för kulturen” (SOU 2021:77) som lämnades till regeringen och kulturministern den 30 september 2021, föreslår utredningen att regeringen gör en tvåårig satsning på kultursektorns återstart efter covid-19-pandemin och därefter långsiktigt förstärker kultursektorns ekonomiska förutsättningar.

Kulturdepartementet har remitterat betänkandet till Stockholms stad för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 9 februari 2022 och publiceras senast med protokollet.