Möte 2023-03-29

Regeringskansliet har remitterat en promemoria om långsiktig reglering av forskningsdatabaser till flertalet remissinstanser inklusive Stockholms stad för yttrande.

I promemorian lämnas ett förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser baserat på tidigare utredningar och förslag till lagar och dess remissutfall. Lagförslaget syftar till att möjliggöra upprättandet av forskningsdatabaser för framtida forskningsprojekt samt säkerställa att registrerades personliga integritet skyddas vid den insamling och övriga behandling av personuppgifter som görs i verksamhet med dessa forskningsdatabaser.

Stockholms stads allmänna lokala ordningsföreskrifter styr vad som är tillåtet att göra på offentliga platser inom kommunen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd har till kommunstyrelsen inkommit med hemställan om ändring av allmänna lokala ordningsföreskrifter då de identifierat ett behov av ytterligare etablering av officiella badplatser inom stadsdelsnämndsområdet.

Den 1 juli 2023 träder regler om skyddad yrkestitel för undersköterskor i kraft. Reglerna innebär att endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska får använda yrkestiteln. Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd med anledning av förändringen. Förslaget till föreskrifter och allmänna råd innehåller regler om krav på godkända betyg i ämnen eller kurser för den som läst en utbildning med inriktning mot vård och omsorg på gymnasienivå. Förslaget innehåller även bestämmelser om att den som har en kombination av flera utbildningar på gymnasienivå eller viss utbildning på gymnasienivå tillsammans med andra meriter ska få bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.

För den som har en tillsvidareanställning med yrkestiteln undersköterska den 1 juli 2023 gäller att hen får fortsätta att använda titeln under tio år, det vill säga till den 30 juni 2033. Därefter behöver hen ansöka om och beviljas ett bevis för att få fortsätta att använda yrkestiteln.

Socialstyrelsen har skickat förslaget på remiss till Stockholm stad för yttrande.På grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen beslutade den 5 november 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna för tillfällig föräldrapenning. Syftet med översynen har varit dels att modernisera, renodla och förenkla regelverket, framför allt för föräldrar, dels att minska utrymmet för fusk och felaktiga utbetalningar samt stärka möjligheterna till kontroll.

Utredaren föreslår förtydliganden av i vilka situationer föräldrar ska ha rätt till föräldrapenning. För att bättre möta föräldrars behov föreslås även att fler situationer ska läggas till de nuvarande. Exempel på en ny situation då en förälder föreslås få rätt till tillfällig föräldrapenning är då denna behöver avstå från förvärvsarbete i samband med deltagande i utredning om barnets behov av hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen (2001:453), eller i en förhandsbedömning om en sådan utredning ska inledas.

Utredningen föreslår också att Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att sammanställa rekommendationer för när barn normalt kan vistas i förskolan eller återgå till verksamheten i samband med olika typer av infektioner eller smittsamma tillstånd.

För att minska utrymmet för fusk och felaktiga utbetalningar samt stärka möjligheterna till kontroll föreslås i betänkandet bland annat att Försäkringskassan ska öka mängden kontroller av sina utbetalningar samt att huvudmän för förskolor och skolor på begäran ska lämna uppgift om närvaro för barn under 12 år till Försäkringskassan.

Socialdepartementet har skickat betänkandet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

På grund av kort remisstid har remissen besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Trafiknämnden har tagit fram ett förslag till reviderade riktlinjer vid utplacering av enklare hinder på gång- och cykelvägar. Syftet är att säkerställa att berörda nämnder i staden arbetar på liknande sätt för att skapa tydlighet kring hur stadens gång- och cykelvägar utformas samt att nämnderna ska vara restriktiva med utplacering av hinder. Med stöd av riktlinjerna ska berörda nämnder säkerställa att ett hinder är befogat, vilken typ av hinder som är lämpligt och vilken utformning hindret bör ges.

Justitiedepartementet har remitterat Domstolsverkets promemoria ”Delegation i mark- och miljödomstol” till Stockholms stad för yttrande. I promemorian föreslås en ökad möjlighet till delegation av beslutanderätten vid mark- och miljödomstolarna. Förändringarna syftar bl.a. till att öka utvecklings- och utbildningsmöjligheterna för tingsnotarier och tingsmeriterade beredningsjurister och till en mer effektiv handläggning vid mark- och miljödomstolarna.

Den 1 mars 2021 infördes ändringar i 6 kap. 8 § SoL och 13 § LVU. Ändringen innebär att den skyldighet som socialnämnden har att särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 7-9§§ samt 10 d § FB när den unge har varit placerad i samma familjehem under tre år, kompletterades med en skyldighet för socialnämnden att efter denna tidpunkt årligen överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden. Tidigare framgick att frågan skulle övervägas regelbundet men inte med vilket tidsintervall. Då nuvarande allmänna råd inte överensstämmer med den nya lagstiftningen avseende tidsintervall för övervägande av vårdnadsöverflytt föreslår Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) en revidering av de allmänna råden.

Från och med den 1 juli 2021 finns möjlighet för rätten att under vissa förutsättningar flytta över vårdnaden om ett barn till en tillfällig vårdnadshavare
(6 kap. 10 d § FB). Möjligheten är främst avsedd att användas när det förekommit dödligt eller annars mycket allvarligt våld inom familjen. Regleringen är avsedd att tillämpas i undantagsfall när det finns särskilda skäl. MFoF föreslår att det i de allmänna råden införs rekommendationer om vad socialnämndens utredning bör innehålla när socialnämnden bedömer att en tillfällig vårdnadshavare bör förordnas.

Vidare föreslår MFoF ett förtydligande av barnrättsperspektivet samt vissa förändringar avseende genomförande och disposition i socialnämndens utredning av förutsättningar för vårdnadsöverflytt enligt 11 kap 1§ SoL.

MFoF bedömer att förslagen inte innebär några merkostnader för kommunerna eller någon begränsning av den kommunala självstyrelsen.

MFoF har skickat förslaget på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har remissen besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

En ny lag, lag (2022:1250) om egenvård, trädde ikraft 1 januari 2023. Med egenvård avses enligt den nya lagen en hälso- och sjukvårdsåtgärd som behandlande hälso- och sjukvårdspersonal har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan. I förarbetena till den nya lagen klargörs att den nya lagen innehåller definition av egenvård respektive hälso- och sjukvård som Socialstyrelsen inte har bemyndigande att bestämma. Av förarbetena konstateras samtidigt att mer detaljerade bestämmelser som i dag finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård inte ska behandlas i lagtext, utan att de även fortsatt ska finnas i föreskrifter. I förarbetena föreslås också att Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram kunskapsstöd.

I den nu aktuella remissen av Socialstyrelsens konsekvensanalys föreslår Socialstyrelsen trots detta att föreskriften SOSFS 2009:6 ska upphävas utan att ersättas av andra föreskrifter med hänvisning till att motsvarande innehåll finns i lag.

Socialstyrelsen har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Socialstyrelsens kunskapsstöd om Vård och behandling av provocerad vulvodyni är en del av regeringens satsning på kvinnors hälsa och bör ses i sammanhanget av andra stödjande dokument som Socialstyrelsen tagit fram på området, såsom nationella riktlinjer för vård vid endometrios och det nyligen publicerade kunskapsstödet om graviditet, förlossning och tiden efter. Socialstyrelsens förhoppning är att dessa dokument ska fungera tillsammans som stöd för att utveckla vården för kvinnor. Ett annat syfte med kunskapsstödet är att vård och behandling för patientgruppen blir jämlik över landet, något som inte är fallet i dagsläget. Socialstyrelsen rekommenderar att det ska finnas tillgång till specialiserad vård i regionerna, i form av multiprofessionella team specialiserade på provocerad vulvodyni, antingen på en vulvamottagning eller på en kvinnoklinik.

Kunskapsstödet vänder sig till beslutsfattare i hälso- och sjukvården, till exempel i rollen som politiker, tjänsteman eller verksamhetschef, och till de som möter patienter i sitt arbete.

Socialstyrelsen har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har remissen har besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Socialnämnden har till kommunstyrelsen överlämnat förslag på reviderade riktlinjer för handläggning av egenavgifter för vuxna i hem för vård eller boende (HVB), familjehem m.m. för vidare beslut i kommunfullmäktige.

Den huvudsakliga förändringen i de reviderade riktlinjerna avser hantering av fakturering av egenavgift till den enskilde. I nuvarande riktlinjer framgår att den enskilde, vid vård och behandling för missbruk, i normalfallet ska betala egenavgiften direkt till vårdgivaren efter beslut i respektive nämnd. Ändringen innebär att placerande stadsdelsförvaltning eller enheten för hemlösa på socialförvaltningen alltid ska betala hela vårdavgiften (inklusive egenavgiften) till vårdgivaren och fakturera den enskilde beslutad egenavgift. Denna förändring i riktlinjerna innebär ingen ändring i vilka egenavgifter som tas ut från den enskilde.

Vid budgetfullmäktige i december 2022 beslutades att avgifterna för skyddat boende ska tas bort. Detta föranledde att riktlinjerna behövde uppdateras och ärendet skickades igen ut på remiss till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret återkom med justerade texter i riktlinjerna.

Socialnämnden har lämnat förslag på reviderade riktlinjer för handläggning av ärenden som rör våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål och sexuellt våld oberoende av relation för beslut i kommunfullmäktige. Riktlinjerna innehåller ett tydligare stöd för handläggningen för att säkra likställigheten inom staden.

De nuvarande riktlinjerna är från år 2014. Ny lagstiftning samt nya föreskrifter och allmänna råd på området har tillkommit som gör att riktlinjerna behöver revideras. I det nya förslaget har målgruppen för riktlinjerna utvidgats från att tidigare enbart ha varit ärenden som rör våld i nära relationer. Utöver att målgruppen har utvidgats har de största utökningarna skett i avsnitten om handläggning och barnrättsperspektivet, och avsnitt om allmänna utgångspunkter respektive skolgång för barn i skyddat boende har tillkommit.

Vid budgetfullmäktige i december 2022 beslutades att avgifterna för skyddat boende ska tas bort. Detta föranledde att riktlinjerna behövde uppdateras och ärendet skickades igen ut på remiss till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret återkom med justerade texter i riktlinjerna.

Regeringskansliet, via Klimat- och näringslivsdepartementet, har den 20 februari 2023 remitterat en promemoria, Förslag till förordning om elstöd till företag, med en kort remisstid till ett antal utvalda organisationer. Stockholms stad är inte en remissinstans, men eftersom frågan är av stor betydelse för staden har ett remissvar ändå lämnats i form av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

En utredning om ökat statligt ansvar för skolan (U 2020:07) har haft i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap eller stärkt statligt ansvar för skolan, där syftet är att ge förutsättningar för en mer likvärdig skola med hög kvalitet. I utredningen presenteras två möjliga alternativ för att utveckla ett nytt skolsystem, där alternativ 1 innebär ett fullgånget förstatligande med statligt huvudmannaskap för skolan. Alternativ 2 innebär att staten förstärker sitt ansvar, men utan att ta över huvudmannaskapet för skolan. Båda alternativen innebär en ökad statlig styrning av ekonomiska resurser, en ny skolmyndighet med systemansvar, ökad statlig styrning av samordning, planering och dimensionering av utbildning och stärkt statligt ansvarstagande för lärares och rektorers yrkesutveckling.

Utredningen har omfattat samtliga skolformer, inklusive fritidshem. För förskolan har uppdraget varit att analysera konsekvenser om huvudmannaskapet för den skolformen är oförändrat medan övriga skolformer får statligt huvudmannaskap.

I utredningen beskrivs att skolverksamheten i grunden fungerar bra, men att det finns brister och utmaningar i skolsystemet. Bland annat konstateras att kunskapsresultaten och likvärdigheten har försämrats över tid och att alla elever inom kommunal vuxenutbildning inte får tillgång till den utbildning de behöver. Såväl OECD som Skolkommissionen har pekat på att den svenska skolans nuvarande rollfördelning, med ett delat ansvar mellan stat och kommun, är problematisk och att det finns oklarheter på flera nivåer i styrkedjan. Utöver de oklara ansvarsförhållandena finns bland annat en splittrad nationell styrning, bristande kapacitet hos många huvudmän, brister i resursfördelningen, en otillräcklig kompetensförsörjning till skolan och otillräckliga förutsättningar för professionsutveckling.

Utbildningsdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Regeringen har beslutat om propositionen Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper. I propositionen föreslår regeringen bland annat att ämnesbetyg ska ersätta dagens kursbetyg i gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Syftet är att ge bättre förutsättningar för fördjupat lärande, lärande över tid och motivation för eleverna att genomföra utbildningen.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har bemyndigande att föreskriva om vad som är kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper till yrkeslärarutbildningen. Med stöd av bemyndigandet har myndigheten beslutat om UHR:s föreskrifter (UHRFS 2013:4) om kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper för särskild behörighet till utbildning som leder till yrkeslärarexamen.

De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och tillämpas vid antagning till yrkeslärarutbildning som börjar höstterminen 2024.

UHR har remitterat förslaget till ändring i föreskrifterna till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Skolverket har remitterat Förslag till föreskrifter med anledning av införandet av ämnesbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och som särskild utbildning på gymnasial nivå till Stockholms stad för yttrande.

Remissen omfattar förslag till:

ämnesplaner för de ämnen som ingår i programmen inom gymnasieskolan och som även ska gälla inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

ämnesplaner för de ämnen som ingår i programmen i anpassade gymnasieskolan och som även ska gälla inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå

programstrukturer för de nationella programmen i gymnasieskolan och i den anpassade gymnasieskolan

föreskrifter om vad som krävs för att en lärares kompetens ska vara relevant för att undervisa i vissa ämnen i gymnasieskolan och i anpassade gymnasieskolan

föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne

I kommunfullmäktiges budget för 2021 fick äldrenämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och uppsökande arbetet riktat till seniorer. Målet med en handlingsplan för en stadsgemensam basnivå är att identifiera minsta gemensamma nämnare av vilka förebyggande och uppsökande insatser för äldre som bör utvecklas inom äldreomsorgens förebyggande verksamheter.

Äldrenämnden har överlämnat handlingsplanen till kommunstyrelsen för beslut.

Folkbildningsrådet har gjort en översyn av systemet för statsbidrag till studieförbundens verksamhet. Ett förslag till nytt bidragssystem har utarbetats och skickats på remiss till bland annat Stockholms stad för yttrande. Det nya föreslagna systemet föreslås införas från 1 januari 2024 och innehåller förändringar av de grundprinciper som det tidigare systemet byggt på, bland annat att statsbidraget ska fördelas efter bedömd kvalitet istället för statistiska underlag.

I december 2022 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till revidering av förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen). Förslaget är en del av EU:s gröna giv.

Syftet med förslaget är att skydda människor och miljön mot skadlig exponering för farliga kemikalier, anpassa CLP-förordningen till bland annat E-handeln och på så vis stärka den inre marknaden, samt revidera vissa identifierade otydligheter i förordningen. Miljödepartementet har remitterat EU-kommissionens förslag till bland annat Stockholms stad för yttrande.