Hoppa över navigering
  •   1

    Val av justerare och tillkännagivande av tid för justering

  • Utredningen Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) har tagits fram i syfte att utreda hur basunderhållet för järnvägen kan överföras till Trafikverkets egen regi.

    Utredningen ska visa hur exempelvis kvalitet och kostnader kan utvärderas och föreslå hur Trafikverket kan stärka sin roll som beställare av basunderhåll. Den ska också föreslå eventuella förändringar i marknadsförutsättningar för att främja konkurrensen. Utöver detta ska utredningen även utvärdera behovet av att Trafikverket äger och förvaltar maskiner för järnvägsunderhåll.

    Basunderhåll i egen regi har i utredningen tolkats som att Trafikverket ska ha egna resurser för att genomföra underhåll av järnvägen.

    Avsikten med utredningens förslag är att det ska bidra till en mer robust och tillgänglig järnväg för både resenärer och köpare av godstransporter. Det ska medföra att Trafikverket kan utveckla och stärka sin kontroll av järnvägsunderhållet, för att skapa ett modernt och mer effektivt underhåll. Det viktigaste för Trafikverket anses vara att myndigheten har den kunskap om järnvägsanläggningen som krävs för att kunna underhålla den på bästa sätt.

    Utredningen föreslår bland annat att en del av underhållet ska bedrivas i egen regi av Trafikverket och att övrigt underhåll ska vara tillgängligt för leverantörsmarknaden genom upphandling. Det föreslås även att Trafikverket ska öka sin kunskap om anläggningens skick och att få kontroll på tillståndet i anläggningen genom att använda ny modern teknik och dataanalys.

    Trafikverket bör också ta det övergripande ansvaret för att driva på teknikutvecklingen inom järnvägsunderhåll, genom att ta fram en modell för uppföljning och utvärdering. Maskiner och fordon för drift och underhåll bör också finnas inom Trafikverkets egen regi. Trafikverket bör dessutom ta initiativ till att, tillsammans med järnvägsbranschen, arbeta för en vision om en störningsfri tågtrafik.

    Stockholms stad har fått ärendet på remiss för yttrande.

    Bilagor

  • Förslaget till riksintresseprecisering har tagits fram av Trafikverket i syfte att fastställa flygplatsens framtida behov av mark. Den kommer att fungera som ett underlag för prövande myndigheter och domstolar i ärenden där riksintresset ska vägas mot exempelvis exploateringsintressen.

    De anspråk som redovisas i riksintressepreciseringen handlar både om att garantera flygplatsens funktion samt om lämplig markanvändning inom flygplatsens influensområde. Preciseringen består dels av markanspråket för själva flygplatsen och dels av områden där hänsyn måste tas till flyghinder, flygbuller och elektromagnetisk störning. Exempelvis kan tillkomsten av höga objekt eller störningskänslig bebyggelse leda till restriktioner för flygverksamheten.

    Det bedöms uppstå ett behov av ytterligare en rullbana, parallellt med bana 1 och 3 under 2030-talet. Av preciseringen framgår att en fjärde parallell rullbana kommer att behövas när antal flygrörelser uppgår till ca 500 000 årligen. Därför redovisas även en fjärde parallell rullbana i denna precisering.

    Denna precisering kommer att ersätta den riksintressekarta som redovisar påverkansområdet för flygbuller från år 2008. Påverkansområdet för flygbuller i riksintressepreciseringen är mindre jämfört med det tidigare området. Det beror på att Trafikverkets prognos för antalet flygrörelser har gått ned från 720 000 till 540 000 per år.

    Sammanställning av de påverkansområden som redovisas i riksintressepreciseringen:



    Stockholms stad kan i vissa områden drabbas av flygbuller. Det innebär inte några restriktioner för bebyggelsen men kan innebära att en bullerutredning ska göras i detaljplane- och bygglovsärenden. Nedanstående karta utger stöd för bedömningen av om det ska krävas att en bullerutredning tas fram.



    Med anledning av osäkerheterna kring vilka konsekvenser Covid-19 långsiktigt får på luftfartens utveckling, kommer Trafikverket att se över och uppdatera denna riksintresseprecisering.

    Bilagor

  • Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen regleras i lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2013:866 (bostadsförsörjningslagen). I socialtjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) anges vilka personer som kommunen har ett särskilt ansvar för.

    Riktlinjer för bostadsförsörjning 2021-2024 grundar sig på en analys av den demografiska utvecklingen, bostadsbehovet för särskilda grupper, av efterfrågan på bostäder, flyttmönster och marknadsförutsättningar. Riktlinjerna tar dessutom avstamp i stadens Vision 2040, FN:s barnkonvention och Agenda 2030. De särskilt prioriterade grupper som lyfts i riktlinjerna är ungdomar och unga vuxna, studenter, äldre, personer med funktionsnedsättning, nyanlända och ensamkommande barn och unga, hemlösa samt personer utsatta för våld i nära relation. Bostäder för dessa grupper, som står långt ifrån bostadsmarknaden, ska prioriteras.

    Stockholms stad bedriver ett brett och ambitiöst arbete med bostadsförsörjningsfrågor. I stadens Vision 2040, översiktsplan, kommunfullmäktiges budget samt i övriga styrdokument anges målsättningar och andra aspekter på bostadsförsörjningen på både kort och lång sikt.

    I kommunfullmäktiges budget lämnas årligen, inom ramen för stadens styrsystem ILS, Integrerat ledningssystem, direktiv till de nämnder och bolagsstyrelser som har ansvar för genomförandet av olika delar av stadens bostadsförsörjningsansvar.

    Ett kraftigt bostadsbyggande för att underlätta bostadsförsörjningen är en av kommunkoncernens mest prioriterade uppgifter. Målet är att 140 000 bostäder byggs mellan åren 2010 och 2030. Befolkningsprognosen visar på fortsatt stor befolkningsökning och alla åldersgrupper väntas öka under perioden 2019-2028. För att täcka det demografiska bostadsbehovet behöver cirka 7 000 bostäder tillkomma varje år fram till 2040.

    Stadens höga takt i bostadsförsörjningen utgör en bas för att bostäder till stadens särskilt prioriterade grupper enligt bostadsförsörjningslagen ska kunna tillgodoses.

    I riktlinjerna föreslås, förutom bostadsbehoven för de särskilt prioriterade grupperna, ett antal förslag till åtgärder i syfte att förbättra bostadsförsörjningen i allmänhet och för de särskilt prioriterade grupperna i synnerhet. Åtgärderna vänder sig dels till kommunkoncernen dels till statliga och regionala instanser då bostadsförsörjning inte enbart är en kommunal angelägenhet utan också ett intresse på nationell nivå. Åtgärderna föreslås inarbetas i ordinarie verksamhet via uppdrag i kommunfullmäktiges budget och följas upp enligt befintliga processer.

    Riktlinjerna följs upp årligen genom Boverkets bostadsmarknadsenkät, men också genom nämnders och bolagsstyrelsers ordinarie uppföljning och rapportering.

    Bilagor

  • Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostadsbebyggelse för cirka 120 lägenheter och centrumverksamhet med bland annat en ny vårdcentral. Bebyggelsen ska i sin gestaltning ta inspiration från och hänsyn till omgivande stadsbyggnadskaraktär i Blackeberg. Planförslaget innebär en delvis annorlunda bebyggelsestruktur i området jämfört med den befintliga bebyggelsen. Det tillkommande kvarteret är mer slutet och är högre än äldre kvarter i stadsdelen. Stadsbyggnadsnämnden bedömer att det centrala läget med närheten till Blackebergsplan gör att det är lämpligt med en större skala.

    Bilagor

  • Stockholms stads trygghetspris har delats ut årligen sedan år 2012. 2019 års pris tilldelades den idéburna organisationen Process Kedjan för deras motiveringsarbete med barn, ungdomar och unga vuxna på institutioner, häkten och anstalter som genom eget ansvar vill ta sig bort från missbruk och kriminalitet.

    Socialnämnden har föreslagit att priset även bör delas ut 2020 och att temat för året ska vara en organisation eller verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld samt förtryck och/eller ger stöd till våldsutsatta i nära relationer.

  • Socialnämnden har tagit fram förslag till nya riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen. Det finns behov av nya riktlinjer då ny lagstiftning och föreskrifter har trätt i kraft inom flera delar av området barn och unga inom individ- och familjeomsorgen. Socialstyrelsen har också gett ut nya vägledningar och handläggningsstöd som påverkar arbetet med barn och unga. Även barnrättsperspektivet har setts över och förtydligats inför att barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Vidare innehåller förslaget till reviderade riktlinjer de uppdrag i budget 2019 som uppdrogs åt socialnämnden att införa i riktlinjerna. För att förenkla för läsaren har dessutom riktlinjernas struktur setts över och i förslaget finns också tydligare hänvisningar till bland annat Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker.

    Efter att förslaget på nya riktlinjer remitterats har Socialstyrelsen utkommit med en ny version av handboken LVU – Handbok för socialtjänsten. Förslaget på riktlinjer har genomgått smärre konsekvensändringar med anledning av detta. Dessa ändringar påverkar inte stadsdelsnämndernas arbete i sak.

    Bilagor

  • Den 1 januari 2018 trädde lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Av lagen framgår det att regioner och kommuner får göra överenskommelser om när betalningsansvar ska inträda och vilket belopp som i så fall ska gälla. I de fall regionen och kommunen inte har gjort en överenskommelse om betalningsansvar är det Socialstyrelsen som genom föreskrifter fastställer det belopp en kommun ska lämna i ersättning till regionen för vård av en utskrivningsklar patient. Beloppet ska årligen räknas om med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården.

    Socialstyrelsen föreslår att det belopp som en kommun under år 2021 ska lämna i ersättning till regionen för vård av en utskrivningsklar patient enligt 5 kap. 6 § lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård fastställs till 8 900 kronor för ett vårddygn.

    Stockholms stad och länets övriga kommuner antog för ett år sedan tillsammans med Region Stockholm Regional överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län. I överenskommelsen framkommer att parterna är överens om att ersättningen som kommunerna kan komma att betala för såväl utskrivningsklara vid somatisk slutenvård som psykiatrisk slutenvård ska följa Socialstyrelsens rekommenderade belopp.

    Socialstyrelsen har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

    Bilagor

  •   10

    Valärenden i kommunstyrelsen

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.