Möte 2024-10-02

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige om fler biståndsbedömda trygghetsboenden för äldre. Motionären beskriver hur antalet personer över 80 år i Stockholm förväntas fördubblas fram till 2040 vilket ställer stora krav på äldreomsorgen. Därmed behöver stadens kapacitet att erbjuda moderna och ändamålsenliga bostäder till äldre öka.

Kommunfullmäktige har i kommunal författningssamling 2023:13 fastställt regler om lokalt partistöd för Stockholms stad. Enligt 4 § ska en mottagare av partistöd årligen, senast den 30 juni, lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket i kommunallag (2017:725). Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Enligt prop. 2013/14:5, sid 96 gäller att om kommunfullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det kan ske genom att det i ett sådant beslut görs en hänvisning till reglementets bestämmelser. Detta tydliggörs i avsnittet om partistöd i Stockholms stads budgetärende.

Samtliga åtta partier representerade i kommunfullmäktige har lämnat redovisning av partistöd för 2023 och bifogat granskningsintyg. I budgetärendet fattas beslut om partistöd ska utbetalas för kommande år.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i Stockholms stads kommunfullmäktige där hon föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen och Stockholm Business Region i uppdrag att återuppta samverkan med det flygförbindelsefrämjande samverkansprojektet Connect Sweden samt övriga flygfrämjande samarbeten.

Stockholms stads översiktsplan anger att Bromma flygplatsområde har stor potential för stadsutveckling och kan omvandlas till en stadsdel med blandad bebyggelse efter år 2038 när flygplatsen avvecklats. I budget 2024 har exploateringsnämnden i uppdrag att bidra till avvecklingen av Bromma flygplats, i syfte att omvandla området till en ny stadsdel.

Ett antal statliga utredningar, och en konsekvensanalys från Swedavia AB, har visat att den kommersiella trafiken på Bromma kan inrymmas på Arlanda utan att betydande investeringar behöver tidigareläggas. Swedavia anger i sin analys att det affärsmässigt inte är motiverat att driva flygplatsen vidare. I linje med översiktsplanen framgår det av utredningarna att Arlanda behöver utvecklas, och att det behövs åtgärder för att bygga ut infrastruktur för transporter till Arlanda med ökad andel kollektivtrafik. Därutöver behöver kapacitet för samhällsviktigt flyg och en ny lokalisering för den helikoptertrafik som idag finns på Bromma säkras.

Nuvarande arrendeavtal löper till den 31 december 2038, med tre års uppsägningstid. Swedavia har ensidig rätt att säga upp avtalet tidigare. En uppsägning från staden idag innebär att staden fullföljer avtalet från 2008, och att arrendeupplåtelsen upphör den 31 december 2038.

Genom att säga upp arrendeavtalet nu, till upphörande vid avtalstidens utgång år 2038, kan staden entydigt och i god tid klargöra stadens avsikt och långsiktiga inriktning för Bromma flygplats. Det ger ansvariga myndigheter och andra berörda tid att planera för och genomföra de åtgärder som erfordras för att avveckla Bromma flygplats. Det ger också goda förutsättningar för stadens planering av kommande stadsutveckling, och långsiktighet för andra aktörer som ska medverka i utbyggnad av kommunikationer och teknisk försörjning för den nya stadsdelen.

I ärendet redovisas tertialrapport 2 med delårsbokslut 2024 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms ha bidragit till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och verksamhetsområdesmål under perioden och till att dessa kan nås under året. Kommunstyrelsen prognostiserar ett nettoöverskott om 77,7 mnkr.

Svenska kraftnät har ansökt hos Energimarknadsinspektionen om tillstånd att fortsätta använda en befintlig kraftledning (nätkoncession för linje). Ansökan avser en befintlig 420 kV luftledning från Bredäng till Botkyrka i Stockholm, Huddinge och Botkyrka kommuner i Stockholms län. Ledningen kommer att behövas för en lång tid framöver då den utgör en viktig del av elförsörjningen i Stockholmsområdet. Ledningen, som är en 400 kV ledning har sedan en tid tillbaka tillfälligt drivits på 220 kV. Med hänsyn till fortsatt belastningsökning behöver Svenska kraftnät fortsättningsvis driva ledningen på 400 kV och ansöker därför om förlängd giltighetstid tillsvidare, för att på så sätt säkerställa en fortsatt trygg elförsörjning av Stockholm. Det är Energimarknadsinspektionen som avgör om ledningen ska få fortsatt tillstånd.

Energimarknadsinspektionen har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Samverkan Stockholmsregionen (SSR) är en gemensam satsning mellan samhällsaktörer i Stockholms län som vill verka för en effektiv samverkan och ökad gemensam förmåga att hantera olika typer av samhällsstörningar i Stockholmsregionen. En överenskommelse om verksamheten mellan de ingående parterna, däribland Stockholms stad, har funnits sedan 2015, då den verksamhet som dittills bedrivits i projektform övergick i ordinarie drift. Överenskommelsen fastställer SSR:s övergripande mål och syfte, driftsform och bemanning samt styrning och finansiering.

Revideringen av överenskommelsen omfattar förändringar som i huvudsak handlar om att ta bort icke-aktuell historik och anpassa begrepp och information så att de överensstämmer med andra dokument som används i SSR:s verksamhet.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat utredningen Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner (SOU 2024:38) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Regeringen tillsatte utredningen sommaren 2022 och uppdraget har i huvudsak bestått av två delar. Den första delen har handlat om att ta fram ett förslag på ändringar och anpassningar som krävs för att möjliggöra överlåtelser av fast egendom elektroniskt. Den andra delen i utredningsuppdraget har varit att föreslå förköpsrätt vid förvärv av fast egendom för det militära och det civila försvaret, samt för att motverka organiserad brottslighet.

Jan Jönsson, Björn Ljung och André Nilsson (alla L) föreslår i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att staden utreder och kartlägger den samhällsekonomiska kostnaden för kommunen som beror på att människor befinner sig i strukturell hemlöshet och att staden tar fram en plan för hur man kan motverka och hjälpa människor ur den, som inkluderar exploaterings-, stadsbyggnads- och socialnämnden samt Bostad Stockholm.

Bällsta hamn i Ulvsunda är ett av Stockholms stads stadsutvecklingsområden och ska utvecklas från industriområde till blandstad. Staden äger en stor del av marken, med undantag av ett fåtal enskilt ägda tomträtter. För att öka stadens rådighet i den pågående och kommande stadsutvecklingen har exploateringsnämnden framfört önskemål till S:t Erik Markutveckling AB att förvärva det aktiebolag som äger tomträtterna till Valsverket 8 och Valsverket 9.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB beslutade den 30 maj 2024 att föreslå Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige förvärv av bolagen som innehar tomträtterna till Valsverket 8 och Valsverket 9, se bilaga 1 och 5 till utlåtandet.

Förvärvet av tomträtterna till Valsverket 8 och Valsverket 9 är i linje med S:t Erik Markutveckling AB:s uppgifter och ägardirektiv, eftersom tomträtterna finns i ett område som står inför stadsutveckling.

Kommunfullmäktige ska enligt kommunallag (2017:725) 5 kap. 12 § besluta om när ordinarie sammanträden ska hållas. Enligt 4 § arbetsordningen för Stockholms kommunfullmäktige (dnr KS 2020/443) bestämmer kommunfullmäktige senast i oktober varje år dagar för det kommande årets sammanträden. Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde, ändra dag, tid eller plats för sammanträdet. Ordföranden ska då låta underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet, som snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen ska anslås på kommunens anslagstavla. Extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena.

Kommunfullmäktige sammanträder vanligen mellan kl. 16.00 och cirka kl. 22.00. Mellan kl. 16.00 -18.00 behandlas interpellationer och frågor. Med början kl. 18.00 behandlas beslutsärenden. I mån av tid behandlas därefter eventuellt återstående frågor och interpellationer. De sista ordinarie sammanträdena före sommar- och juluppehåll börjar kl. 14.00. Särskilda sammanträdestider fastställs för kommunfullmäktiges budgetdagar i november. Kommunfullmäktiges sammanträden hålls i Rådssalen i Stockholms Stadshus.

Kommunstyrelsen sammanträder i regel kl. 15:30.

Antalet sammanträden för 2025 är desamma som 2024. Sammanträdena är förlagda så att lagstadgade och i interna styrdokument fastslagna tidsgränser för beslut kan uppfyllas.

Årsredovisningen ska enligt kommunallag (2017:725) 11 kap. 20 § lämnas över till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.

Kommunfullmäktige ska enligt kommunallag (2017:725) 5 kap. 24 § vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser, besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras.

Förslag till budget ska enligt kommunallag (2017:725) 11 kap. upprättas av kommunstyrelsen före oktober månads utgång och fastställs av kommunfullmäktige före november månads utgång. Om det finns särskilda skäl får kommunstyrelsen upprätta budgetförslaget i november månad och kommunfullmäktige ska då fastställa budgeten före december månads utgång. Skattesatsen för den kommunalskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året måste dock föreslås av kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. Vidare ska kommunfullmäktige behandla minst en delårsrapport som upprättats enligt 13 kap. 1 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Kommunstyrelsen ska inom två månader efter utgången av den period av räkenskapsåret som delårsrapporten omfattar överlämna delårsrapporten till kommunfullmäktige och revisorer.

Skollov och helgdagar har beaktats vid förläggningen av sammanträden. Skolornas sportlov infaller den 24 – 28 februari 2025 och påsklovet den 14 april – 17 april 2025. Skolornas höstlov infaller den 27 - 31 oktober 2025.

I betänkandet Förbättrade ränteavdragsmöjligheter för företag (SOU 2024/734) redovisas utredningens uppdrag att följa upp och se över vissa frågor med anledning av de nya skattereglerna för företagssektorn som trädde i kraft den 1 januari 2019 samt att utreda och föreslå hur undantagsregeln i de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna bör utformas eller anpassas för att vara förenlig med EU-rätten.

Utredningen lämnar förslag rörande räntedefinitionen, frågor om valutasäkring, utjämning av räntenetto över tid och inom koncern, infrastrukturundantag och de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Betänkandet har remitterats ut bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Toni Mellblom förordnas som förvaltningschef vid Järva stadsdelsförvaltning från och med den 2 oktober 2024 till och med 30 september 2028.

Gunilla Ekstrand förordnas som förvaltningschef vid Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning från och med den 2 oktober 2024 till och med 30 september 2028.

Lön och anställningsvillkor fastställs av stadsdirektören.

Region Stockholm har remitterat Samråd om ny regional utvecklingsplan bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Den nuvarande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2050, upphör att gälla i oktober 2026. Regionens uppdrag om att revidera och uppdatera planen, startade år 2022 och ny utvecklingsplan ska antas i regionfullmäktige år 2026.

Den regionala utvecklingsplanen har 2060 som målår och syftar till att skapa samsyn bland regionala aktörer kring Stockholmsregionens styrkor, utmaningar, mål och prioriteringar. Stockholms regionala utvecklingsplan fungerar både som en regional utvecklingsstrategi (RUS) och som en regionplan. Den ska utgöra grund för kommande beslut, prioriteringar och investeringar som är betydelsefulla för både regional utveckling och fysisk planering.

Region Stockholm föreslår en formaliserad process för samverkan, med kontinuerlig dialog. Processen följer en årlig cykel med en större regional konferens som följs upp av ett regionalt rådslag eller liknande som vänder sig till representanter på politisk och/eller högsta ledningsnivå.

För val till regionfullmäktige ska det enligt vallagen (2005:837) finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det ska väljas ledamöter. En region är en enda valkrets, om inte regionfullmäktige beslutar att dela in regionen i två eller flera valkretsar.

Indelningen i valkretsar ska, sedan kommunerna inom regionen har fått tillfälle att yttra sig, beslutas av regionfullmäktige senast den 31 oktober året före det valår då den nya indelningen ska gälla för första gången.

Baserat på den översyn av länets indelning i valkretsar som gjorts 2023–2024 (RS 2024-0075-1) föreslår regionledningskontoret att två förslag till valkretsindelningar i Stockholms län remitteras till länets kommuner. Region Stockholm har skickat förslaget till Stockholms stad för yttrande.

Ärendet utgick vid kommunstyrelsens sammanträde den 2 oktober 2024. Se handlingar för kommunstyrelsens sammanträde den 23 oktober 2024.

I rese- och mötespolicy för Stockholms stad beskrivs gemensamma rutiner och förhållningssätt som styr mot klimatsmarta resor och möten för alla stadens förvaltningar och bolag efter antagande av Stockholms Stadshus AB.

AB Svenska Bostäder föreslår, som ett led i arbetet med att uppfylla stadens bostadsmål och ägardirektiv, en inriktning för ett projekt om att bygga nya hyreslägenheter i Bredäng i ett naturnära läge intill Mälaren. Projektet omfattar totalt nyproduktion av 175 hyreslägenheter samt en lokal fördelade på två punkthus och två lamellbyggnader, med tak som möjliggör både växtlighet och solceller.

Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt Stockholms Stadshus AB:s och kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige.

AB Svenska Bostäder har i juni 2024 beslutat om och därefter hemställt hos Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktige att godkänna inriktningen för projektet, med en total investeringsutgift om 614 mnkr inklusive förväntad kostnadsutveckling.

AB Familjebostäder föreslår, som ett led i arbetet med att uppfylla stadens bostadsmål och ägardirektiv, en inriktning för ett projekt om att bygga nya hyreslägenheter vid Lisebergsvägen i Älvsjö. Projektet omfattar totalt nyproduktion av 127 hyresbostäder med mellan ett och fyra rum och kök i lamellhus med mellan fyra och sex våningar.

Projektet är att definiera som stort projekt (större än 300 mnkr) enligt Stockholms Stadshus AB och kommunfullmäktiges investeringsregler, varför ärendet ska beslutas av koncernstyrelsen och kommunfullmäktige.

AB Familjebostäder har i maj 2024 beslutat om och därefter hemställt hos Stockholms Stadshus AB kommunfullmäktige att godkänna inriktningen för projektet, med en total investeringsutgift om 479 mnkr inklusive förväntad kostnadsutveckling.

Den äldre befolkningen i Stockholm ökar och det finns ett stort behov av vård- och omsorgsboenden. Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) står inför flertalet upprustningar, vilket kräver noggrann samordning, strategisk planering och systematisk uppföljning samt ett stadsövergripande perspektiv. Micasa Fastigheter och Kungsholmens stadsdelsnämnd föreslår att upprusta fastigheten Trossen 13 på Kungsholmen. Syftet med projektet är att upprusta och anpassa fastigheten till ett modernt och ändamålsenligt vård- och omsorgsboende samt erbjuda seniorbostäder med fokus på trygghet och tillgänglighet. Byggstart sker under 2026 och upprustningen bedöms pågå fram till inflyttning 2029.

Förslaget innebär en investeringsutgift om 902 mnkr i nominellt penningvärde och en årshyra för stadsdelsnämnden första året om 41,5 mnkr. Evakueringskostnader kvarstår att redovisa och arbete pågår för att säkerställa stadsdelsnämndens finansiering av vård- och omsorgsboendet.

Ett effektivt samarbete mellan bolag och förvaltningar är nödvändigt, särskilt gällande stadens evakueringskapacitet. Varje projekt är avgörande för stadens förmåga att tillhandahålla högkvalitativ äldreomsorg och måste genomföras enligt plan. Efter upprustningen kommer Trossen att vara ett värdefullt tillskott för att möta stadens äldreboendebehov.

Syftet med detaljplanen för del av Hjorthagen 1:3, Terrasskvarteren är att möjliggöra två bostadshus och en park, som en del i att koppla samman gasverksområdet och tidigare utbyggda etapper av Norra Djurgårdsstaden med tunnelbanan och bytespunkten vid Ropsten. Detaljplanen omfattar ca 66 bostäder och ett parkstråk som binder samman Gasverksvägen och Bobergsgatan, på stadens mark. Bostäderna avses upplåtas som bostadsrätter med centrumfunktioner i bottenvåningarna.

Kommunfullmäktige beslutade den 27 maj 2024, § 15, att anta detaljplan för Årsta 1:1 med flera (Årstafältet etapp 4a) i stadsdelarna Årsta, Östberga och Enskedefältet, Stockholms kommun. Länsstyrelsen Stockholm beslutade den 25 juni 2024, med stöd av 11 kap. 10 § andra stycket p. 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att prövning skulle ske av antagandebeslutet.

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon och Anders Edin (båda SD) att stadsbyggnadsnämnden ska ges i uppdrag att i samråd med lokalbor upprätta en ny detaljplan för Stockholms stads trädgårdsstäder och bevarandevärda egnahemsområden. Motionärerna menar att generösa regleringar i äldre detaljplaner möjliggjort ovarsam exploatering i dessa miljöer. Motionärerna vill med förslaget begränsa ytterligare förtätning i dessa miljöer.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige om könsseparerade badtider i stadens simhallar. I motionen föreslås att Stockholms stad inte ska tillhandahålla eller stödja könsseparerade badtider i stadens simhallar.

André Nilsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de framhåller att Stockholm behöver fler bostäder i city. Motionären betonar att det är viktigt för Stockholm att ta ett samlat grepp för att skapa en levande och grön stadskärna med ett tillräckligt utbud av bostäder.

Kommunfullmäktige beslutade den 27 maj 2024, § 14, att anta detaljplan för del av Grimsta 1:2, intill Solleftegatan i stadsdelen Råcksta, Stockholms kommun. Länsstyrelsen Stockholm beslutade den 18 juni 2024, med stöd av 11 kap. 10 § andra stycket p. 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att prövning skulle ske av antagandebeslutet.

Boverket har på uppdrag av regeringen utrett möjligheterna att minska kostnaderna vid byggandet av studentbostäder genom att föreslå lättnader på byggkraven. I rapporten Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder (rapport 2024:9) redovisas utredningens slutsatser samt författningsförslag och konsekvensanalys.

Boverkets förslag innebär att plan- och bygglagen ändras så att det införs möjlighet till undantag från krav på tillgänglighet och användbarhet för högst 80 procent av byggnadens studentbostäder vid uppförande. De studentbostäder som undantagits från kraven ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Studentbostäder som endast är tillgängliga för besök ska ha tillgång till tillgängligt och användbart toalettrum i närheten.

En översyn av trafikbullerförordningen ingår inte i Boverkets uppdrag men på grund av att förordningen har påverkan på utformningen av bostäder föreslår Boverket vissa ändringar i förordningen. Förslaget medför en reglering som innebär att varje enskild bostad inte behöver ha rum vända mot en ljuddämpad sida. Boverket konstaterar att de hälsomässiga konsekvenserna av en sådan ändring dock måste utredas vidare.

I Strategi för idrottsanläggningar 2022-2026 finns ett konstaterat behov av ytterligare is- och idrottshallar i stadsdelsnämndsområdet Enskede-Årsta-Vantör.

Idrottsnämnden och fastighetsnämnden har drivit ett projekt som syftar till att tillgodose delar av behovet genom att bygga en ny is- och idrottshall på Hagsätra IP.

Den nya is- och idrottshallen på Hagsätra IP kommer innehålla en fullstor idrottshall, ishall, motionsrum samt tillhörande funktioner såsom läktare, uppehållsytor, skottramp, off-ice, förråd samt drift- och teknikytor. Parkering för rörelsehindrade samt driftsfordon kommer skapas intill anläggningen.

Projektet väntas vara färdigställt till det fjärde kvartalet 2026.

Regeringen beslutade den 25 maj 2023 att låta en särskild utredare ta ställning till hur Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete (likalöneprincipen) genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer (lönetransparensdirektivet) ska genomföras i svensk rätt.

Lönetransparensdirektivet syftar till att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, och innehåller främst bestämmelser om ökad insyn i lönesättningen och bestämmelser som är tänkta att underlätta domstolsförfaranden för enskilda.

Utredningens uppdrag har slutförts genom betänkandet Genomförande av lönetransparensdirektivet (SOU 2024:40) och Arbetsmarknadsdepartementet har remitterat betänkandet till staden för yttrande.

Linnéa Vinge (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där hon föreslår att berörda nämnder ges i uppdrag att:

Ta fram förslag på en handlingsplan/handlingsplaner i syfte att förebygga övergrepp mot barn inom kommunala verksamheter.

Att initiera en utbildning för personal som arbetar med barn för att öka kunskapen om hur sexuella övergrepp mot barn lättare kan upptäckas.

Jan Jönsson och Christina Tufvesson (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de föreslår att yrkesutbildning för ukrainska medborgare ska genomföras som pilotprojekt i Stockholms stad.

För asylsökande och personer med tillfälligt skydd från Ukraina är rätten till utbildning begränsad enligt skollagen. Ukrainare har inte rätt till utbildning inom komvux med undantag för utbildning i svenska för invandrare och svenska som andraspråk.

Från och med den 1 november 2024 blir det möjligt för denna målgrupp att folkbokföra sig. När lagen träder i kraft får ukrainare, som valt att folkbokföra sig, rätt till hela vuxenutbildningens utbud.

Hanna Wistrand (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslår hon att staden bör utreda möjligheten att erbjuda demokrati-praoplatser för stadens högstadieelever, för att på så sätt öka förståelsen och kunskapen i hur lokal demokrati fungerar och hur den genomförs i Stockholm.

Emelie Wassermann (SD) anför i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att ensamheten och isoleringen av våra äldre är ett växande problem samtidigt som att glappet ökar mellan den yngre och den äldre generationen och att naturliga mötesplatser saknas. I syfte att motverka detta föreslår motionären att berörda nämnder och utskott ska få i uppdrag att möjliggöra för ålderspensionärer att äta lunch till självkostnadspris i stadens kommunala skolor.

Jan Jönsson (L) anför i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att studieroteam som arbetsmodell snarast testas som pilotverksamhet i ett par skolor som identifierat låg studiero som ett betydande problem samt att möjligheten att sprida arbetssättet till hela staden utreds och möjliggörs om utvärderingen av piloten blir framgångsrik.

Med hjälp av en stadsövergripande boendeplan kan Stockholms stad öka möjligheterna att bättre planera och tillgodose behovet hos personer som har behov av bostad med särskild service inom valfrihetssystemet.

Utbyggnadstakten av bostäder med särskild service motsvarar i nuläget inte behovet fullt ut även om glappet mellan behov och planerade bostäder har minskat de senaste åren. Behovet av ytkrävande och friliggande gruppbostäder LSS, gruppbostäder SoL samt stödboende prognostiseras kvarstå 2034.

Under arbetet med boendeplanen så har flera iakttagelser framkommit. Bland annat behovet av att inrätta och definiera profilboende inom bostad med särskild service och att starta bostad med särskild service för barn och unga inom kommungränsen i egen regi. För barn med funktionsnedsättning som behöver insatsen barnboende saknas idag boenden inom Stockholms stads geografiska gräns och det finns inte någon verksamhet i egen regi.

De senaste årens samhällsutveckling i Sverige tyder på att allt fler och yngre barn och unga involveras i grov våldsbrottslighet och behöver bemötas med delvis nya arbetssätt och mer verksamma insatser. Utredningen En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga tillsattes juli 2022 och har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag till en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (MUK) liknande den som finns i Danmark.

Utredningen föreslår att en ny statlig myndighet inrättas Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK). Om det finns risk för att den unge kommer begå brott av allvarligt slag ska MUK besluta om en handlingsplan med brottsförebyggande åtgärder för den unge. Målgruppen som kan komma i fråga för en handlingsplan är barn upp till 18 år utan nedre åldersgräns, där det finns risk för att den unge kommer att begå brott av allvarligt slag.

Socialnämnden är skyldig att verkställa den handlingsplan som MUK har beslutat om. Kriminalvården ansvarar för att följa och kontrollera verkställigheten av handlingsplanen, både av den unge och av socialtjänsten.

Socialdepartementet har remitterat betänkandet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Justitiedepartementet har remitterat slutbetänkande av 2022 års vapenutredning En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). Förslagets syftar till att skapa ett regelverk som inte i onödan försvårar för legala vapeninnehavare som jägare och sportskyttar. Syftet är även att göra regelverket mer överblickbart och vara utformad så att den i möjligaste mån motverkar förekomsten av illegala vapen i landet och förhindrar att vapen kommer till brottslig användning.

Utredningen föreslår bland annat ett förbud mot vissa halvautomatiska gevär för jakt utifrån bedömningen att de är så pass farliga att de inte bör få innehas för civila ändamål. Vidare föreslås att dagens fysiska tillståndsbevis avseende innehavstillstånd ersätts av elektroniska tillståndsbevis. Utredningens förslag innebär att merparten av de nuvarande bestämmelserna ersätts med en ny vapenlag och vapenförordning. Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2026.

Justitiedepartementet har remitterat slutbetänkandet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Socialstyrelsen har sedan 1990-talet gett ut allmänna råd om yrkesmässig hygienisk verksamhet som används av kommunerna i deras tillsyn av dessa verksamheter enligt miljöbalken. Till yrkesmässig hygienisk verksamhet räknas bland annat fotvård, massage, hårvård och tatuering samt nagelbehandlingar.

De befintliga allmänna råden är från 2006 och området har sedan dess genomgått en stor förändring. Antalet verksamheter har ökat och nya behandlingsmetoder har tillkommit. Mot bakgrund av detta samt att kunskapsläget inom vissa delar av området har förändrats har Socialstyrelsen gjort bedömningen att det finns ett behov av att se över de allmänna råden. Socialstyrelsen anser att på grund av de relativt omfattande ändringarna som föreslås gällande dispositionen är lämpligt att ändringarna presenteras i nya allmänna råd istället för i en ändringsförfattning.

Socialstyrelsen har remitterat de allmänna råden om yrkesmässig hygienisk verksamhet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Socialdepartementet har remitterat Departementspromemoria - Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra (Ds 2024:16) till staden för yttrande. Regeringen föreslår en permanent satsning på ett fritidskort som syftar till att främja barn och ungas förutsättningar att delta i fritidsaktiviteter som bidrar till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra. Den nya lagen om fritidskort och den nya föreslagna förordningen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.