Möte 2025-02-12

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) att fullmäktige utreder införandet av en funktion Samordnare krisstöd i beredskap (SKiB), likt den funktion som finns i Malmö. Motionärerna anser att Stockholms stads krisstöd har fungerat bristfälligt vid några tillfällen när samhället har drabbats av det ökande våldet kopplat till gängkriminella. Utöver en utredning om en SKiB-funktion önskar de motionärerna att fullmäktige även utreder om stadens beredskapsfunktioner behöver stärkas ytterligare.

I dag finns en ordning i Sverige som innebär att en utlänning som ska utvisas i regel beviljas tidsbegränsat uppehållstillstånd om det finns ett tillfälligt hinder mot att genomföra utvisningen. I promemorian Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder (Ds 2024:23) föreslås en ny ordning för utlänningar som utgör säkerhetshot eller har gjort sig skyldiga till allvarlig eller upprepad brottslighet.

Förslagen innebär att utvisningen som regel ska skjutas upp i stället för att personen får ett uppehållstillstånd när det tillfälligt inte går att genomföra ett utvisningsbeslut.

Utredaren föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Justitiedepartementet har skickat promemorian till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Regeringskansliet gav den 8 juli 2022 en särskild utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet och ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden i syfte att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen (Ju 2022:H). Utredaren fick den 7 mars 2023 i uppdrag att även ta ställning till vissa frågor om tolkar och nämndemän.

I juni 2023 överlämnades promemorian En översyn av vissa frågor om offentliga biträden (Ds 2023:14) som varit på remiss till bland annat Stockholms stad. Justitiedepartementet har nu remitterat lagrådsremissen Skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden till bland annat Stockholms stad för yttrande. I förhållande till promemorian har vissa ändringar gjorts i denna remiss, bland annat föreslås att behörighetskraven ska skärpas generellt i mål och ärenden där offentliga biträden förordnas och att regleringen om hantering av personuppgifter ska omfatta även tolkar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har remitterat ett förslag på Nationell strategi för sanering efter kärnteknisk olycka till bland annat Stockholms stad för yttrande. MSB har på uppdrag från regeringen tagit fram förslaget i samverkan med flera myndigheter, däribland Strålsäkerhetsmyndigheten samt flera länsstyrelser och kommuner.

Syftet med strategin är att beskriva den nationella målsättningen för saneringsförmågan, att den ska fungera som ett verktyg för samtliga berörda aktörer samt bidra till att stärka samordning och samverkan mellan berörda aktörer avseende saneringsåtgärder efter en kärnteknisk olycka.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

I Huddinge kommun omvandlas Storängens industriområde till ett nytt bostadsområde med cirka 4000 bostäder. Planarbetet är uppdelat i olika kvarter och inleddes 2017. Området påverkas bland annat av stora dagvattenflöden.

Då Stockholm Vatten AB har huvudmannaskapet för vatten och avlopp så har bolaget ett lagstadgat krav att tillgodose och säkerställa att behovet av vattentjänster uppfylls i området. Investeringen är en förutsättning för den kommande detaljplanen och exploateringens genomförande. Genomfört projekt innebär cirka 4 000 nya abonnenter för bolaget.

Föreliggande ärende avser att förändra projektstrukturen inom exploateringen Storängen genom att skapa ett huvudprojekt med ingående delprojekt samt fatta inriktningsbeslut för huvudprojektet Storängen med en sammanlagd investeringsutgift om 1 033 miljoner kronor inklusive förväntad kostnadsutveckling, samt för ingående delprojekt Aspen fatta reviderat inriktningsbeslut med en investeringsutgift om 563 miljoner kronor inklusive förväntad kostnadsutveckling.

Rasmus Jonlund (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs platsbildningen nedanför gamla Arkitekturskolan. Motionären anser att platsen är anonym och förtjänar ett namn. I motionen lyfts Gunnar Henrikssons betydelse fram. Han verkade bland annat som professor vid KTH, huvudarkitekt för den nya Arkitekthögskolan och sedemera stadsarkitekt i Stockholms stad.

Motionären förslår att kommunfullmäktige beslutar att låta platsen framför Arkitekturskolan, mellan Karlavägen, Rådmansgatan och Uggleviksgatan uppkallas efter en individ som haft betydelse för området och att en informationsskylt om namnet och dess bakgrund placeras på platsen.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) har inkommit med en motion till kommunfullmäktige i vilken de anför att en granskning som Eskilstuna kommun nyligen har genomfört visar att det finns en betydande risk att ideella föreningar används som ekonomiska frizoner. Det medför att firmatecknare har möjlighet att undanhålla ekonomiska förutsättningar för handläggare inom ekonomiskt bistånd.

Motionärerna menar att Stockholms stad bör följa Eskilstuna kommun och stärka sitt metodstöd till handläggare inom ekonomiskt bistånd genom att se över Skatteverkets rekommendationer samt Eskilstunas tillämpning.

Linnéa Vinge (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige. I motionen föreslås att frågor om svenskkunskaper hos medarbetarna ska inkluderats i den årliga förskoleundersökningen som besvaras av vårdnadshavare i alla förskolor i Stockholm.

Gabriel Kroon och Anders Lindman (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna anser att undersidorna av stadens broar i många fall är bortglömda och skulle kunna bidra till ökad trygghet om de gestaltas med hög kvalitet. De föreslår därför att trafiknämnden ska ta fram en policy om att broar ska ses som konstverk samt möjliggöra tillfälliga muralmålningar. De föreslår också att trafiknämnden ges i uppdrag att utarbeta ett pilotprojekt för muralmålning av
S:t Eriksbron och Barnhusbron.

Gabriel Kroon och Anders Lindman (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att mikromobilitet är ett viktigt komplement till gång, cykel, kollektivtrafik och bil. De nya riktlinjer avseende uppställning, krav och tilldelning av plats för aktörer som bedriver uthyrning av fordon, som antagits av trafiknämnden, uppges ha kritiserats av företag som bedriver verksamhet med elsparkcyklar och elyklar. Motionärerna anser att regelverket behöver ses över och utformas i samråd med branschaktörerna och föreslår att kommunfullmäktige ska ge trafiknämnden i uppdrag att utarbeta nya och mer tillåtande riktlinjer för friflytande fordon i samråd med branschföretagen.

Petra Gardos Ek (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden i högre utsträckning behöver säkra att fordon inte skymmer eller blockerar sikten för de som ska korsa övergångsställen genom att tydligare markera i gatan och/eller på trottoaren hur långt fram ett fordon får stå. I motionen föreslås att trafiknämnden ska ges i uppdrag att kartlägga platser i staden där vägmarkeringar vid parkerings- och övergångsställen saknas samt att åtgärda detta skyndsamt.

Kommunstyrelsen beslutar om förordnande av förvaltningschefer.

Förordnandet som förvaltningschef vid fastighetskontoret har förhandlats enligt 11 § MBL den 21 januari 2025.

Förordnandet som förvaltningschef vid Farsta stadsdelsförvaltning har förhandlats enligt 11 § MBL den 20 januari 2025.

Therese Lindström och Theréz Randquist (båda M) har väckt en motion i fullmäktige om att stadsodling borde inkluderas och vidareutvecklas mer i staden än de alternativ som finns idag. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att uppdra till berörda nämnder att utreda vilka naturreservat i Stockholms stads ägo som idag inte har stadsodling i anslutning till sig samt analysera vilka platser som skulle kunna erbjudas som möjliga odlingslotter till de boende i staden.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat Transportstyrelsens utredning En konkurrenskraftig drönarbransch i Sverige (LI2024/01634) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Regeringen har givit Transportstyrelsen i uppdrag att analysera hur drönaranvändning kan vidareutvecklas för att stärka Sveriges konkurrenskraft och främja en säker, hållbar och effektiv användning. Transportstyrelsen har i samarbete med statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer kartlagt regelverk, roller och finansieringsmodeller för att möta en snabbt växande drönarbransch. Utredningen inkluderar förslag på en nationell ambition för obemannad luftfart, kunskapshöjning och effektiva tillståndsprocesser.

Transportstyrelsens utredning klargör aktörers roller i drönartrafik och föreslår åtgärder för regler, finansiering och samverkan. Kommunernas ansvar omfattar etablering av vertikalflygplatser och anpassning till den uppsättning av digitaliserade och automatiserade tjänster och procedurer som är utformade för att säkerställa en säker och effektiv tillgång till luftrummet för ett stort antal drönare som krävs för upprättande av ett så kallat U-space-luftrum inom planmonopolet.

Transportstyrelsen föreslår även att regelverk, inklusive luftfartsförordningar och lagar om kamerabevakning och geografisk information, ses över. Viktiga åtgärder inkluderar stöd till infrastrukturutveckling, tydligare samordning av offentliga aktörer och anpassning till Försvarsmaktens behov. Förslagen syftar till att säkerställa en hållbar och framgångsrik utveckling av drönarbranschen i Sverige.

Exploateringsnämnden beslutade den 12 december 2024 att godkänna lägesredovisning för projekt Slussen, och att överlämna den till kommunstyrelsen för kännedom.

Lägesredovisningen beskriver nuläge för projektet i förhållande till ramar och förutsättningar i det reviderade genomförandebeslutet som godkändes av kommunfullmäktige den 19 juni 2023.

Ellevio AB har ansökt hos Energimarknadsinspektionen (Ei) om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för anläggande av en 220 kV ledning i befintlig tunnel mellan station Skanstull och Örby i Stockholm stad, Stockholms län. Den ska drivas med 220 kV (nominell spänning) och konstrueras för 245 kV (konstruktionsspänning). Tunneln utgör ett säkerhetsklassat objekt. Av den anledningen är det inte möjligt att visa ledningens sträckning i karta, ej heller samråda med fastighetsägarna ovan den underjordiska tunneln. Förutsättningarna för denna koncessionsansökan har stämts av med Ei.

En växande stad ställer ökade krav på en trygg och säker elförsörjning som klarar expansionen. Som ett led i detta ser Ellevio kontinuerligt över hur elnätet ska möta den ökade efterfrågan detta innebär. I nätutredningen ”Stockholms Ström” från 2004 gjordes bedömningen att Ellevios befintliga 220 kV luftledning (RL9) mellan stationerna Skanstull och Högdalen skulle kunna raseras efter att Svenska kraftnät anlagt en ny 400 kV förbindelse mellan Danderyd och Haninge. Elbehovet har dock ökat markant sedan år 2004 och senare kraftsystemanalyser visar att Ellevios ledning mellan Skanstull och Högdalen måste finnas kvar för att klara strömförsörjningen. När Svenska kraftnäts nya 400 kV-förbindelse, kallad City Link, tas i full drift kommer Svenska kraftnät drifta det kabelförband i tunneln som idag används för Ellevios ledning RL9. Ellevio behöver därför anlägga en ny ledning, bestående av två kabelförband, i tunneln mellan Skanstull och Örby.

Länsstyrelsen har i sitt beslut gjort bedömningen att ny 220 kV ledning mellan Örby och Skanstull i Stockholms kommun inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 26 § miljöbalken.

Arbete med att finna en framkomlig markkabelsträckning mellan Örby och station Högdalen pågår. En koncessionsansökan för markkabeldelen kommer skickas in separat.

Det är Energimarknadsinspektionen som avgör om ledningen ska få tillstånd. I sin handläggning utreder energimarknadsinspektionen ledningens påverkan på samhällsbyggnaden, miljön och människors hälsa. Enligt 18 § nätkoncessionsförordningen (2021:808) är Stockholms stad obligatorisk remissinstans.

Vattenfall Eldistribution AB (Sökanden), har ansökt om tillstånd att bygga och driva en ny 130 kV kraftledning mellan station Sånga och skarvpunkt Lövstafjärden i Ekerö kommun och Stockholms stad i Stockholms län. Ledningen planeras på huvuddelen av sträckan att uppföras som luftledning. Den sista sträckan över Lövstafjärden planeras dock som sjökabel. Sträckningen för vilken koncession har sökts berör Lövstafjärden och ansluter i skarvpunkt Lövsta/Kyrkhamn i Stockholms stad. Det är Energimarknadsinspektionen som avgör om ledningen ska få fortsatt tillstånd.

Föreliggande koncessionsansökan utgör en del av Kapacitet Stockholm, vilket är Vattenfall Eldistributions storsatsning för att uppgradera regionnätet i Stockholms län. Inom ramen för Kapacitet Stockholm spänningshöjs dagens 70 kV regionnät till 130 kV. Tillsammans med nya inmatningspunkter från Svenska kraftnäts 400 kV transmissionsnät leder detta till en betydligt ökad kapacitet och driftsäkerhet.

Ledningssträckningen mellan station Sånga och skarvpunkt Lövstafjärden är totalt ca 6,9 km. Huvuddelen, ca 5,5 km, utförs som luftledning från station Sånga till sjökabelstolpe på Färingsö. Resterande del, ca 1,4 km, utförs som sjökabel genom Lövstafjärden från sjökabelstolpe på Färingsö till skarvpunkt Lövstafjärden.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 mars 2024, § 17, att anta detaljplan för Sothönan 3 m.fl. i stadsdelen Aspudden, DP 2016-09481-54. Beslutet överklagades till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, som i dom den 18 november 2024 upphävde antagandebeslutet. Stockholms kommun har överklagat mark- och miljödomstolens dom till Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen. Kommunen har erhållit anstånd med att inkomma med komplettering av överklagandet till den 14 februari 2025.

Stadsledningskontorets juridiska avdelning har i samråd med stadsbyggnadskontoret upprättat ett förslag till yttrande.

Jan Jönsson (L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen presenteras Liberalernas program Skolfrid samt förslag till uppdrag åt kommunfullmäktige att arbeta fram ett program i enlighet med programmet.

För ett upprättande av Skolfrid, som innebär en utvidgning av frågan om trygghet och studiero, krävs enligt motionären en kontinuerlig process med flera inblandade parter. För att eleven ska vara trygg på väg till skolan, i klassrummet, på rasten och när eleven går hem från skolan krävs att lärare, skolledning, elevhälsa, elever, föräldrar, socialtjänst, polis och andra aktörer involveras.

Förslagen syftar till att uppnå ett bättre lärande, utnyttja undervisningstiden mer effektivt, förbättra arbetsmiljön för både elever och lärare samt återupprätta lärares profession som proffs när det gäller undervisning och andra professioner som proffs när det gäller socialt förebyggande arbete.

Klimat- och näringslivsdepartementet har skickat Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag, om förslag på förordningsändringar som möjliggör ett mer effektivt främjande av icke-publik laddinfrastruktur, på remiss till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Förslaget syftar till att förbättra möjligheterna att ansöka om och nyttja det s.k. Ladda bilen-stödet (2019:525). Naturvårdsverket föreslår förenklade ansökningsprocesser och utökade stödmöjligheter för laddpunkter vid flerbostadshus, arbetsplatser och andra semi-publika miljöer. Det gäller både större fastighetsägare och mindre transportintensiva verksamheter, såsom transport- och taxibolag. Även förslag som gör det möjligt att söka stöd till semi-publik laddinfrastruktur som gästparkeringar ingår.

Klimat- och näringslivsdepartementet föreslår omfattande förändringar av lagstiftningen på avfallsområdet, bland annat i miljöbalken och avfallsförordningen (2020:614). De övergripande förändringar som eftersträvas är att mängden kommunalt avfall ska minska, att mer avfall ska förberedas för återanvändning och att mer avfall ska materialåtervinnas. Förändringarna syftar till att förstärka och förtydliga lagstiftningen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Klimat- och näringslivsdepartementet har tagit fram promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi och remitterat den för yttrande. Stockholms stad har inte fått förslaget på remiss men har valt att ändå besvara remissen.