Möte 2023-05-10

I en motion till kommunfullmäktige föreslår Nike Örbrink (KD) att det inrättas en central bidragsnämnd med ansvar för stadens fördelning, utbetalning och uppföljning av föreningsbidrag. Motionären menar att det finns ett behov av central styrning av stadens föreningsbidrag då det finns föreningar som mottagit föreningsbidrag på felaktiga grunder.

I Boendeplan 2023 med utblick mot 2040 föreslås nyproduktion av ett nytt vård- och omsorgsboende med 100 lägenheter i Slakthusområdet.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s (Micasa Fastigheter) styrelse tog i december 2022 ett inriktningsbeslut gällande nyproduktion av ett vård- och omsorgsboende med 100 lägenheter, 28 seniorbostäder och ett aktivitetscenter i Slakthusområdet.

Byggstart för projektet beräknas till tidigast 2027 med ett färdigställande och inflyttning 2029. Projektet omfattar en total investeringsutgift om 496 mnkr och nyckeltalet nettohyreskostnad per dygn ligger över riktmärket 300 kr.

Idrottsnämnden har utarbetat ett förslag till en strategi för stadens spontanidrottsytor som ökar antalet deltagande från de prioriterade grupperna och skapar en mångfald av ytor för olika idrotter. Strategin ska vara ett stöddokument underordnat det idrottspolitiska programmet samt strategin för idrottsanläggningar. Dokumentet vägleder genom mål, riktningar och strategier stadens arbete med spontanidrott och spontanidrottsytor.

Regeringen beslutade den 3 juni 2021 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Utredningen har även undersökt hur arbetet med misstänkta bidragsbrott fungerar hos kommunerna, arbetslöshetskassorna och de brottsutredande myndigheterna.

Utredningen föreslår att ett administrativt sanktionssystem för mindre allvarliga bidragsbrott införs. Syftet med sanktionssystemet är dels att få till en snabbare reaktion från samhället vid bidragsbrott, dels avlasta rättsväsendet. Beslut om sanktionsavgift föreslås hanteras av myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor som fattar beslut om bidrag. Utredningen föreslår dessutom att ansvaret för att utreda bidragsbrott bör förflyttas från Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten, eftersom de har störst kunskap och erfarenhet inom området.

Socialdepartementet har skickat förslaget på remiss till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har remissen besvarats med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Kommunfullmäktige beslutade i budget 2022 att kommunstyrelsen ska se över och revidera de stadsövergripande riktlinjerna för idéburna offentliga partnerskap (IOP) med tillhörande tillämpningsanvisningar.

Idéburna organisationer har länge spelat en viktig roll i välfärden och är i många fall föregångare för sådant som idag tillhör välfärdens kärna. Samtidigt fortsätter de att identifiera, artikulera och möta olika målgruppers behov vilket gör de idéburna aktörerna till viktiga innovatörer i samhället.

Idéburna aktörer utgör ett viktigt komplement till stadens egna välfärdsverksamheter. Genom samverkan kan staden och civilsamhällets organisationer bättre ta tillvara de olika kompetenser, erfarenheter och perspektiv som ryms inom respektive sektor. En utvecklad samverkan med idéburna organisationer ökar chanserna att lyckas med komplexa samhällsutmaningar, och bidrar till mångfalden av aktörer och till valfrihet för brukarna. Samverkan kan ske på olika sätt, till exempel genom föreningsbidrag, upphandling, valfrihetssystem eller idéburet offentligt partnerskap (IOP).

Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap syftar till att stödja stadens nämnder och bolag vid ingående av idéburna offentliga partnerskap.

I en motion till kommunfullmäktige anför Karin Ernlund (C) att kommunfullmäktige beslutar att ge berörda nämnder i Stockholms stad i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga en piazza vid kvarteret Yxan 4:s östra spets samt att ge berörda nämnder i Stockholms stad i uppdrag att verka för att busslinje 66 får en ny sträckning.

I en motion till kommunfullmäktige av Johan Nilsson (M) föreslås att berörda nämnder/bolag ska utreda samt ge förslag på hur ett tak i tomträttsavgälden för flerbostadshus och småhus ska kunna införas.

Motionären anser att det i grunden är rimligt att staden får "hyra" för nyttjande av stadens gemensamma marktillgångar, men att det blivit ett problem de senaste åren när markvärdena ökat markant och de nya avgälderna därför också blivit väsentligt högre. Motionären framför att staden genom att fastställa ett tak för tomträttsavgälden kan bibehålla sin årliga intäkt för marken, och samtidigt skapa en förutsägbarhet och en trygghet för de många boende som bor i en bostad upplåten med tomträtt.

Stadens beslut att anta detaljplan för Fader Bergström 3 m.fl. i stadsdelen Hägersten har blivit föremål för överklagande till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

De klagande har bl.a. anfört att genomförandet av detaljplanen kommer att medföra en betydande miljöpåverkan och leda till olägenheter för närboende. Invändningar har även framförts bl.a. gällande påverkan på naturvärden och rödlistade arter.

Staden har förelagts att yttra sig över överklagandena och att särskilt yttra sig över eventuellt behov av kompletterande artskyddsutredning.

Utbildningsdepartementet har remitterat Betänkandet Allmänt fritidshem och fler elevers tillgång till utveckling, lärande och en meningsfull fritid (SOU 2022:61) till Stockholms stad för yttrande. Utredningens uppdrag har varit att analysera och ta ställning till om rätten att delta i utbildning i fritidshem bör utökas till att omfatta fler elever. Det övergripande syftet med utredningens förslag ska enligt direktivet vara att ge fler elever möjlighet att stimuleras i sin utveckling och sitt lärande och bidra till en meningsfull fritid.

Mot bakgrund av att deltagandet i fritidshemsverksamhet är betydligt lägre i områden där arbetslösheten är högre och familjernas ekonomi svagare föreslår utredningen att alla barn i åldern 6 till 9 år ska ges möjlighet att delta i fritidshemsverksamhet utan kostnad. För de äldre barnen i åldrarna 10 till 12 år föreslår utredningen att dessa ska erbjudas fritidshem (öppen fritidsverksamhet) utifrån sina levnadsvillkor.

Den europeiska kommissionen har genomfört en utvärdering av luftkvalitetsdirektivens ändamålsenlighet och resultatet redovisades i november 2019. Resultatet från utvärderingen visade att direktiven delvis var effektiva i att förbättra luftkvaliteten och uppnå de fastställda luftkvalitetsnormerna. Dock konstaterades vissa brister som behövde åtgärdas för att förstärka genomförandet.

Kommissionen presenterade sitt förslag till revidering av luftkvalitetsdirektiven den 26 oktober 2022. Klimat- och näringslivsdepartementet har därefter remitterat ett förslag till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Idag finns det två direktiv som reglerar luftkvaliteten. Kommissionen föreslår att dessa två direktiv slås samman till ett direktiv. Det nya direktivet innehåller bland annat följande:

Skärpningar av luftkvalitetsnormerna för till exempel kväveoxid, bensen och partiklar (PM2,5 och PM10).

Ett långsiktigt mål om att uppfylla WHO:s riktlinjer till 2050.

Vissa möjligheter till undantag från överskridanden från uppsatta gränsvärden om de är särskilt svåra att nå. Det kan bero på platsspecifika spridningsförutsättningar, geografiska förutsättningar, ogynsamma klimatförhållanden eller gränsöverskridande luftföroreningar.

Flera förtydliganden för att göra åtgärdsprogrammen mer effektiva. Till exempel att ett eventuellt överskridande ska vara åtgärdat inom tre år och om det inte visat sig tillräckligt ska nya kraftigare åtgärder vidtas.

Medlemsländerna ska införa regler om sanktioner mot fysiska eller juridiska personer som begår överträdelser av direktivet.

Nya möjligheter för enskilda att erhålla skadestånd som har lidit hälsomässig skada på grund av otillräckliga åtgärdsprogram ska införas.

Nya krav på typ av mätstationer, hur och var vissa mätningar ska genomföras.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat en promemoria Författningsförändringar med anledning av EU-förbud mot användning av blyhagel vid skjutning i och nära våtmark KN2023/02314 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Remissen i sin helhet finns att ta del av på regeringens hemsida.

I januari 2021 antog Europeiska kommissionen en ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförordningen). Förändringen gällde ett EU-förbud mot avlossande och medhavande av hagelammunition med bly vid skjutning i eller kring våtmarker.

Förbudet mot blyhagel finns följaktligen i en EU-förordning och gäller direkt i unionens medlemsstater. Det krävs inget aktivt beslutsfattande från medlemsstaternas sida. Med anledning av de nya bestämmelserna i EU-förordningen menar regeringen att vissa justeringar av svensk lagstiftning är påkallade.

Det nationella förbudet mot användning av blyhagel i våtmark och över grunda delar av öppet vatten föreslås tas bort eftersom det överlappar med EU-förbudet. Termen ”Våtmark” föreslås tas bort i det nationella förbudet. Blyhagel ges samma innebörd som i Reachförordningen.

I promemorian föreslås att kommunerna och den nämnd som ansvarar för miljötillsyn enligt miljöbalken ansvarar för att kontrollera att EU-förbudet och det nationella förbudet följs.