Möte 2020-04-22

I ärendet Underlag för budget 2021 med inriktning 2022 och 2023 ska nämnderna beskriva och analysera de kommande årens utveckling. Analyserna utgör underlag i arbetet med stadens budget 2021och ska lyfta strategiskt viktiga utvecklingsområden och utmaningar inför framtiden.

Clara Lindblom (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären anser att staden måste pröva nya och innovativa sätt att pressa hyrorna i nyproduktionen och säkerställa att sänkta produktionskostnader kommer hyresgästerna till del i form av lägre hyra.

Enligt motionen bör staden inför markanvisning ställa krav på att projekt ska leva upp till kraven för att erhålla statliga investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande, samt att hyran i dessa projekt ska sättas enligt reglerna om presumtionshyra (12 kap. jordabalken). Det innebär att hyran förhandlas med Hyresgästföreningen utifrån nyproduktionskalkyl snarare än lägenhetens bruksvärde. I förekommande fall skulle detta innebära att pressade produktionskostnader och investeringsstöd skulle komma hyresgästerna till del i form av lägre hyra än vad som annars hade varit fallet.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger exploateringsnämnden i uppdrag att utreda hur markanvisningar kan öronmärkas för byggaktörer som uppför hyresbostäder och bostäder för studenter enligt motionens intentioner.

Enligt Överenskommelse om exploatering och försäljning för bostäder inom Stadshagen 1:1 och Kungsholmen 1:3 i Stadshagen med JM AB (Dnr KS 2018/925) som tecknades med JM AB år 2018 ska bolaget uppföra cirka 50 bostadsrättslägenheter vid Igeldammsgatan.

Mot bakgrund att JM AB vill ha möjlighet att eventuellt ändra upplåtelseformen i projektet från bostadsrätt till ägarlägenhet har ett tilläggsavtal tagits fram. Avtalet innebär att bolaget ska upplåta bostäderna med bostadsrätt eller överlåta bostäderna som ägarlägenheter.

Exploateringsnämnden bedömer att markvärdet inte påverkas av om det byggs ägarlägenheter istället för bostadsrätter. Den överenskomna köpeskillingen ändras därmed inte.

Tilläggsavtalet är villkorat av att kommunfullmäktige senast den 31 december 2020 godkänner avtalet genom beslut som senare vinner laga kraft.

Avtalet betecknas ”tilläggsavtal 2” eftersom ett tilläggsavtal tidigare har upprättats av exploateringsnämnden på delegation. Det tidigare tilläggsavtalet avser ett tidigareläggande av tillträdesdagen.

Borgarrådet Emilia Bjuggren (S) har begärt tjänstledighet (föräldraledighet) för perioden 2020-04-17 – 2020-12-31.

I februari 2020 antog styrelsen i Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa) ett inriktningsbeslut avseende underhåll och anpassning i fastigheten Dalen 20 i Enskedalen. Under 2019 har bolagets utredningsarbete visat på ett omfattande underhållsbehov, framförallt byte av stammar och byte av värme- och ventilationssystem. Micasa har utöver underhållsutredningen avseende fastigheten sett över möjligheten att omvandla det nuvarande servicehuset till ett seniorboende med aktivitetscenter.

I det gamla industrikvarteret på Södermalm där SL:s bussdepå tidigare låg planeras för cirka 1 200 nya bostäder fördelat på nio byggherrar, där AB Svenska Bostäder ingår.

I projektet som föreslås i detta ärende tillförs bostäder i ett attraktivt område som har tillgång till goda kommunikationer. Det aktuella beslutet omfattar ett kvarter med 169 lägenheter, en förskola, servicelägenheter och två lokaler fördelade på åtta trapphus samt 75 parkeringsplatser under mark till en total investeringsutgift om 682 miljoner kronor.

Byggnadernas sammanlagda uthyrbara bostads- och lokalyta blir cirka
13 100 kvm. På Södermalm äger och förvaltar AB Svenska Bostäder cirka
2 500 lägenheter, varav cirka 430 lägenheter i kv. Fikonet (Barnängsgatan), som är grannkvarter till kv. Mangon. Bolagets förvaltningsdistrikt Innerstaden har goda möjligheter att uppnå en mer effektiv förvaltningsorganisation i och med de tillkommande lägenheterna.

Detaljplanen för området vann laga kraft i januari 2018, och planerad byggstart är efter sommaren 2020.

Rådet till skydd för Stockholms skönhet (Skönhetsrådet) anser att en brostrategi för Stockholm bör tas fram i syfte att staden ska kunna arbeta metodiskt med utveckling av nya broar och med renovering av gamla. Med en strategi för stadens broar kan den pågående snabba utvecklingen ses i ett sammanhang och välavvägda beslut tas om broarnas framtid. Stockholm kan bli ledande i brobyggande och sammanföra tekniska och ekonomiska värden med sociala och estetiska värden.

Utbildningsdepartementet har remitterat ett betänkande av utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet till Stockholms stad för besvarande. Betänkandet innehåller ett antal förslag till förändringar av bestämmelser i skollagen (2010:800) om konfessionella inslag i utbildningen. Utredningen har även lämnat författningsförslag som behövs för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas.

I en motion av Olle Burell (S) om att satsa på F-9-skolor i Rinkeby, framförs att organisera skolor som F-9 skapar större trygghet och långsiktighet i elevernas skolgång och det blir lättare för professionen att utforma och göra insatser under en längre tid. Motionären vill därmed uppdra åt utbildningsförvaltningen att snarast bygga om skolstrukturen i Rinkeby så att alla kommunala grundskolor erbjuder sina elever en sammanhållen skolgång från och med förskoleklass till och med nian.

Staden bedriver sitt arbetsmarknadsarbete med utgångspunkt i kommunfullmäktiges mål 1.1 I Stockholm är människor självförsörjande och vägen till arbete och svenskkunskaper är kort. Arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna har ett särskilt ansvar att säkerställa att de satta målen uppnås, även om stadens samtliga nämnder och bolag bidrar på olika sätt.

Revisionskontoret har granskat om det i staden finns en styrning och uppföljning som bidrar till att insatser ges för att stödja prioriterade grupper till egen försörjning i enlighet med fullmäktiges beslut. Utöver kommunstyrelsen och arbetsmarknadsnämnden, där stadens jobbtorg återfinns, har stadsdelsnämnderna Farsta, Spånga-Tensta och Skärholmen ingått i granskningen.

Revisionskontoret kommer i sin rapport fram till att staden genomför ett omfattande arbete för att stödja stockholmarnas möjlighet till egen försörjning. Staden erbjuder insatser till prioriterade grupper i enlighet med kommunfullmäktiges intentioner. Revisionskontoret kommer dock fram till att det finns en otydlighet kring vilka arbetsförberedande insatser som ska tillhandahållas av stadsdelsnämnderna.

Granskningen visar att det finns fungerande strukturer för samverkan mellan Jobbtorgen och stadsdelsnämndernas socialtjänst. Dessvärre framkommer också att den lokala samverkan med Arbetsförmedlingen har påverkats negativt av myndighetens pågående förändringsprocess.

I granskningen framkommer vidare att det kan vara svårt att hitta lämpliga insatser för personer med komplex problematik och med behov av insatser från flera olika parter samtidigt. Även gällande gruppen långtidsarbetslösa uppstår ofta samma problematik.

Revisionskontoret landar i slutsatsen att arbetsmarknadsnämndens uppföljning och analys rörande de utförda insatserna behöver utvecklas med fokus på frågan om de ger önskvärd effekt. Detta gäller på såväl aggregerad nivå som för de enskilda insatserna.

Revisionskontoret lämnar i sin granskningsrapport följande rekommendationer:

Kommunstyrelsen och arbetsmarknadsnämnden bör tydliggöra:

omfattningen av och innehållet i stadens insatser utifrån stadens ambitionsnivå och förändringar inom Arbetsförmedlingens ansvarsområde

stadsdelsnämndernas uppdrag att erbjuda arbetsförberedande insatser inför inträde på arbetsmarknaden för att garantera likställighetsprincipen

vad uppföljning och redovisning av stadens arbetsmarknadsinsatser ska innehålla för att synliggöra de olika insatsernas effekter

omfattningen av arbetstränande insatser för personer med komplex problematik eller långtidsarbetslöshet, inklusive Finsams roll i det samlade utbudet.

Vattenförvaltningsarbetet har sin grund i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), vattendirektivet, som anger att medlemsstaterna ska genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av vattentillståndet samt skydda, för-bättra och återställa alla vattenförekomster i syfte att uppnå god status, eller i vissa fall god potential, senast år 2021. Direktivet medger vissa undantag, bland annat i form av förlängd tidsfrist för genomförande av åtgärder till senast år 2027 och mindre stränga krav förutsatt att vissa förutsättningar är uppfyllda. Sverige införde detta direktiv 2004 och bedriver vattenförvaltningsarbetet i enlighet med direktivet, genom 6-årscykler där varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.

Regeringen beslutade den 14 september 2017 att tillsätta en utredning för att utreda och utvärdera ansvarsfördelningen, beslutanderätten och organiseringen av myndigheterna inom vattenförvaltningen. Utredningen har även haft i uppdrag att lämna förslag på hur organisationen bör vara utformad för att underlätta en effektiv, samordnad, förankrad och ändamålsenlig förvaltning. I uppdraget har även ingått att föreslå hur finansieringen av de åtgärder som följer av åtgärdsprogrammen bäst kan säkerställas samt lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningen slutfördes vid årsskiftet 2019/2020 och resulterade i betänkandet, En utvecklad vattenförvaltning. Betänkandet består av en grundlig och omfattande genomlysning av hur Sveriges vattenförvaltning är organiserad i alla olika stadier och på alla olika nivåer. Utredningen lämnar detaljerade och genomgripande förslag kring hur vattenförvaltningen bör omorganiseras och finansieras för att öka effektiviteten och säkerställa att Sveriges skyldigheter enligt EU:s ramdirektiv för vatten uppfylls.

Miljödepartementet har remitterat utredningens betänkande bland annat till Stockholms stad för besvarande.

Stockholms stad har mottagit remissen Mer Biogas! För ett hållbart Sverige(SOU 2019:63) från Infrastrukturdepartementet för yttrande. Regeringen beslutade den 31 maj 2018 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga hur biogasens nytta som resurs kan tas till vara på bästa sätt och ge förslag på hur biogas kan ges konkurrenskraftiga villkor genom långsiktigt stabila spelregler.

Utredningen har analyserat biogasens roll och konkurrensförutsättningar utifrån bl.a. de nya energi- och klimatpolitiska målen, den ökade integreringen av biogasmarknaden i EU samt utvecklingen mot mer förnybar energi i transportsektorn.

Syftet är att biogas ska kunna bidra till att nå Sveriges energi- och klimatpolitiska mål på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som hänsyn tas till värdet av de nyttor som produktion av biogas bidrar med för att nå andra samhällsmål.

Utredningen föreslår sammanfattningsvis:

Nya mål för biogasproduktion

Nya ekonomiska styrmedel, dels för att stimulera till ökad biogasproduktion och förädling, dels för att bredda produktionen och kommersialisera nya tekniker

En förordning om statligt stöd till produktion, uppgradering eller förvätskning av biogas (som genomför styrmedelsförslagen).

Utredningen föreslår att medel förs till det nya anslaget kring biogas från anslaget för klimatinvesteringar, energiforskningsanslaget och anslaget för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket.

Sara Stenudd (V) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att staden bör anställa en stadsljusdesigner för att främja biologisk mångfald. I motionen lyfter Stenudd (V) att en ljusdesigner skulle kunna användas i ett tidigt skede av planprocessen för att skapa en belysning som ökar tryggheten och de estetiska värdena samt som har hänsyn till miljöaspekter och energibesparing. Stenudd (V) föreslår i motionen följande.

Att staden ger berörda förvaltningar i uppdrag att utarbeta en
ljusstrategi.

Att staden tillskapar och tillsätter en tjänst som ljusdesigner.

Som en del i det pågående arbetet inom åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd och länets handlingsplan för grön infrastruktur har Länsstyrelsen Stockholm tagit fram en naturvårdstrategi för arbete med skyddsvärda ekar.

I strategin föreslås 18 värdetrakter för ekmiljöer i länet, samt åtgärder för att bevara och utveckla naturvärdena i länets ekområden - både på länsövergripande nivå och för enskilda värdetrakter. Strategin tar upp förslag till åtgärder samt ansvar för åtgärderna för olika aktörer. Strategin ska också bidra till bättre kunskap och hänsyn i samhällsplaneringen. Strategin ska underlätta en bättre samordning av åtgärder i ektrakter samt visa på behov av förbättrat kunskapsunderlag. Strategin ska även visualisera det strategiska arbetet med ekmiljöerna i Stockholms län genom en så kallad kartberättelse.

Länsstyrelsen Stockholm har skickat remissen till bland annat Stockholms stad för besvarande.

Ärendet ”Årsredovisning 2019 med uppföljning av budget för Stockholms stad” innehåller förvaltningsberättelse samt stadsledningskontorets analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsberättelser. Analysen innefattar måluppfyllelse samt ekonomiska och verksamhetsmässiga resultat. Årsredovisningen innehåller även årsbokslut samt en ekonomisk och finansiell analys av den kommunala koncernen där staden och de kommunala bolagen ingår.

Stadsledningskontoret bedömer att den kommunala koncernen, inbegripande både stadens nämnder och bolagsstyrelser, uppfyller två av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål helt och ett uppfylls delvis. Den samlade bedömningen är att staden uppfyllt kraven för en god ekonomisk hushållning på kort sikt under 2019. För att målet ska uppnås på lång sikt ska stadens nettokostnader finansieras med enbart skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. År 2019 har även del av finansnettot fått ianspråktas. Nämnderna har generellt god budgethållning och redovisar ett överskott på totalt 224 mnkr, varav 46 mnkr avser stadsdelsnämnderna. Det är en förutsättning att stadens verksamheter är sparsamma med skattebetalarnas pengar och att givna budgetramar hålls.

Årets resultat för staden uppgår till 2 728 mnkr (3 176 mnkr) där realisationsvinster och försäljning av exploateringsfastigheter utgör den största delen av resultatet, 2 453 mnkr. Den kommunala koncernens resultat uppgår till 3 156 mnkr (3 083 mnkr) efter att koncerninterna mellanhavanden, inklusive utdelning har räknats bort. Koncernen Stockholms Stadshus AB:s samlade resultat uppgår till 2 249 mnkr (1 897 mnkr).