Möte 2020-09-30

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s (Micasa Fastigheter) styrelse tog i juni 2020 ett inriktningsbeslut gällande nyproduktion av ett vård- och omsorgsboende i Hagastaden med 90 lägenheter samt med lokaler för dagverksamhet och fyra kommersiella lokaler.

Byggstart för projektet beräknas till 2023 med ett färdigställande och inflyttning 2025, vilket är i enlighet med Boendeplan 2020 med utblick 2040.

Projektet har en total investeringsutgift om 379 mnkr. Micasa Fastigheter uppmanas att arbeta med att minska kostnaderna fram till ett genomförandebeslut ska antas.

Rikard Warlenius och Maria Mustonen (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige om elsparkcyklar. Motionärerna yrkar att föreskrifter tas fram som reglerar elsparkscyklarnas närvaro i det offentliga rummet, att arbetsvillkoren för hantering av elsparkcyklar och verksamheternas miljöpåverkan undersöks samt att möjligheterna att förhindra verksamhet från de företag som inte erbjuder kollektivavtalsliknande villkor ses över.

Borgarrådet Clara Lindblom (V) har begärt att återgå till heltid gällande uppdraget som borgarråd. Kommunstyrelsen har tidigare beviljat tjänstledighet motsvarande 25 % av heltid för perioden 2020-01-01 - 2020-12-31.

Trafikverket har remitterat förslag till Nedläggning av spår inom Värtan östras bangårdsdel, med anledning av Stockholms Stads exploatering av Norra Djurgårdsstaden, Stockholms Län bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Stockholms stad planerar för en omfattande stadsomvandling i Norra Djurgårdsstaden. För att kunna genomföra stadsomvandlingen vid Södra Värtan och Frihamnen önskar staden exploatera den mark där Värtans östra bangård idag ligger. Trafikverket har i intentionsavtal och samarbetsavtal med Stockholms stad (TRV 2013/84645) åtagit sig att vara behjälpligt med att finna förutsättningar för att möjliggöra detta.

Stockholms stad är genom exploateringsnämnden beställare av Trafikverkets arbete med nedläggning av spår inom Värtan östras bangårdsdel. Staden har ett pågående samarbete med Trafikverket i frågan.

Till Värtans västra bangård ansluter spår från Energihamnen och Värtapiren och till Värtans östra bangård ansluter spår från Frihamnen och Loudden. Funktionen av förbindelser mellan Värtans östra bangård och Frihamnen samt Loudden har upphört eftersom verksamheten på Loudden avvecklades 2019. Frihamnens verksamhet har våren 2020 flyttat till Norviks hamn. Staden har för avsikt att avveckla sitt förbindelsespår i dessa delar. Värtans östra bangård är också tekniskt omodern och kan inte hantera tåg med full längd.

På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande skickats som stadens remissvar.

I ärendet redovisas tertialrapport 2 2020 med delårsbokslut för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms bidra i hög grad till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och till målen för verksamhetsområdena. Kommunstyrelsen prognostiserar ett utfall för 2020 enligt budget trots ökade kostnader med anledning av pandemin. Prognosen är dock osäker.

I betänkandet föreslår utredningen hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) bör genomföras i svensk rätt.

Visselblåsardirektivet antogs i oktober 2019 och ska vara genomfört senast den 17 december 2021. Syftet med direktivet är att stärka kontrollen av att unionsrätten och unionspolitiken på särskilda områden efterlevs. Det ska ske genom gemensamma miniminormer som tillgodoser en hög skyddsnivå för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.

Direktivet är ett s.k. minimidirektiv d.v.s. medlemsstaterna ska garantera ett visst minimiskydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Förutom detta skydd kan medlemsstaterna införa en mer långtgående skyddsreglering.

Utredningen föreslår att visselblåsardirektivet huvudsakligen ska genomföras genom en ny lag som ersätter lagen (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Den nya lagen ska gälla inom all privat och offentlig verksamhet. Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Region Stockholm utarbetar på uppdrag av regeringen förslag till regionalt program för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt för programperioden 2021-2027, och respektive programområde.

För att modernisera sammanhållningspolitiken för perioden 2021–2027 ersätts de elva tematiska målen för perioden 2014–2020 med fem politiska mål:

Ett smartare EU genom innovation, digitalisering, ekonomisk omvandling och stöd till små och medelstora företag.

Ett grönare, koldioxidfritt EU där man genomför Parisavtalet och investerar i energiomställning, förnybar energi och klimatåtgärder.

Ett mer sammanlänkat EU med strategiska transportnät och digitala nät.

Ett mer socialt EU som följer principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stöder bra arbetstillfällen, utbildning, kompetens, social inkludering och en jämlik hälso- och sjukvård.

Ett EU som står närmare medborgarna genom att stödja lokala utvecklingsstrategier och hållbar stadsutveckling i hela EU.



I Stockholm län kan ERUF endast tillämpas på mål 1 och 2, och kommissionens rekommendation till svenska regioner är att koncentrera insatserna och fokusera främst på mål 1; Ett smartare EU. Inom ramen för respektive politiskt mål finns ett antal så kallade särskilda mål, som regionerna kan välja att adressera. Region Stockholm har valt ut sex stycken särskilda mål

Region Stockholm föreslår att Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF i Stockholms län prioriterar sex särskilda mål, varav fyra inom mål 1 (Ett smartare Europa) och två inom mål 2 (Ett grönare, koldioxidfritt EU). För att säkerställa genomförbarhet i programmet, har ett begränsat antal insatser (så kallade interventioner) prioriterats inom respektive särskilt mål och med fokus på olika målgrupper. En indikativ budgetfördelning har presenterats.

Mål 1: Ett smartare Europa (ca 75–80 procent)

Förbättra forsknings- och innovationskapaciteten och användningen av avancerad teknik (ca 25 procent)

Säkra nyttan av digitaliseringen (ca 10 procent)

Förbättra SMF:s tillväxt och konkurrenskraft (ca 35 procent)

Utveckla färdigheter för smart specialisering, strukturomvandling och entreprenörskap (ca 10 procent)

Mål 2: Ett grönare, koldioxidfritt EU (ca 20–25 procent)

Främja energieffektivitet (ca 10 procent)



Upprustning av befintliga bostäder för ökad energieffektivitet, demonstrationsprojekt och stödåtgärder viii) Främja hållbar multimodal mobilitet i städerna
(ca 10 procent)

Infrastruktur för cykeltrafik och stödåtgärder

Digitalisering av stadstranporter

Infrastruktur för alternativa bränslen

Stadens centrala krisledningsorganisation (CKL) aktiverades den 13 mars 2020 med anledning av coronapandemin. Krisledningsnämnden inkallades vid elva tillfällen under perioden 18 mars 2020 till 16 september 2020 för att besluta om åtgärder kring stadens verksamhet för att minska smittspridningen i samhället och därmed sammanhängande frågor.

Enligt lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap får ordföranden i krisledningsnämnden bedöma när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. Under de omständigheter som rådde i mars 2020, beslutade ordföranden att nämnden skulle träda i funktion.

Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Nämndens protokoll har löpande under perioden anmälts till kommunfullmäktige.

Vid krisledningsnämndens sammanträde den 16 september 2020 upphävde nämnden ett antal av de beslut som nämnden tidigare fattat kring insatser i stadens verksamheter och två beslut som tidigare fattats förlängdes till att gälla till utgången av år 2020. Eftersom smittspridningen nu är väsentligt förändrad i förhållande till situationen under våren och då det för närvarande inte finns behov av insatser som kräver krisledningsnämndens beslut kan beslut om att inaktivera krisledningsnämnden fattas av kommunstyrelsen enligt lag (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ett sådant beslut kan även fattas av kommunfullmäktige.

CLK kommer fortsatt att vara aktiverad och följa utvecklingen.

EU:s energiprestandadirektiv innehåller krav på laddinfrastruktur för laddning av elfordon. Kraven infördes 2018 genom ett ändringsdirektiv. Boverket utredde hur de nya reglerna kan införas i svensk bygglagstiftning och presenterade sitt förslag i en rapport till regeringen i maj 2019. I förslaget ingick att regler som avser möjliggörande av ledningsinfrastruktur och tekniska krav på laddningspunkter bör införas i myndighetsföreskrifter. Regeringen föreslog för Riksdagen att ett nytt tekniskt egenskapskrav om laddning av elfordon skulle införas i plan- och bygglagen (2010:900). Ändringarna i PBL trädde i kraft den 15 maj 2020. Ändringar i plan- och byggförordningen (2011:338) trädde ikraft den 25 maj 2020 och omfattar bland annat vilka byggnader som omfattas av kraven och när kraven börjar gälla.

Den aktuella remissen behandlar det förslag till föreskrifter och allmänna råd om utrustning för laddning av elfordon som Boverket tagit fram i syfte att underlätta implementeringen av kraven i bygglagstiftningen. I korthet säger föreskrifterna att laddningspunkter för växelström utrustas med uttag eller anslutningsdon av typ 2 och laddningspunkter för likström ska utrustas med anslutningsdon av typ Combo 2. Grunden till dessa krav är standarder som specificeras i EU-direktiv.

De övergripande slutsatserna av konsekvensutredningen är att de kostnader som förväntas uppstå för företag och enskilda är att hänföra direkt till kraven på laddinfrastruktur och laddningspunkter i PBL och PBF. Syftet med Boverkets föreskrifter är att underlätta tillämpningen av dessa krav, men ställer inga ytterligare krav utöver de som följer av PBL och PBF samt de EU-direktiv som reglerna avser att införliva i Sverige. Reglernas syfte är istället att minska administrativa kostnader för såväl byggnadsägare som tillsynsmyndigheter i form av kommunernas byggnadsnämnder genom att förtydliga hur de övergripande reglerna bör tillämpas på ett effektivt och enhetligt sätt.

Staden har fått remissen för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Boverket föreslår ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED. Energideklarationer ska ge information om byggnaders energianvändning gällande uppvärmnings- och luftkonditioneringssystem. Ändringsförslaget följer som konsekvens av tidigare ändringar i lag och förordning om energideklaration för byggnader samt i plan- och byggförordningen.

Ändringarna gäller inspektioner av uppvärmningssystem eller kombinerade uppvärmnings- och ventilationssystem samt luftkonditioneringssystem och kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystem. Inspektioner ska göras om den nominella effekten överstiger 70 kilowatt.

Ändringarna i föreskrifterna utgörs främst av preciseringar av nya lydelser i lagen och förordningen om energideklarationer för byggnader och berör bland annat:

Möjlighet till undantag från krav på inspektion

Fastställande av nominell effekt i uppvärmningssystem eller luftkonditioneringssystem

I energideklarationer och inspektionsprotokoll ska även anges de uppgifter som följer av Boverkets elektroniska formulär för energideklaration. En energideklaration eller ett inspektionsprotokoll ska även lämnas på Boverkets elektroniska formulär för energideklaration. Åtkomst till det elektroniska formuläret ska ske direkt mot energideklarationsregistret. Bestämmelserna utvidgas därmed från att endast avse energideklarationer till att även avse inspektionsprotokoll.

Boverket bedömer i sin konsekvensanalys som ingår i remissunderlaget att föreskrifterna inte leder till några ökade kostnader för kommuner i egenskap av fastighetsägare jämfört med de regler som redan finns i lag och förordning. Föreskrifterna kan enligt Boverket istället göra det lättare och administrativt mindre kostnadskrävande att följa de befintliga reglerna.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

På grund av kort remisstid har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Kommunfullmäktige beslutade den 23 mars 2020 § 18 att anta detaljplan för del av Siljan 5 m.m., längs Tavelsjövägen, i stadsdelen Årsta (ca 80 bostäder), DP 2017-06795-54. Beslutet har överklagats till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen har förelagt staden att yttra sig över vad som står i överklagandena. Staden har beviljats anstånd till den 1 oktober 2020 med att inge yttrande. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har upprättat ett förslag till yttrande.

Länsstyrelsen Stockholm har tagit fram en skrift med råd och stöd för kommunal planering av överdäckningar. En överdäckning kan ge möjligheter till att utforma en stadsmiljö med minskade barriäreffekter, förbättrad närmiljö och effektiv markanvändning i attraktivt läge. Men det finns flera utmaningar kopplat till den fysiska planeringen av en sådan stor anläggning.

Länsstyrelsen definierar en överdäckning som en konstruktion över en trafikled exempelvis en väg, gata eller järnväg med användning avsedd för vistelse ovanpå och trafikarbete under.

Länsstyrelsen tar upp fyra områden inom vilka det finns särskilda utmaningar som kommuner behöver ta hänsyn till vid en planerad överdäckning; planeringsprocess, risk och säkerhet, klimat samt miljö och hälsa. Inom de olika områdena lyfts relevant lagstiftning fram, myndigheter och parter att samråda med samt olika aspekter att ta hänsyn till och utreda.

Planarbetet syftar till att möjliggöra bostadshus vid sex parkeringsdäck intill tre lokalgator i södra Husby. Däckens kortsida mot gatan ersätts av fem våningar höga bostadshus. Varje bostadshus beräknas rymma ca 20 lägenheter vilket sammantaget ger ca 120 bostäder. Mark anvisades byggaktören AB Svenska Bostäder 10 november 2016, som upplåter de planerade bostäderna som hyresrätter.

Förslaget överensstämmer med översiktsplanen. Den anger att Husby har möjligheter till stadsutveckling främst som kompletteringsbebyggelse inom befintlig struktur. Husby ingår i fokusområdet Kista-Järva.

Under samrådet inkom 40 yttranden och under granskningen 10 yttranden. Flertalet remissinstanser tillstyrkte planförslaget medan boende främst vid Oslogatan under samrådet framförde oro om försämrad utsikt och mindre solljus. Efter granskningen föreslås inga nämnbara förändringar.

Trafiknämnden hemställer till kommunfullmäktige att fastställa förlängning av tillfälligt ändrade parkeringsavgifter på grund av coronapandemin, med anledning av att Folkhälsomyndigheten har meddelat att de allmänna rekommendationerna om social distansering för att minska smittspridningen av covid-19 kvarstår till och med den 31 december 2020 och att Region Stockholm fortsatt vädjar om att undvika resor med kollektivtrafik om möjligt.

Den tillfälliga ändring som föreslås förlängas avser kommunfullmäktiges beslut den 15 juni 2020 om att parkeringsavgifterna för motorcykel och moped klass 1 tillfälligt sänks till 0 (noll) kronor från och med den 9 april 2020 till dess att nytt beslut fattats, dock längst till och med den 31 augusti 2020, dnr KS 2020/645. Beslutet gäller på parkeringsplats reserverad för MC och moped klass 1 samt på platser där MC och moped klass 1 har tillstånd att parkera med giltig boendedispens.

Promemorian Reglering av undersköterskeyrket – kompetenskrav och övergångsbestämmelser behandlar nödvändiga förändringar av utredningen Stärkt kompetens i vård och omsorg, SOU 2019:20, som ligger till grund för beslut om att införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor. Syftet med att införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor är att öka kvaliteten och säkerheten i vården och omsorgen.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Socialstyrelsen förslår att föreskriften SOSFS 2005:27 om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård upphävs därför att föreskrifterna gäller vid tillämpningen av den numera upphävda lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (betalningsansvarslagen).

Socialstyrelsen har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i december 2019 beslutat att godkänna överenskommelsen om samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin, att rekommendera regioner och kommuner att för sin del anta överenskommelsen, samt att informera regioner och kommuner om beslutet.

Överenskommelsen med samverkansreglerna rör fortbildning och information av olika slag och till exempel stipendier, donationer, konsultationer och utvecklingsprojekt. Samverkan runt kvalitetsregister, kliniska prövningar och biobanker omfattas inte. Samverkansreglerna reviderades senast för sex år sedan och inga förändringar av större dignitet föreslås. Förändringarna innebär förtydliganden och förenklingar för att göra dem mer kommunicerbara. Parterna är överens om att gemensamt följa upp reglerna en gång per år. Denna överenskommelse gäller fr.o.m. 1 januari 2020 tills vidare och ersätter tidigare överenskomna samverkansregler.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör årligen en revision av taxorna för tillsynen som nämnden ansvarar för. De föreslagna revideringarna gäller taxebestämmelserna för miljöbalkstillsyn respektive livsmedelskontroll och syftar till att anpassa bestämmelserna till aktuell lagstiftning. Justeringen av taxenivåerna syftar till att bibehålla en hög självkostnadstäckning enligt principen att verksamhetsutövare ska betala tillsynsavgifter som motsvarar den faktiska tidsåtgången samt principen att verksamhetsutövare över tid ska få tillsyn som motsvarar de fasta avgifterna.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 16 juni 2020 om Revidering av taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen (Dnr KS 2020/930) och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut.

Taxan för tillsyn enligt miljöbalken föreslås justeras från 1200 kr/timme till 1230 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 2,5 procent. Justeringen av taxan beror på kostnadsökningar, som huvudsakligen kommer av löneökningar, ökade kostnader för IT och lokaler.

Taxan för tillsyn enligt miljöbalken föreslås träda i kraft från den 1 januari 2021.

Taxan för livsmedelskontrollen föreslås justeras från 1430 kr/timme till 1470 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 2,8 procent. Den föreslagna justeringen motiveras av kostnadsökningar i form av löneökningar och ökade kostnader för IT och lokaler.

Taxan för tillsyn enligt livsmedelskontrollen föreslås träda i kraft från den 1 januari 2021.

En särskild utredare fick i augusti 2018 i uppdrag av regeringen att analysera och föreslå hur ansvaret för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras. Utredaren fick även i uppdrag att föreslå hur det minoritetspolitiska uppdraget kan förbättras så att minoritetspolitiken kan stärkas. Uppdraget ska, enligt regeringen, förstås mot bakgrund av att det i tidigare utredningar framkommit brister i den nuvarande ordningen för samordning och uppföljning och därför finns ett behov av förändring.

I utredningen Högre växel i minoritetspolitiken (SOU 2020:27) föreslås att den fortsatta samordningen och uppföljningen av minoritetspolitiken ska flyttas från Länsstyrelsen i Stockholms län till Institutet för språk och folkminnen. Sametinget kvarstår som uppföljningsmyndighet för samiska rättigheter och det samiska språkets utveckling. Denna åtgärd och andra åtgärder om förbättrad analys av situationen för minoriteterna bedöms bidra till att minoritetsrättigheterna förverkligas i högre utsträckning. Förbättrade analyser anses underlätta regeringens styrning och möjlighet att undanröja hinder inom minoritetspolitiken.

Utredningen har remitterats av Kulturdepartementet till staden för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 30 september och publiceras senast med protokollet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 30 september och publiceras senast med protokollet.