Möte 2023-06-21

Inom region Stockholm pågår arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan (RUFS) som också är en regional utvecklingsstrategi (RUS). I detta sammanhang antas en betydande miljöpåverkan och därför görs en strategisk miljöbedömning som är ett första steg i arbetet med miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Region Stockholm har remitterat underlaget till staden för yttrande.

I ärendet redovisas Tertialrapport 1 2023 för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms bidra till att kommunfullmäktiges mål kan nås under året. För stadsledningskontorets driftverksamhet prognostiseras ett överskott om 20 mnkr före resultatöverföringar.

Utbildningsdepartementet har gjort en översyn av systemet för statens bidrag till folkbildningen. Översynen har resulterat i att en ändring föreslås i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Lagändringen innebär att det är staten, och inte Folkbildningsrådet, som beslutar om fördelningen av statsbidraget till folkbildningen mellan de två grupperna; folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet kommer fortsatt att besluta om fördelning av statsbidrag till enskilda folkhögskolor, studieförbund och till studerandeorganisationer inom folkhögskolan.

I promemorian beskrivs att statsbidraget till folkbildningen fördelas med 50 procent till folkhögskolor och 50 procent till studieförbunden i enlighet med nuvarande lagstiftning. Om lagen ändras i enlighet med lagförslaget kommer staten få större rådighet över denna fördelning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

Utbildningsdepartementet har remitterat förslaget till Stockholms stad för yttrande.

Christofer Fjellner m.fl. (alla M) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen med frågor om stadens upphandlade lånecykelsystem. Frågorna besvaras i denna promemoria och handlar om vilka åtgärder staden vidtar för att komma till rätta med de problem som uppdagats med lånecykelsystemet, vilken insyn staden har i hur den upphandlade leverantören efterlever avtalet med staden samt vilka viten som har utdömts och betalats av leverantören.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att en stadsövergripande lokaleffektivisering ska genomföras i syfte att öka nyttjandegraden i stadens lokaler.

Länsstyrelsen Stockholm har bett aktörerna som gemensamt äger, driver och bekostar samverkansplattformen Samverkan Stockholmsregionen (SSR) att var för sig anta den gemensamma målbild som aktörerna tillsammans arbetat fram för arbetet under perioden 2023-2026.

Aktörerna ska ha meddelat Länsstyrelsen Stockholm om formellt antagande före den 1 september 2023.

Maria-Elsa Salvo (S) har begärt tjänstledighet (föräldraledighet) motsvarade 100 % av heltid för perioden den 23 juni 2023 till och med den 31 januari 2024.

Finansdepartementet har remitterat promemorian EU:s nya förordning om upphandlingsannonser till Stockholms stad för yttrande. I promemorian lämnas förslag till bestämmelser i upphandlingsförordningen (2016:1162) om vad en annons om offentlig upphandling ska innehålla.

Förslagen lämnas mot bakgrund av en ny EU-förordning på området.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har remitterat förslag till nya föreskrifter om civilplikt bland annat till Stockholms stad för yttrande.

MSB föreslår tre nya föreskrifter om civilplikt. Syftet med föreskrifterna är att reglera tillämpningen av civilplikt inom kommunal räddningstjänst.

Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2023 ska stadens nämnder liksom tidigare år upprätta tertialrapport 1 med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och uppnå kommunfullmäktiges mål.

Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning och den uppsiktsplikt som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att genom samlad information om ekonomi och verksamhet ge stadens ledning en helhetsbild av budget-hållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål.

Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt 16 underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas prognostiserade uppfyllelse av årsmålet.

I föreliggande ärende gör stadsledningskontoret en bedömning av uppfyllelse av verksamhetsområdesmålen för det innevarande året. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina tertialrapporter, beskriver att de kommer arbeta under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet.

I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) att det skett otillfredsställande krishantering i samband med en kraftig explosion i ett radhusområde i Hässelby i mars i år och vill veta vad staden har gjort för att säkerställa att drabbade och boende i Hässelby får de stödinsatser de har rätt till samt hur det säkerställs att stadsdelarna arbetar enligt den gällande handlingsplanen vid händelse av skjutningar och dödligt våld.

Stockholms stad har mottagit en remiss med en promemoria från Socialdepartementet gällande genomförandet av nya krav på upphettande tobaksvaror för yttrande. I promemorian föreslår Regeringskansliet att det införs ett förbud mot upphettade tobaksvaror med karakteristisk smak i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP). Förslaget har sin grund i att den Europeiska kommissionen har antagit ett så kallat delegerat direktiv (2022/2100) den 29 juni 2022.

Upphettade tobaksvaror för rökning ska förses med informationstext och kombinerade hälsovarningar. Det föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om vilka upphettade tobaksvaror som ska anses ha karakteristisk smak och att kravet på informationstext samt att kombinerade hälsovarningar bör regleras genom Folkhälsomyndighetens föreskrifter.

Stockholms stad har mottagit en remiss av betänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64) från Justitiedepartementet för yttrande. Sveriges mottagande av asylsökande regleras huvudsakligen av lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Regeringen beslutade den 16 september 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå en skyldighet för asylsökande att bo på mottagningscenter under den första tiden i Sverige och se över lagen om mottagande av asylsökande.

Utredningen består av tre delar; förslag på åtgärder för att fler asylsökande ska bo på Migrationsverkets boenden, förslag om skyldighet för asylsökande att delta i den samhällsintroduktion som anordnas av Migrationsverket samt en analys gällande behovet av sanktionsmöjligheter vid misskötsamhet på Migrationsverkets boenden.

Utredningen föreslår för att få fler asylsökande att bo på Migrationsverkets boenden att alla asylsökande ska tilldelas en plats på asylboende, boende på asylboende ska vara ett villkor för dagersättning och särskilt bidrag samt att boende på asylboende ska vara ett av villkoren för att asylsökande ska omfattas av undantaget från kravet på arbetstillstånd.

Utredningen föreslår vidare för att öka deltagandet i samhällsintroduktion att det i lag ska regleras gällande Migrationsverkets uppdrag att anordna samhällsintroduktion för asylsökande, att asylsökande och personer som omfattas av massflyktsdirektivet ska vara skyldiga att delta i samhällsintroduktionen samt att genomförd samhällsintroduktion ska vara ett av villkoren för undantag från kravet på arbetstillstånd.

Utredningen har analyserat behovet av sanktionsmöjligheter vid misskötsamhet på Migrationsverkets boenden och föreslår att dagersättningen ska kunna sättas ned för personer som gör sig skyldiga till allvarlig misskötsamhet på asylboenden samt att omplacering av asylsökande till ett annat asylboende bör kunna användas för att hantera misskötsamhet på asylboenden.

Region Stockholm har remitterat Trafikförändringar i SL-trafiken 2023/2024 (T24) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Resandet med kollektivtrafiken har minskat sedan pandemin och trafikförvaltningen framför att det finns stora utmaningar med ekonomin. Trafikförändringsremissen innehåller en bruttolista med förslag inför tidtabellsskifte i december 2023 (T24). Förslagen omfattar huvudsakligen nedskärningar i kollektivtrafiken avseende linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid med mera.