Möte 2022-10-26

Länsstyrelsen Stockholm har remitterat förslag till Regional masshanteringsplan för Stockholms län bland annat till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med ett gemensamt kontorsyttrande från stadsledningskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret.

Länsstyrelsen Stockholm, Region Stockholm, Storsthlm, Trafikverket och Stockholms stad har i ett gemensamt projekt tagit fram en regional plan för cirkulär och resurseffektiv hantering av massor i Stockholms län. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för cirkulär och resurseffektiv hantering av massor i länet samt en regional samsyn om vilka åtgärder som behövs för att uppnå cirkulär och resurseffektiv hantering. Tre effektmål har preciserats och ligger till grund för tre mätbara delmål och elva åtgärder. Åtgärderna omfattar ansvarig aktör och sluttid för genomförandet.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) har elva dricksvattenreservoarer som är i behov av renovering och ombyggnad. Program 11 Reservoarer har startats upp av Stockholm Vatten och Avfall AB för att säkra reservoarernas funktion för dricksvattenförsörjningen på kort och på lång sikt. I programmet ingår renovering samt ombyggnad av reservoarerna. Projektet Tenstareservoaren är en del av Program 11 Reservoarer.

Tenstareservoaren som togs i drift år 1969 ingår i det så kallade normalzonsnätet som är direkt kopplat till vattenverken i Lovö och Norsborg. Reservoaren har stor betydelse för att utjämna flödesvariationer, vilket ger jämnare vattenproduktion och pumpdrift från vattenverken samt jämnare tryckförhållanden inom distributionsområdet. Reservoaren har dessutom, som alla reservoarer, en leveranssäkrande funktion.

Tenstareservoaren är i behov av renovering och volymen behöver utökas för att säkra driften och leveranssäkerheten med den vattenförbrukning som prognostiserats för år 2050. SVOA har genomfört utredningar som visar att det bästa alternativet är att bygga en ny reservoar bredvid den befintliga. Därefter kan den befintliga reservoaren stängas av helt för renovering som då kan utföras effektivt med minimerade risker.

Kostnaden för den nya reservoaren inklusive renovering av den befintliga reservoaren är 550 miljoner kr i prisnivå för 2021, inklusive installation av solceller på taken.

Koncernen AB Familjebostäders dotterbolag Gyllene Ratten Ny AB (556876-3196) hanterar endast en fastighet, Stockholm Gyllene Ratten. Den är lokaliserad i Fruängen och har 166 lägenheter. Projektet förvärvades i bolagsform av det Skanska-ägda Smebab Rubin AB och hade inflyttning år 2015. Bolaget är än idag ett dotterbolag i koncernen AB Familjebostäder.

Energimarknadsinspektionen har remitterat förslag avseende föreskrifter och allmänna råd om mätning, fakturering och tillhandahållande av information om levererad värmeenergi (fjärrvärme) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Energimarknadsinspektionen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om mätning, fakturering och tillhandahållande av information om levererad värmeenergi (fjärrvärme). Grunden är att regeringen lämnat förslag till ändringar i fjärrvärmelagen (2008:263). De föreslagna ändringarna genomför tillsammans ändringar i EU:s direktiv om energieffektivitet. Detta direktiv innehåller krav på nationella bestämmelser om mätning, fakturering och tillhandahållande av faktureringsinformation och information om den faktiska energianvändningen.

Energimarknadsinspektionen föreslår utökade skyldigheter för fjärrvärmeföretag och därmed utökade rättigheter för fjärrvärmekunder. Syftet med föreskrifterna är att fjärrvärmekunderna ska få mer information om sin energianvändning och faktureras med tätare intervall utifrån mängden levererad värmeenergi. Förslaget innebär enligt Energimarknadsinspektionen att fjärrvärmekunder ska betala för faktiskt uppmätt energi och därmed bli mer medvetna om hur energianvändningen påverkar klimatet.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Rysslands invasion av Ukraina har lett till att flera miljoner personer är på flykt i Europa. I mars beslutades inom EU att aktivera massflyktsdirektivet. Massflyktsdirektivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina ges ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.

Regeringskansliet har upprättat ett utkast till lagrådsremiss som innehåller förslag som ger kommunerna större möjlighet att bistå Migrationsverket i arbetet med att ordna boende för de som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. I utkastet till lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. för att åstadkomma en jämnare fördelning över landet av boendeplatser för skyddsbehövande som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktsdirektiv. Det föreslås i utkastet till lagrådsremiss att:

Lagens bestämmelser ska gälla redan från den tidpunkt då utlänningen ansöker om tillfälligt skydd

Migrationsverket ska, samtidigt som myndigheten behåller huvudansvaret för mottagandet, få anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd

Kommunerna ges behörighet att anordna boenden för dessa personer



I lagrådsremissen konstateras att det behövs regler om anvisning av en kommun för boende med anledning av massflyktsdirektivet. Det finns, enligt remissen, ett behov av att åstadkomma en så jämn fördelning som möjligt mellan landets kommuner för boende.

Justitiedepartementet har remitterat förslaget till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) står inför en omfattande kapacitetsökning av dricksvatten för att klara de mål som arbetats fram inom programmet Stockholms framtida vattenförsörjning. Bland de åtgärder som tagits fram finns investering i nya långsamfilter på Norsborgs vattenverk.

SVOA producerar dricksvatten från två produktionsanläggningar, Norsborg och Lovö vattenverk. För att tillgodose kommande behov behöver Norsborgs vattenverk producera mer dricksvatten. Rapporter som tagits fram inom programmet för Stockholm framtida vattenförsörjning pekar på en ansträngd leveransproduktion runt år 2030.

Norsborgs vattenverk är uppdelat i två anläggningar, östra och västra vattenverket. Tillsammans står de för 60 procent av SVOA:s totala mängd producerat dricksvatten. När östra verket byggdes valdes av kostnadsskäl att bygga färre långsamfilter än planerat. Det har medfört att östra verket idag utgör en flaskhals i produktionen med outnyttjad kapacitet jämfört med övriga delar i processen. En utbyggnad skulle ge kapacitetsökning både för östra verket och Norsborgs vattenverk som helhet.

En utbyggnad av långsamfilter på östra verket ger ökad möjlighet att nå de mål som fastställts inom programmet för Stockholms framtida vattenförsörjning. Sedan det förra inriktningsbeslutet har omfattningen för projektet förtydligats och betydande prisökningar har också skett. Bolaget söker nu ett reviderat inriktningsbeslut om 555 mnkr i 2022 års prisnivå. Enligt Stockholms Stadshus AB:s tillämpningsanvisningar avseende bolagens investeringar ska reviderat inriktningsbeslut fattas om omfattande förändringar sker under inriktningsskedet eller om utgiften i projektet förväntas ändras 15 % eller mer.

SVOA vill säkerställa dricksvattenförsörjningen i Stockholms län ur ett flergenerationsperspektiv. Om en anläggning oplanerat tas ur drift ska leverans av dricksvatten kunna fortgå utan samhällskritiska störningar.

Utbyggnaden av dessa långsamfilter görs inom programmet Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV), ett beslut från styrelsen för Stockholm Vatten AB från år 2018.

Exploateringsnämnden godkände för sin del den 25 augusti 2022 förslaget till genomförandet av exploatering inom Årsta 1:1, Postgården 1, 2 och 7 inom Årstafältet etapp 2/3 till en investeringsutgift om 1 996 miljoner kronor, en investeringsinkomst om 377 miljoner kronor och en total försäljningsinkomst om cirka 1 771 miljoner kronor.

Exploateringsnämnden godkände för sin del överenskommelser om exploatering med överlåtelse av mark inom fastigheten Årsta 1:1 och Postgården 1, 2 och 7 till byggaktörerna ÅSF 4 AB, Granitor Property Development AB, Stadsutveckling i Stockholm AB och ICA Fastigheter AB med en försäljningsinkomst om cirka 1 771 miljoner kronor enligt bilaga 1-5, samt köpeavtalet för mark inom Postgården 1 av ICA Fastigheter AB med en köpeskilling om cirka 975 miljoner kronor enligt bilaga 6.

Exploateringsnämnden godkände vidare för sin del förslaget till reviderad inriktning för projekt Årstafältet och att exploateringsnämnden medges rätt att fortsätta planering för projekt Årstafältet till en investeringsutgift upp till 610 miljoner kronor som underlag för kommande genomförandebeslut.

Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då investeringsutgifterna beräknas överstiga beloppsgränserna 50 mnkr för utredningsutgiften, 300 mnkr för det reviderade inriktningsbeslutet respektive 50 mnkr för genomförandebeslutet.

Den 25 augusti 2022 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna förslag till genomförande av exploatering inom fastigheten Ulvsunda 1:1 till en investeringsutgift om 195 miljoner kronor, en investeringsinkomst om 15,2 miljoner kronor och en total försäljningsinkomst om cirka 158,7 miljoner kronor, reviderat genomförandebeslut för projekt Bromma Blocks (stormarknadsområde). Exploateringsnämnden beslutade också att för sin del godkänna tilläggsavtal till överenskommelse om exploatering med NCC Property Sjuttiosex AB, NCC Property Sjuttiosju AB och NCC Property Sjuttioåtta AB.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige då investeringsutgiften överstiger 50 miljoner kronor, i enlighet med stadens investeringsregler.

Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att samlad information om ekonomi och verksamhet ska ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål. Underlagen utgör en viktig del i kommunstyrelsens uppsiktsplikt.

Stadsledningskontoret har analyserat samtliga nämnders tertialrapporter. Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt tolv underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas uppfyllelse av årsmålet. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna beskriver att de arbetat under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet.

Infrastrukturdepartementet har remitterat rapporten ”Arlanda – en plan för framtiden (Ds 2022:11)” till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Regeringen beslutade den 15 februari 2022 att tillkalla en bokstavsutredare med uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling. Uppdraget rapporterades till Infrastrukturdepartementet den 14 juni 2022 varefter rapporten har remitterats till berörda parter, bland annat Stockholms stad, för yttrande.

Enligt 11 kap. §§ 8, 10 och 11 kommunallagen ska kommunstyrelsen upprätta förslag till budget före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.

Kommunstyrelsens förslag till budget 2023 föreslås fastställas den 30 november 2022. Kommunfullmäktige behandlar budgeten den 12-13 december 2022. Detta innebär att kommunstyrelsen före oktober månads utgång ska föreslå skattesatsen för kommunfullmäktige.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Finansdepartementet har remitterat Boverkets rapport Uppdrag att utreda åtgärder för vissa säkerhetsrisker i äldre hissar till Stockholms stad för yttrande. Vissa äldre hissar som har en kombination med grind eller vikdörr i korgöppningen och slagdörr till våningsplanet kan ha ett mellanrum mellan dörrarna som är stort nog för att ett litet barn ska få plats. Utredningen konstaterar att om hissen sätts i rörelse med ett barn i detta utrymme kan det få allvarliga konsekvenser.

Boverkets utredning bedömer att den totala investeringskostnaden för att åtgärda alla berörda hissar med säkerhetsrisker är cirka 11 miljarder kronor. Borträknat kostnaden för de hissar som ändå skulle åtgärdas i samband med löpande underhåll under en antagen tioårsperiod som följer på regleringen, handlar det om en total kostnad på cirka 8,4 miljarder kronor som kan ses som en direkt följd av regleringen. Detta motsvarar en årlig kostnad på cirka 490 miljoner kronor.

Effekten av regleringen blir att åtgärdskostnaderna tidigareläggs i relation till de renoveringsplaner som föreligger för befintliga hissar. Även om detta sannolikt innebär att kostnaderna blir lägre på totalen jämfört med om hissarna åtgärdas i ett senare skede, kan det vara svårt för inte minst mindre fastighetsägare med många hissar att i närtid bekosta de åtgärder det handlar om.

Nyttan av regleringen har uppskattats till mellan 0,7 och 6,8 miljoner kronor per år. Därutöver har det även gjorts en uppskattning av den minskade riskkostnaden för dödsfall och allvarliga personskador. Denna nytta har skattats till totalt cirka 78 miljoner kronor.

När den nytta som värderats jämförs med den årliga investeringskostnaden är en eventuell reglering inte samhällsekonomiskt motiverad. Boverket konstaterar att fastighetsägare ändå bör ha i åtanke att de kommer att behöva åtgärda de aktuella hissarna förr eller senare, och ta kostnaden när detta inträffar.

Åtgärder för att förbättra säkerheten innebär investeringskostnader för fastighetsägarna. Totalt uppskattas cirka 25 800 hissar av 126 000 hissar i Sverige vara berörda.

Förslaget innebär att det krävs ändringar på förordningsnivå. Boverket menar att dessa ändringar bör träda i kraft så snart som möjligt. En övergångsperiod bör bestämmas till 10 år. Skälen för detta är att denna tidsperiod tillgodoser berörda aktörers behov av att få tillräckligt med tid att ställa om och vidta förberedande åtgärder för att utföra de nya säkerhetshöjande åtgärderna.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Kommunfullmäktige beslutade den 13 juni 2022 att anta detaljplan för Konsthallen 15 m.fl. i stadsdelen Djurgården. Beslutet överklagades till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen.

Länsstyrelsen Stockholm beslutade den 11 juli 2022 att med stöd av 11 kap. 10 § 5 plan- och bygglagen (2010:900) prövning av kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Konsthallen 15 m.fl. skulle ske.

Länsstyrelsen Stockholm har framfört att nya Moriska och delar av nya Gubbhyllan, med sin höjd och volym, inte tar tillräcklig hänsyn till Hasselbacken som huvudbyggnad eller till samlade natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen Stockholm anser även att detaljplanen kommer att medföra påtaglig skada för riksintresset för kulturmiljövården respektive skada på Nationalstadsparkens natur- och kulturvärden samt ett intrång i Nationalstadsparkens parklandskap och naturmiljö.

Staden har beretts möjlighet att yttra sig över Länsstyrelsen Stockholms delbeslut och erhållit anstånd att inkomma med yttrande till den 3 november 2022.

Kommunfullmäktige beslutade den 13 juni 2022 att anta detaljplan för Vårbergsvägen, del av Skärholmen 2:1 med flera, i stadsdelarna Vårberg och Skärholmen. Syftet med detaljplanen är att omvandla Vårbergsvägen till en funktionsblandad och stadsmässig gata och till att stärka det i översiktsplanen utpekade sambandet mellan Vårberg och Skärholmen. Planen möjliggör 1 340 nya bostäder samt lokaler för centrumändamål, skolor, förskolor och en idrottshall.

Länsstyrelsen Stockholm befarar att den antagna detaljplanen inte säkerställer att friliggande förskola med tillhörande förskolegård blir lämplig med hänsyn till risken för föroreningar som berör fastigheten Kullholmen 1.

Länsstyrelsen Stockholm befarar även att den antagna detaljplanen inte säkerställer att planområdet blir lämpligt med hänsyn till risken för översvämning för befintlig bebyggelse vid Österholmsstigen.

Dessa farhågor har lett till att länsstyrelsen den 11 juli 2022 med stöd av 11 kap. 10 § plan- och bygglagen beslutat att överpröva detaljplanen utifrån dessa två frågeställningar.

Kommunfullmäktige beslutade den 30 maj 2022 att anta detaljplan för Fader Bergström 3 m.fl. i stadsdelen Hägersten. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra nya bostäder och förskolor i Axelsberg samt centrumändamål. Planen syftar även till att bevara delar av områdets ekologiskt betydelsefulla natur och gröna karaktär genom att skydda befintliga värden och tillföra ny grönska.

Länsstyrelsen Stockholm befarar att det med den antagna detaljplanen inte går att utesluta att den föreslagna bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa med avseende på buller. Länsstyrelsen befarar även att östra förskolans gård blir olämplig med hänsyn till risken för föroreningar som berör fastigheten Hägersten 1:1.

Dessa farhågor har lett till att länsstyrelsen den 29 juni 2022 beslutat att överpröva detaljplanen utifrån dessa två frågeställningar.

Staden har beretts möjlighet att yttra sig över Länsstyrelsen Stockholms delbeslut och erhållit anstånd att inkomma med yttrande till den 3 november 2022.

Idrottsnämnden beslutade den 24 maj 2022 att för egen del godkänna hyresavtal för ny idrottshall inom Slakthusområdet och föreslå fullmäktige att godkänna hyresavtalet samt ge idrottsnämnden i uppdrag att genomföra upphandlingen. Idrottsnämnden föreslår också att kommunstyrelsen godkänner avsteg från närhetsprincipen för ny idrottshall i Slakthusområdet.

Idrottshallen planeras att nyttjas dagtid av en framtida gymnasieskola i Slakthusområdet. Idrottshallen ska upplåtas genom timbokning till de skolor som planeras enligt samplanering. Nyttjare av idrottshall och danssal kommer att bli föreningar, skolor och allmänhet. Tiderna kommer under samtliga säsonger att fördelas av idrottsnämnden i enlighet med ordinarie fördelningsprinciper och taxor.

Idrottshallen utgör en integrerad del av en fastighet som ska bebyggas med studentbostäder och en förskola. Idrottshallen ska anläggas delvis nedgrävd så att hallens tak kan nyttjas som förskolegård till den förskola som byggs av Svenska Studenthus Holding 1 AB. Att en byggaktör ansvarar för genomförandet av hela kvarteret ger samordningsvinster, både under genomförande- och driftsskede. Detaljplanen för Slakthusområdet etapp ett vann laga kraft den 11 maj 2021. Det aktuella kvarteret planeras kunna tillträdas och byggstartas fjärde kvartalet år 2023.

Syftet med detaljplanen är att genomföra stadens strategi att utveckla Årstafältet till en attraktiv och levande stadsdel som kopplar samman Årsta och Östberga. Detaljplanen utgör den tredje bebyggelseetappen på Årstafältet och omfattar en del av fältets västra sida. Den är en del i ett strategiskt samband för att uppnå målet om en sammanhållen stad. Förslaget ligger i linje med Årstafältets planprogram och översiktsplanen. Planområdet ligger inom influensområdet för utbyggnaden av tunnelbanan.

Detaljplanen bidrar till att utveckla området med bostäder, verksamheter, service, gator, en skola, en idrottshall och förskolor. Planen gör det möjligt att bygga ca 463 bostäder, en grundskola F-9 för ca 900 elever, två förskolor med sammanlagt tio avdelningar, en fullstor idrottshall, en elnätstation och lokaler för centrumändamål fördelat på tre bostadskvarter och ett skolkvarter.

Syftet med detaljplanen är att utveckla Årstafältet till en attraktiv och varierad stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet som kopplar samman Årsta och Östberga. Vidare är syftet att skapa en levande stadsdel med välutformade offentliga miljöer. Planen utgör även en del av Årstafältets entré från norr vilket bland annat markeras med högre byggnadsvolymer runt ett stadsdelstorg.

Planen gör det möjligt att bygga 743 bostäder, en förskola med fyra avdelningar, en elnätsstation, ett stadsdelstorg och en större livsmedelsbutik. Planen tillåter både bostäder, kontor och centrumändamål. Flexibiliteten syftar till att på sikt få en blandad stadsdel med både bostäder och arbetsplatser.

Planområdet ligger centralt i den nya stadsdelen och är av stor betydelse för att genomföra den arkitektoniska idén om att koppla samman den nya bebyggelsen på Årstafältet med intilliggande stadsdelar och skapa en levande stad. Planområdet ligger inom influensområdet för utbyggnaden av tunnelbanan.

Syftet med detaljplanen är att utveckla Årstafältet till en attraktiv och varierad stadsdel med hög arkitektonisk kvalitet som kopplar samman Årsta och Östberga. Vidare är syftet att skapa en levande stadsdel med välutformade offentliga miljöer.

Planen gör det möjligt att bygga ca 975 bostäder, kontor, en förskola, ett parkeringsgarage, en sopsugsanläggning som ska nyttjas av hela Årstafältet och nätstationer för el och tele. Planen omfattar också viss befintlig bebyggelse och infrastruktur såsom del av Södra länken med tillhörande ventilationsanläggning samt hållplats för tvärbanan. Planen tillåter både bostäder och centrumändamål alternativt kontor och centrumändamål. Flexibiliteten syftar till att på sikt få en blandad stadsdel med både bostäder och arbetsplatser.

Planen utgör Årstafältets entré från norr vilket markeras med områdets högsta byggnad. En högre skärmande bebyggelse utmed trafiklederna skapar ett skydd för kringliggande etapper mot buller, luftföroreningar och risk.

Ärendet föreslås antas med mindre ändring sen godkännandet i stadsbyggnadsnämnden den 30 september 2021. Ändringen innebär en justering av gräns mellan allmän plats och kvartersmark. Placering av användningsgräns som avskiljer allmän plats och kvartersmark har justerats för att överensstämma med de avtal som staden tecknat med berörd bostadsrättsförening den 8 december 2019. Justeringen innebär att kvartersmarken utökas så att bostadsrättsföreningen får möjlighet att nyttja marken på det sätt som avtalet hänvisar till. Den utökade kvartersmarken får även ett u-område för att inte förhindra skötsel av ledningar i gatan bredvid kvartersmarken.

Skolverket har i uppdrag att samla in uppgifter från huvudmän inom skolväsendet. Vilka uppgifter som huvudmännen ska lämna till Skolverket regleras i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m. Skolverket föreslår att i föreskrifterna dels justera vilka uppgifter som samlas in, dels förtydliga vilka uppgifter som ska lämnas och ta bort uppgifter som inte samlas in i dag. Dessa ändringar är enligt Skolverket nödvändiga för att det som regleras i föreskrifterna ska stämma överens med vilka uppgifter som samlas in i praktiken. Skolverket bedömer att ändringarna inte innebär några praktiska konsekvenser för rapporteringen.

Skolverket har remitterat förslaget till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har stadsledningskontorets, arbetsmarknadsförvaltningens och utbildningsförvaltningens kontorsyttranden skickats in som stadens svar på remissen.

Utbildningsdepartementet har skickat betänkandet En modell för att mäta och belöna progression inom sfi (SOU 2022:17) på remiss till Stockholms stad för yttrande. I utredningen presenteras en rad förslag om ett nytt bedömningsinstrument, inrättande av ett nytt bedömningscentrum, huvudmannaskap, skattning av språklig progression och ersättning till kommunerna.

På uppdrag av idrottsnämnden har fastighetsnämnden sedan 2018 utrett förutsättningarna för en upprustning och ombyggnation av Eriksdalsbadet. Enligt projektdirektivet har utredningarna genomförts med syftet att säkerställa byggnadernas funktion och långsiktiga värde, så att anläggningen kan vidmakthållas som nationalarena för simsporten och genom ökad attraktion bidra till mer liv och rörelse i området.

Nämndernas förslag till inriktning för det fortsatta arbetet utgörs av ett åtgärdspaket för att lösa de tekniska bristerna samt anpassningar för att förbättra verksamheten. Därtill finns en åtgärdsplan som hanterar verksamhetsbehovet under projektets genomförande.

Åtgärdspaketet omfattar upprustning av såväl bassängerna som de tekniska installationerna (ventilation, vatten/avlopp, el/tele/data, styr- och reglerteknik samt passagesystem) och övriga byggdelar (tak, mark, fasader med mera).

Miljöprövningsutredningen har haft i uppdrag att se över miljöbalkens system för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning.

Utredningens slutsats är att den samlade prövningstiden behöver minska, att toppar i handläggningstid behöver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimulera en grön omställning.

Utredningen lämnar ett stort antal förslag som syftar till att underlätta prövningsförfarandet och att stimulera till att tillståndsvillkor är uppdaterade, bland annat genom att tillsynsmyndigheten får i uppgift att vart tionde år göra bedömningar över om tillstånd bör uppdateras.

Miljödepartementet har remitterat Om prövning och omprövning - en del av den gröna omställningen, (SOU 2022:33), till bland annat Stockholms stad för besvarande. Remissen i sin helhet kan tas del av på regeringens hemsida.

Regeringen beslutade 2019 att en särskild utredare ska se över all relevant svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag. Det remitterade slutbetänkandet från klimaträttsutredningen redovisar förslag till ändringar av lagstiftningen inom tre områden: främja bidrag till klimatomställningen, underlätta byggande av elnät och ett transporteffektivt samhälle.

Slutbetänkandet har remitterats till Stockholms stad för yttrande.

EU-kommissionen presenterade den 22 juni 2022 sitt förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel, och ändring av förordning (EU) 2021/2115. Förslaget bygger på nuvarande bestämmelser i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG), på den europeiska gröna given och kommissionens strategi Från jord till bord.

Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av användning av växtskyddsmedel för människors hälsa och miljön genom att uppnå målen för minskad användning av bekämpningsmedel i strategin Från jord till bord, och främja användning av integrerat växtskydd och alternativ till kemiska bekämpningsmedel.

Förslaget till förordning är mer detaljerat än det nu befintliga direktivet och introducerar en del nya eller mer långtgående krav. Bland annat innehåller förslaget bindande kvantitativa mål om att minska användningen av växtskyddsmedel med 50 procent och minska riskerna med växtskyddsmedel med 50 procent fram till 2030 i relation till användning och risk 2015–17. Målen är i linje med målsättningen strategin Från jord till bord. Enligt förslaget måste medlemsstaterna anta bindande nationella mål för att uppnå de övergripande EU-målen.

Förslaget till ny förordning innehåller också krav vid användning, lagring, försäljning och avfallshantering av växtskyddsmedel samt på register, utbildning, certifiering, inspektion och information. Nytt är också krav på certifikat och utbildning för återförsäljare av växtskyddsmedel. Ytterligare ett nytt förslag är det om förbud mot användning av kemiska växtskyddsmedel i känsliga områden.

Förslaget har remitterats till Stockholms stad för yttrande.

Förslaget till avfallstaxa för 2023 bygger, liksom gällande taxa, på att kunden debiteras för beställd behållarvolym eller uppmätt vikt på avfallet. Avfallsnämnden gör bedömningen att en styrning via taxan, när det gäller vissa typer av abonnemang, är nödvändig för att på lång sikt säkerställa en miljöriktig och resurseffektiv avfallshantering.

Det faller inom kommunfullmäktiges rådighet att bestämma om avgifter för kommunens kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Fullmäktiges handlingsutrymme vid bestämmande av taxan regleras dock av regeringsformen, kommunallagen och avgiftsbemyndiganden i sektorslagstiftningen. Centralt för kommunala avgifter är självkostnadsprincipen, som innebär att avgifterna inte får vara högre än vad som motsvarar kommunens kostnader för tillsynen eller kontrollen.



Taxa enligt miljöbalken

Taxan för tillsyn enligt miljöbalken föreslås justeras från 1 260 kr/timme till 1 300 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 3,1 procent. Justeringen av taxan beror på kostnadsökningar, som huvudsakligen kommer av löneökningar samt ökade kostnader för IT, köpta tjänster och övriga gemensamma kostnader.



Taxa enligt livsmedels- och foderlagstiftningen

Taxan för livsmedelskontrollen föreslås justeras från 1 510 kr/timme till 1 600 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 6 procent. Den föreslagna justeringen motiveras av kostnadsökningar som huvudsakligen kommer av löneökningar och ökade administrativa kostnader och IT-kostnader.



Taxa enligt marknadskontrollförordningen

Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver marknadskontroll inom vissa områden inom framförallt miljöbalkens område. På grund av EU:s nya förordning om marknadskontroll, förordning (EU) 2019/10201 (marknadskontrollförordningen) har en rad följdändringar genomförts i svensk sektorslagstiftning. Ändringarna trädde i kraft den 25 juli 2022 och innebär bland annat ändringar i fråga om finansiering av kontrollen. Miljö- och hälsoskyddsnämndens marknadskontroll har tidigare finansierats genom avgift med stöd av miljöbalkstaxan. Genom de ändrade reglerna ska marknadskontrollen istället finansieras med avgifter som baseras på en taxa som kommunen har beslutat med stöd av en ny generell avgiftsgrund i särskild lag.



Mot denna bakgrund föreslår miljö- och hälsoskyddsnämnden en helt ny taxa för marknadskontroll. Avgiften föreslås vara timbaserad och timtaxan vara densamma som för miljöbalkstillsyn. Det innebär att taxan fram till och med den 31 december 2022 föreslås till 1 260 kr/timme och, i enlighet med den justering av miljöbalkstaxans nivå som föreslås, till 1 300 kr/timme från och med den 1 januari 2023.



Ekonomiska konsekvenser

De föreslagna timtaxehöjningarna beror på kostnadsökningar, främst på grund av lönekostnader, IT och gemensamma kostnader. Enligt förslaget beräknar nämnden att intäkterna från tillsynen ökar med 0,7 mnkr. De ökade intäkterna beror på taxeökning (4,7 mnkr) samt volymförändring (-4,0 mnkr). Taxeökningen krävs för att bibehålla täckning för miljö- och hälsoskyddsnämndens kostnader för existerande och kommande debiterbar tillsynsverksamhet. Detta är en nettoökning av taxan efter samtliga vidtagna effektiviseringar. Volymförändring kan delvis balanseras med minskat antal inspektörer.

Avseende taxan för miljöbalkstillsyn föreslås ett flertal omarbetningar och förtydliganden avseende taxans bestämmelser. Bakgrunden till dessa är dels förändringar i rättsläget, dels uppmärksammade otydligheter som behöver åtgärdas. Vad gäller ändringar i sak föreslår miljö- och hälsoskyddsnämnden att avgiftsformen dröjsmålsavgift ska utgå eftersom bestämmelsen dels inte tillämpas dels bedöms vila på osäker rättslig grund. I övrigt är ändringarna endast av redaktionell karaktär utan avsikt att ändra taxans tillämpningsområde. Vidare föreslås ett flertal nya och ändrade avgiftskoder i tabellerna 1:A, 1:B och 1:C. Justeringarna beror på ändringar i tillsynsbehov och anpassning efter ny och ändrad lagstiftning.

För taxorna enligt strålskyddslagen (2018:396), lagen (2006:1570) om internationella hot mot människors hälsa och tillsyn enligt lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer föreslås inga ändringar av taxebestämmelsernas lydelser. Dessa fortsätter tillsvidare att gälla i sina nuvarande respektive ordalydelser. Taxerevisionen får emellertid en indirekt effekt på dessa taxor, eftersom timtaxan för dessa tillsynsområden är knuten till den nivå som gäller enligt miljöbalkstaxan. Denna uppräkning sker dock utan att taxorna behöver revideras.