Möte 2021-10-20

Det reviderade inriktningsbeslutet avser inriktning och fortsatta utredningar avseende exploateringsprojektet Riddersvik i Hässelby Villastad fram till genomförandebeslut. Detaljplanearbete har pågått i området sedan år 2014. Ny bebyggelse planeras i huvudsak på platsen mellan Lövstavägen och Riddersviks gårdsväg som tidigare rymde Riddersviks trädskola. Verksamheten vid trädskolan avslutades vid årsskiftet 2009/2010 efter beslut i exploateringsnämnden 2008.

Granskning av detaljplaneförslaget genomfördes i februari-mars 2020. Förslaget har därefter justerats och en andra granskning genomfördes under juni 2021. Detaljplaneförslaget som syftar till att utveckla området utifrån en vision om en samtida trädgårdsstad inrymmer cirka 700 bostäder inklusive ett vård- och omsorgsboende med cirka 60 platser, servicelägenheter och en förskola med åtta avdelningar. Detaljplanen som omfattar hela Riddersvik syftar också till att bevara och utveckla de naturvärden och kulturhistoriska värden som finns vid Riddersviks gård. Det nya området kopplas till Hässelby Villastad bland annat genom förlängning av Riddersviksvägen och Riddersviks Allé.

Det gällande inriktningsbeslutet för projekt Riddersvik fattades av exploateringsnämnden den 7 februari 2013. De totala utgifterna beräknades då uppgå till 124 miljoner kronor och försäljningsinkomsterna till 214,5 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisade ett positivt nettonuvärde om 65 miljoner kronor och täckningsgraden beräknades uppgå till 153 procent.

Det reviderade inriktningsbeslutet föranleds av att förutsättningarna ändrats väsentligt jämfört med det gällande inriktningsbeslutet. Bland annat har antalet planerade bostäder ökat från cirka 300 till 700 stycken.

Ett omfattande behov av sanering av föroreningar i intilliggande park och koloniområde har konstateras, vilken planeras att genomföras inom projektet. De beräknade utgifterna för saneringen är 83 miljoner kronor. Exploateringsnämnden avser att ansöka om saneringsbidrag från Naturvårdsverket för att finansiera saneringen, i enlighet med beslut i nämnden den 27 maj 2021. Av försiktighetsprincip har saneringsbidraget inte räknats in i den redovisade kalkylen.

Den första markanvisningen i området gjordes år 2013 i samband med inriktningsbeslutet, då Småa AB erhöll en anvisning för 50 lägenheter i småhus och 45-50 lägenheter i flerbostadshus. År 2014 anvisades Besqab Projektutveckling AB mark för cirka 54 lägenheter i vård- och omsorgsboende. Sammanlagt 390 lägenheter markanvisades år 2016 till fem olika aktörer: Ikano Bostad AB, Hauschild & Siegel AB, Wallfast AB, Svenska Hem i Bromma Mark AB och Vivere AB. En tidig markreservation för cirka 45 bostäder gjordes också till Innovation Properties AB och Västkuststugan AB.

I samband med det reviderade inriktningsbeslutet har exploateringsnämnden anvisat mark för cirka 160 bostäder till Startplattan 191621 under namnändring till Siegel Riddersvik AB, Innovation Properties Sverige AB och Västkuststugan AB, samt för förskola till Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Därmed har samtliga 700 bostäder som planeras i området markanvisats.

Mark för bostadsrätter planeras att säljas medan mark för hyresrätter kommer att upplåtas med tomträtt. Andelen markförsäljning är 60 procent och tomträttsupplåtelse 40 procent.

Exploateringsnämndens investeringsutgifter beräknas sammantaget uppgå till cirka 553,2 miljoner kronor i löpande prisnivå, varav 28,9 miljoner kronor är redan nedlagda utgifter. Utgifterna avser främst nybyggnad av gator och park, omläggning av Lövstavägen, flytt av ledningar, marksanering, upprustning av befintlig park, samt dikesomledning. Investeringsinkomsterna beräknas uppgå till cirka 52,8 miljoner kronor varav huvuddelen avser ersättning för ledningsdragning, dikesomledning med mera. Försäljningsinkomsten beräknas uppgå till 453,8 miljoner kronor, och reavinsten till 442,1 miljoner kronor.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 17 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda nettoutgifter. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 104 procent.

I ärendet redovisas även en så kallad skuggkalkyl som inkluderar SISAB:s kostnader för den friliggande förskolan som planeras i området. Skuggkalkylen visar ett negativt nettonuvärde om minus 46 miljoner kronor inklusive tidigare nedlagda utgifter.

Exploateringsnämndens utgifter för planering och utredningar fram till genomförandebeslut beräknas uppgå till 34,4 miljoner kronor, inklusive redan nedlagda utgifter.

Kommunfullmäktige beslutar om kommande utbetalning av partistöd enligt kommunallagen (2017:725). I Stockholms stad sker detta inom ramen för budgetbeslutet.

Kommunfullmäktige får besluta att inte betala ut stöd till ett parti som inte lämnat redovisning och granskningsrapport i enlighet med 4 kap. 31 § första och andra styckena kommunallagen.

Kommunfullmäktige har i kommunal författningssamling 2015:17 fastställt regler om lokalt partistöd. Enligt 4 § ska en mottagare av partistöd årligen, senast den 30 juni, lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 4 kap. 29 § första stycket i kommunallagen . Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Enligt prop. 2013/14:5, s. 96 gäller att om kommunfullmäktige tar in kraven på redovisning och granskning i ett reglemente måste kraven även anges i ett beslut som är riktat till mottagarna av partistödet. Det kan ske genom att det i ett sådant beslut görs en hänvisning till reglementets bestämmelser. Detta tydliggörs i avsnittet om partistöd i Stockholms stads budgetärende.

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) bygger ut kommunala vatten- och avloppsledningar i omvandlingsområde Gladö Kvarn i samband med att Huddinge kommun detaljplanelägger området. Inom Gladö Kvarn har under senare år skett en utveckling från fritidshushåll till permanentboende, vilket ställer större krav på miljöriktiga och hållbara vatten- och avloppslösningar.

Projektet har sedan tidigare ett genomförandebeslut på 295 mnkr i Stockholm Vatten AB:s styrelse. Kostnader för projektet har ökat med 55 mnkr till följd av komplexa markförhållanden och komplicerade bergsschakter. Då investeringsutgiften passerat den av kommunfullmäktige fastställda beloppsgränsen på 300 mnkr krävs det ett reviderat genomförandebeslut i kommunfullmäktige för en total investeringsutgift om 350 mnkr.

Tre av fyra etapper är utbyggda och den fjärde är under genomförande. Cirka 180 fastigheter kommer att anslutas till SVOA:s VA-anläggning i den sista etappen.

Stockholm Vatten och Avfall AB konstaterar att alternativa lösningar inte förespråkas i detta skede då projektet är under genomförande och bygghandlingar redan är framtagna. Att projektera om de framtagna bygghandlingarna samt samordna med övriga ledningsägare och kommunen, med syfte att hitta ett mer kostnadseffektivt byggnadssätt, skulle leda till framskjuten tidplan och stillestånd i entreprenadens pågående arbete. Ett stillestånd i detta skede skulle leda till stora kostnadsökningar för projektet.

Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I den föreslår de att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltal för rekommenderat maximalt antal medarbetare per chef i olika verksamheter och att göra översiktliga kostnadsberäkningar över vad det innebär i fråga om ökade resurser, i arbetet med nyckeltal i första hand prioritera äldreomsorgen samt att beakta behovet av ökade resurser för att väsentligt sänka antalet medarbetare per chef i äldreomsorgen i förslag till budget 2022-2024.

I hemställan från miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnas förslag på upphandlingskrav för lätta fordon i nämnder och bolagsstyrelsers upphandlingar som innefattar transporter, som ska ersätta den tidigare beslutade miljöbilsdefinitionen.

Miljöbilsdefinitionen antogs med villkoret definitionerna gäller tills en nationell definition av miljöbil beslutats. Villkoret grundade sig på antagandet att en statlig definition skulle vara mycket lik eller identisk med Stockholms stads definition.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till upphandlingskrav för bilar, lätta lastbilar och minibussar i upphandlingar som innefattar transporter är utformade enligt nedan:

Spjutspets

Avancerad

Baskrav

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att nämnder i sina upphandlingar alltid i första hand ska använda avancerad eller spjutspets. Det är möjligt att laborera med olika procentsatser av dessa beroende på upphandlingsområde och marknad. Basnivån används när andra alternativ inte är tekniskt eller kommersiellt möjliga.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 20 oktober och publiceras senast med protokollet.

Peter Wallmark (SD) har lämnat en skrivelse till kommunstyrelsen där han föreslår att borgarråd ska vara på plats i rådssalen under interpellationer och under frågestunden.

Han föreslår att stadens borgarråd ska vara på plats i rådssalen under de interpellationer som berör deras ansvarsområde samt att de deltar på plats från talarstolen under frågestunden i de fall de får en fråga.

Skribenten begär att kommunstyrelsen tar upp frågan och tar ett inriktningsbeslut i enlighet med förslaget i skrivelsen.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att exploateringskontoret ges i uppdrag att för ledamöterna i exploateringsnämndens och stadsbyggnadsnämndens räkning sammanställa en förteckning över samtliga inkomna markanvisningsansökningar under pågående mandatperiod. Denna redovisning ska därefter göras löpande kvartalsvis. Förteckningen ska enligt förslaget bland annat innehålla en beskrivning av ansökan, en redovisning av hur ansökan hittills hanterats och i förekommande fall en redovisning av motiv för avslag.

Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över beskattningen av enskilda näringsidkare (dir. 2019:102). Syftet med översynen var att göra det mindre komplicerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och samtidigt underlätta för den skattskyldige att göra rätt och undvika oavsiktliga fel. Uppdraget var uppdelat i två delar. Den första delen handlade om att förenkla de befintliga skattereglerna för enskilda näringsidkare, vilket redovisades i september 2020 (SOU 2020:50). Den andra delen redovisas i det nu remitterade slutbetänkandet, Mikroföretagarkonto − schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen. (SOU 2021:55)

Det övergripande syftet med utredningen är att förenkla skattereglerna och minska den administrativa börda som skattesystemet medför i syfte att öka företagandet. I betänkandet föreslås ett frivilligt system där inkomstskatt samt socialavgifter tas ut schablonmässigt baserat på verksamhetens omsättning. Systemet riktar sig till fysiska personer, som inte har några anställda, som bedriver verksamhet i mindre skala och där utgifterna är låga i förhållande till inkomsterna.

Förslaget innebär att inbetalningar till ett särskilt bankkonto, benämnt mikroföretagarkonto, beskattas med en definitiv källskatt som ersätter såväl inkomstskatt som socialavgifter. Omsättningsgränsen för schablonbeskattning av mikroförtagarkontot föreslås bli 120 000 kr per år. På inbetalningar som överstiger omsättningsgränsen föreslås att källskatt tas ut med en förhöjd skattesats. Faktiska utgifter får inte dras av utan i stället medges ett schabloniserat avdrag. Kontoinnehavaren behöver inte deklarera inkomsterna eller hålla ordning på de därmed sammanhängande utgifterna. Mikroföretagarkonto ska enligt förslaget tillhandahållas av företag som har tillstånd att bedriva bankverksamhet (kontoförande institut). Mikroföretagarkontot kommer i första hand att administreras av dessa och Skatteverket. De nya bestämmelserna förslås börja gälla den 1 januari 2024.

Förslaget beräknas medföra en offentlig finansiell kostnad kring 80–110 miljoner kronor vid införandet. Förslaget innebär att inkomster som annars hade beskattats med kommunal inkomstskatt i stället beskattas med statlig källskatt. Kommunsektorns samlade skatteintäkter bedöms minska med mellan en halv och en miljard kronor. Detta kan enligt utredaren hanteras inom ramen för de generella statsbidragen från staten till kommunerna.

Enligt utredaren är det varken praktiskt eller rättsligt möjligt att införa schabloniserad mervärdesbeskattning av sådan verksamhet som inkomstbeskattas genom det föreslagna mikroföretagarkontot. Sammantaget bedömer utredaren att förenklingarna inte blir betydande om den som beskattas genom kontot måste redovisa och betala mervärdesskatt samt upprätta bokföring och redovisning enligt nuvarande regler. Utredaren avråder därför från att införa förslaget om dessa regelverk behålls oförändrade.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet till staden för yttrande.

Lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 trädde i kraft den 10 januari 2021 och är tidsbegränsad fram till utgången av september 2021. Även lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen, som trädde i kraft den 1 juli 2020, gäller fram till utgången av september 2021.

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen om att lagarnas giltighetstid ska förlängas till utgången av januari 2022. Som en följd av förslagen behöver även förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen samt förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen) fortsätta att gälla under samma tid som lagarnas giltighetstid.

Socialdepartementet har remitterat förslag till fortsatt giltighet av begränsningsförordningen och förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen till bland annat Stockholms stad för besvarande.

Till följd av kort remisstid har stadsledningskontorets tjänsteutlåtande lämnats in som stadens svar på remissen.

Peter Wallmark och Martin Westmont (både SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att säkerställa att rätt verksamhet bedrivs i stadens lokaler och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs. Av motionen framkommer att motionärerna vill se en inventering av stadens lokaler för att säkerhetsställa att gällande avtal som hyresgästen har med staden efterföljs och att stadens riktlinjer avseende lokalupplåtelser följs i sin helhet. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar:

Att inventera stadens lokaler för att säkerhetsställa att hyresgäster följer de riktlinjer avseende lokalupplåtelse som gäller

Att göra en genomlysning av stadens lokaler för att få klarhet om det förekommer otillåten andrahandsuthyrning

Att göra en total inventering för att klarlägga renoveringsbehovet för stadens lokaler

Kollektivtrafikplan 2050 är Region Stockholms långsiktiga plan för kollektivtrafikens utveckling. Planen redovisar hur kollektivtrafiksystemet behöver utvecklas för att nå målen i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2050) och det Regionala trafikförsörjningsprogrammet (TFP). Kollektivtrafikplanen ersätter nuvarande stomnätsplan och kommer utgöra regionens trafikpolitiska inriktning tillsammans med andra regionala planer.

Kollektivtrafikplanens huvudfokus är kollektivtrafik av regional betydelse i Stockholms län och planen pekar ut systemviktiga stråk och bytespunkter i både ett 2030- och 2050-perspektiv.

Syftet med Kollektivtrafikplan 2050 är att de berörda planeringsaktörerna får en gemensam bild av kollektivtrafiksystemets långsiktiga behov samt att tydliggöra roller och ansvar för implementeringen av planens förslag. Den ska exempelvis kunna fungera som underlag till den kommunala planläggningsprocessen och förhandlingar.

I Kollektivtrafikplanen görs inga ekonomiska avvägningar i förhållande till budgetutrymme. Ekonomiska avvägningar kommer att göras i den efterföljande planeringen då mer utvecklad kunskap om åtgärdens kostnader och nyttor finns till hands. Nästa steg är att förslagen i Kollektivtrafikplan 2050 kommer att fördjupas i sektorsutredningar, utvecklingsplaner samt trafikavtal. Åtgärder som kräver investeringar behöver dessutom utredas i regionens åtgärdsvals- och investeringsprocess.

Trafikförvaltningen i Region Stockholm har i Kollektivtrafikplanen tagit fram målstandarder för god medelhastighet och genomsnittligt hållplatsavstånd som gäller för bland annat stomtrafiken beroende av väg- och bebyggelsestruktur. För innerstaden är det uppsatta målet en medelhastighet om 20 km/h.

Kollektivtrafikplanen lyfter också fram att det finns en brist på kapacitet vid de flesta av länets större bussterminaler vilket riskerar att hindra busstrafikens utveckling. Terminalerna är utrymmeskrävande och ofta lokaliserade i attraktiva och centrala lägen. Det är också en hög beläggning i depåer som behövs för buss- och spårtrafik samt svårt att hitta lägen för nya depåer.

På lång sikt, efter 2030 och 2050, föreslår Kollektivtrafikplanen en rad nya kollektivtrafiklösningar. Några exempel på detta är förlängning av Spårväg City med sammankoppling till Lidingöbanan i Ropsten samt ny spårvägsgren till Loudden. Utöver detta föreslås två spårlösningar vid en eventuell omdaning av Bromma flygplats och en konvertering till stadsspårväg på busslinje 4, 5 och 6.

Region Stockholm har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Trafiknämnden fick i kommunfullmäktiges budget 2020 i uppdrag att ”ta initiativ till att hitta en lösning för att hanteringen av byggsäckar sker i enlighet med regelverket och att ansvarig kan identifieras”.

Nyttjandet av offentlig plats regleras i ordningslagen (1993:1617) (OL). Enligt 3 kap 1 § OL krävs tillstånd från Polismyndigheten för att använda en offentlig plats på ett sätt som strider mot det ändamål som platsen upplåtits för, eller som inte är allmänt vedertaget.

Otillåtet utplacerade byggsäckar på offentlig plats utgör problem för framkomlighet och tillgänglighet i stadsmiljön, främst på trottoarer, cykelbanor och gatuytor i innerstaden. De försvårar också möjligheten för staden att utöva sitt renhållningsuppdrag.

Trafiknämnden har undersökt flera olika metoder att komma till rätta med problemen. Nämnden har kommit till slutsatsen att det saknas möjligheter för kommunen att stävja otillåten verksamhet på offentlig plats med nuvarande lagstiftning. Trafiknämnden menar att en ändring av ordningslagen, som ger kommunen möjlighet att beivra otillåten verksamhet på offentlig plats, som står under kommunal förvaltning, vore i allas intresse. Då skulle samtidigt Polismyndigheten kunna rikta sina resurser till mer prioriterade verksamheter.

Mängden elsparkcyklar i Stockholm ökar och har nått en ny rekordnivå sommaren 2021 med drygt 22 000 stycken. Inget tyder på att antalet kommer att bli färre om man jämför högsäsongerna med varandra. Många som rör sig i Stockholm uppskattar elsparkcyklarna som ett enkelt och snabbt transportsätt på kortare sträckor medan andra ser dem som oönskad belamring av gaturummet när de är parkerade och trafikfarliga när de rör sig.

Idag har inte staden några lämpliga medel för att kontrollera och begränsa verksamheten utöver att föra dialog med de olika företag som hyr ut elsparkcyklar i Stockholm. Frågan om hur denna nya typ av företeelse ska regleras har utretts de senaste åren av ett antal myndigheter och organisationer som t. ex. Transportstyrelsen, Polismyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Stockholms Handelskammare.

Även om dessa utredningar och rapporter till viss del pekar åt olika håll är det Stockholms stads bedömning, utifrån resultaten i ovan nämnda utredningar, att bolagens uppställning av elsparkcyklar för uthyrning omfattas av ordningslagens krav på polistillstånd, medan kundernas parkering av en elsparkcykel efter avslutad resa inte gör det. Kundernas parkering omfattas istället av trafikreglerna för parkering.

Eftersom ordningslagen är generellt skriven föreslår trafiknämnden att en ny paragraf införs i de Allmänna lokala ordningsföreskrifterna, som preciserar tillståndskravet för just uthyrningsverksamhet med enpersonsfordon på offentlig plats. Tillståndskravet omfattar även det system med lånecyklar som upphandlas av staden.

När det gäller hur polistillståndet ska utformas föreslår trafiknämnden att tillstånd ska kunna ges för utställningsplatser för de bolag som vill erbjuda ett friflytande mobilitetssystem. Utställningsplatserna ska användas av bolagen när elsparkcyklarna placeras ut på stadens mark, därefter är de friflytande, d.v.s. de parkeras av användarna där dessa avslutar sina resor. De bolag som istället vill driva sin verksamhet med fasta platser för uppställning och parkering ska kunna ha tillstånd för ett större antal uppställningsplatser som täcker behovet utifrån antal enpersonsfordon i drift. Ett bolag ska bara kunna driva sin verksamhet som antingen friflytande eller fast.

I områden där större mängder elsparkcyklar samlas, t. ex. i anslutning till kollektivtrafikknutpunkter och större besöksmål, kan det även vara aktuellt att staden reglerar med parkeringsförbud och anvisade parkeringsplatser.

Trafiknämnden föreslår att en avgift tas ut på 1 400 kr per friflytande enpersonsfordon, respektive 100 kr per fordon i system med fasta platser för uthyrning och återlämning. Avgifterna förs in i stadens Taxa för upplåtelse av offentlig plats med polistillstånd. Motivet för de olika avgifterna är att trafiknämnden räknar med att ett system med fasta uppställningsplatser kommer utgöra en väsentligt mindre olägenhet för de som rör sig i Stockholm, medföra ökade kostnader för bolagen i fråga och lägre kostnader för staden.

Karin Wanngård m.fl. (alla S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen om att uppmana elsparkcykelbolagen att ansöka om tillstånd enligt ordningslagen för sin uppställning av elsparkcyklar för uthyrning. I skrivelsen föreslås att Stockholms stad ska sammankalla samtliga elsparkcykelbolag och klargöra att bolagen enligt ordningslagen och polisens rättsutredning måste begära tillstånd via Polismyndigheten i Stockholm för att få ställa ut cyklar på allmän plats. Stockholms stad ska också meddela att staden, som i praktiken avgör dessa tillstånd, även kommer att ställa upp krav och regler för hur dessa cyklar efter användning ska ställas tillbaka på så kallade ”hotspots”.

Äldrenämnden har samordnat arbetet med den stadsövergripande boendeplanen för äldre i samverkan med stadsdelsnämnderna, kommunstyrelsen, Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa), stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden. Fram till år 2040 ökar behoven av vård- och omsorgsboende med cirka 2 600 platser. I boendeplanen har åtgärder analyserats för att möta denna efterfrågan. Det föreslås nyproduktion om cirka 980 nya kommunala platser. Det finns sex projekt där planering pågår. När det gäller privat nyetablering behövs ytterligare 1 630 platser, cirka 20 boenden beroende på storlek. Det finns sju av staden kända privata projekt där planering pågår. Övriga platser förutsätts framför allt tillkomma under andra halvan av 2030-talet.

Staden har med nuvarande planering ett överskott av platser vilket ökat mer än planerat i och med pandemin. Många särskilda boenden har ett stort behov av underhåll. Överskottet innebär utrymme för underhåll och översyn av beståndet. Tre kommunala vård- och omsorgsboenden planeras av olika skäl att avvecklas.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 20 oktober och publiceras senast med protokollet.