Möte 2024-08-21

Region Stockholm har remitterat Samråd om ny tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Samrådet omfattar järnvägsplan, depå, detaljplan och tillståndsansökan enligt miljöbalken och syftar till att ge information och få in synpunkter på pågående arbete med lokalisering och utformning av tunnelbanan.

Den nya gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö får sex stationer och ska binda ihop centrala och södra Stockholm, ge nya resmöjligheter och avlasta T-centralen och tunnelbanans röda linje.

Projektet tunnelbana Älvsjö-Fridhemsplan ingår i Sverigeförhandlingen och drivs av Region Stockholm med medverkan från Stockholms stad.

Ärendet gäller det genomförandeavtal som Stockholms stad, genom dess exploateringsnämnd och trafiknämnd, och Region Stockholm har träffat med anledning av utbyggd tunnelbana mellan Älvsjö och Fridhemsplan som överenskommits inom Sverigeförhandlingen 2017.

Genomförandeavtalet omfattar de mark- och vattenområden som exploateringskontoret och trafikkontoret äger eller ansvarar för och som tunnelbaneprojektet berör. Syftet med genomförandeavtalet är att på ett övergripande sätt reglera principer för att säkerställa genomförandet av tunnelbana Älvsjö – Fridhemsplan och den samordning som krävs med pågående och planerade stadsutvecklingsprojekt.

Justitiedepartementet har remitterat promemorian Biträde åt väljare (Ju2024/00970) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Av promemorian framgår att vallagen ska ändras så att väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande och som inte själva kan göra i ordning sina röster eller ta valsedlar, ska ha rätt att anlita ytterligare en person utöver en röstmottagare för att få hjälp med detta i den utsträckning som behövs. Förslaget innebär att en röstmottagare alltid ska vara närvarande i dessa fall.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2025.

Dennis Wedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han föreslår att kommunstyrelsen, i samarbete med exploateringsnämnden, utarbetar en modell för avbetalning och hyrköp av mark vid upplåtelse för bostadsrätter och ägarlägenheter. Dessutom ska förutsättningar och möjligheter för ytterligare förändringar av stadens markprismodell undersökas, med målet att underlätta för byggaktörer av bostäder, särskilt under ekonomiskt svåra tider.

I en motion till kommunfullmäktige om återköp av Sätra centrum anför Gabriel Kroon m.fl. (SD) att bolaget som äger Sätra centrum har gått i konkurs. Motionärena föreslår att staden bör överväga att återköpa centrum och andra strategiska centrumfastigheter i utsatta områden för att ta ett långsiktigt ekonomiskt och socialt ansvar.

Jan Jönsson (L) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen om att staden ska köpa Sätra centrum alternativt upprätta partnerskap med annan ny ägare samt frågat om det finns en plan för att minska den upplevda otryggheten.

I en skrivelse till kommunstyrelsen framför Jan Jönsson (L) att staden behöver skärpa sprängmedelshanteringen inom de byggprojekt som staden genom sina bolag och förvaltningar är involverad i. Detta bland annat mot bakgrund av att dynamit har stulits av aktörer som varit verksamma på bygget vid Slussen.

AB Stockholmshem har ett pågående nyproduktionsprojekt som avser 96 nya hyresrätter på en tidigare parkeringsyta inom den egna fastigheten Örtuglandet 1 i Bromma. Projektet byggstartade april 2022. Nyproduktionen består av sex punkthus med fyra och sex våningar om totalt 96 lägenheter. Under kvartersmarken byggs ett garage.

Det förändrade världsmarknadsläget har medfört kraftigt ökade investeringsutgifter, samtidigt som marknadsvärdet minskat. Det innebär att projektutgiften överstiger marknadsvärdet med 165 mnkr för AB Stockholmshem. Trots detta bedöms risken för nedskrivning som låg. Nyproduktionen utgörs av ett förtätningsprojekt inom en av bolagets befintliga fastigheter med bokförda värden som bedöms tåla underskottet. Ett rimligt antagande är också att fastighetsvärdet kommer att öka över tid.

Exploateringsnämnden initierade exploateringsprojektet ”Bromstensstaden” i nordvästra Stockholm år 2003. När Bromstensstaden är färdigutbyggd beräknas området innehålla cirka 2 500 lägenheter, parker, förskola och lokaler för verksamheter och service.

Exploateringen av Bromstensstaden är uppdelad i två etapper, Etapp 1 och Etapp 2. Etapp 1 av projektet, som detta förslag till reviderat genomförandebeslut omfattar, är i slutskedet och innefattar cirka 620 lägenheter.

Bromstensstaden har komplexa markförhållanden och exploateringen kräver omfattande ledningsarbeten och därtill hörande anläggningar såsom fördröjningsmagasin och pumpstationer. Förutsättningarna är utmanande och projektet drivs under flera år.

Detta ärende avser förslag till beslut på reviderat genomförandebeslut på 494 miljoner kronor, inklusive förväntad kostnadsutveckling, vilket innebär en utökning med 208 miljoner kr, varav 108 miljoner kronor utgörs av kostnadsutveckling under genomförandetiden.

Etapp 2 har en budget på 54 miljoner kronor, och beräknas färdigställas under 2024 inom beslutad budget.

Exploateringsnämnden påbörjade planeringen för Hjorthagen, Värtan och Frihamnen i syfte att bilda den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden år 2000. När hela området är utbyggt kommer cirka 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser ha skapats. I exploateringsnämndens projekt är Stockholm Vatten och Avfall AB:s (SVOA:s) arbeten uppdelade i två huvudprojekt som i sin tur består av olika delprojekt.

Detta ärende omfattar huvudprojektet norra Djurgårdstadens norra del där i nuläget 13 av de 16 delprojekten är färdigbyggda. I de tre återstående delprojekten pågår fortfarande exploateringsnämndens arbete med planering, projektering och byggande.

Under arbetet med stadsutvecklingen har det blivit nödvändigt med omtag vilket också föranleder behovet av ett reviderat genomförandebeslut om 558 mnkr. Det innebär en utökning med 208 mnkr, varav 75 mnkr utgörs av index, dvs. bedömning av en framtida kostnadsutveckling till projektets färdigställande.

Sammantaget beror kostnadsökningarna på längre genomförandetid, omprojekteringar av detaljplaner samt behov av ny separat spillvattenledning som förlagts i Lidingövägen. Under de drygt åtta år sen det förra reviderade genomförandebeslutet togs har även prisutvecklingen varit hög.

Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning inom masshanteringsområdet för återvinning av avfall i anläggningsändamål som presenteras i flera delrapporter. Dessa fyra dokument kommer att ersätta nu gällande Handbok om återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2010:1.

Denna vägledning omfattar fyra delar som är publicerade eller under framtagande. Dokumenten är: Undersökning av avfallets kvalitet (uppdateras löpande, version 3 publicerad januari 2023), Relevanta rättsfall, sammanställning av rättspraxis (2021 och under uppdatering), Lagstiftning och tolkning av centrala begrepp (delvis publicerad 2023 och delvis kommande) samt Miljö- och hälsomässigt lämplig återvinning som behandlas i denna remiss.

Naturvårdsverket har remitterat Vägledning om masshantering och användning av massor i anläggningsarbeten – riskbedömning bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Jan Jönsson och Björn Ljung (båda L) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att gator och parken i anslutning till den ryska ambassaden i Stockholm ändrar namn som en tydlig markering på vår gemenskap med Ukraina och deras kamp. En del av Gjörwellsgatan, mellan Fyrverkarbacken och Wivalliusgatan, utanför ryska ambassaden föreslås ges namnet Fria Ukrainas Gata. Promenadvägen som startar vid Fria Ukrainas Plats och löper genom parken söderut, ner mot sjön och vidare västerut föreslås namnges Fria Ukrainas Promenad eller Fria Ukrainas Stig. Parken öster/sydost om ryska ambassaden föreslås namnges Fria U krainas Park.

I motionen konstateras att det ukrainska folket kämpar för sin egen, vår frihet och sin rätt att få leva fredligt och vara en del av det demokratiska Europa. Motionärerna föreslår att, som en tydlig markering på vår gemenskap med Ukraina och deras kamp, gator och parken i anslutning till den ryska ambassaden i Stockholm ändrar namn.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra för utökad byggrätt inom fastigheten Hasselbacken 1 på södra Djurgården. Byggrätten inom Hasselbacken 1 föreslås placeras i lägen där byggnader tidigare stått, Moriska paviljongen, musikpaviljongen och Gubbhyllan. Byggrätten föreslås innehålla hotell, restaurang och kulturändamål. Syftet är även att bekräfta befintliga byggnader inom Konsthallen 2 och 15 samt att lägga lämpliga varsamhetsbestämmelser på fastigheten Hasselbacken 1 och Konsthallen 15.

Tidigare föreslagen detaljplan för utveckling av platsen upphävdes av Länsstyrelsen Stockholm den 15 december 2022 på grund av att riksintresse för kulturmiljövården och Nationalstadsparken inte tillräckligt tillgodosetts. Ett reviderat planförslag skickades ut på förnyad granskning mellan den 17 januari och 15 februari 2024. Nuvarande föreslagen detaljplan har sedan dess anpassats i enlighet med inkomna synpunkter.

Johan Nilsson (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs att i Stockholms trädgårds-, villa- och småstugeområden regleras byggande och förtätning genom mycket gamla detaljplaner samt att vissa styrmedel gått förlorade när tomter har friköpts. Motionären anser att staden behöver göra en översyn av de gamla detaljplanerna, att de upphävs och att nya detaljplaner tas fram och föreslår att stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att utarbeta en plan och organisation för en sådan översyn och påbörja arbetet.

Gabriel Kroon (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken han framhåller vikten av att medborgarna får möjlighet att göra sina röster hörda när staden planeras och utvecklas. Motionären anser att mer måste göras för att informera berörda närboende och föreslår att kommunfullmäktige ska ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att stärka samrådsprocessen genom ökad fysisk annonsering.

I betänkandet Ett säkrare och mer tillgängligt fastighetsregister (SOU 2024:7) konstateras att sedan den nuvarande fastighetsregisterlagen (2000:224) och tillhörande förordning (2000:308) började gälla har teknik- och informationshanteringen i samhället utvecklats och det säkerhetspolitiska läget förändrats.

I betänkandet föreslås att den nuvarande regleringen av fastighetsregistret upphävs och ersätts med två nya lagar. I ”fastighetsdatalagen” föreslås regleras frågor om behandling av personuppgifter i fastighetsregistret och i ”lag om fastighetsregister och elektroniskt tillhandahållande av fastighetsinformation” föreslås regleras verksamhet som innebär förande av fastighetsregistret och om elektroniskt tillhandahållande av fastighetsinformation.

Huvuddelen av förslagen bör enligt utredningen kunna träda i kraft den 1 juli 2026, och föreslagna ändringar i säkerhetsskyddslagen och i Lantmäteriets instruktion den 1 juli 2025.

I betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planering och byggande (SOU 2023:72), lämnas förslag som syftar till att förenkla och förtydliga på vilket sätt miljökvalitetsnormer för vatten ska få genomslag vid planläggning och på ett sätt som motsvarar kraven i EU-rätten och som underlättar kommunernas tillämpning av dessa krav. Flera författningsförändringar föreslås, bland annat i plan- och bygglagen, miljöbalken och lagen om allmänna vattentjänster.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat betänkandet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Tyresö kommun har remitterat ”Riktlinjer för bostadsförsörjning” till bland annat Stockholms stad för yttrande.



Enligt Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål samt hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Till grund för riktlinjerna ska ligga en analys av den demografiska utvecklingen och marknadsförutsättningarna samt vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden.

I Tyresö kommuns förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen redovisas två målområden med underliggande delmål och aktiviteter. De två målområdena är En hållbar utveckling av bostadsbeståndet som bidrar till ökad variation av bostäder för att möta behov och efterfrågan i alla skeden i livet samt En bostadsförsörjning för alla. Det kvantitativa mål som anges är en nyproduktion om 200-400 bostäder om året fram till år 2035.

Projektet Uppförande av Bäverdalens idrottshall innebär att en ny idrottshall byggs i Rågsved längs Bjursätragatan inom stadsdelsnämndsområdet Enskede-Årsta-Vantör. Idrottshallens namn blir Bäverdalens idrottshall. Projektet finansieras av den så kallade idrottsmiljarden som avsatts under mandatperioden.

Den nya idrottshallen kommer rymma två basketplaner samt en roller derby-bana. Basketplanerna kommer att kunna delas av. Byggnaden kommer uppföras i två våningar och innehålla läktare, toaletter, förråd, omklädningsrum, föreningscafé, uthyrningsbart kansli samt driftlokaler.

Projektet väntas vara färdigställt till det tredje kvartalet 2026.

I en skrivelse till kommunstyrelsen föreslår Jan Jönsson (L) att kommunstyrelsen ska utreda följande:

Vilka konkreta trygghetsstärkande åtgärder kommer genomföras för att öka tryggheten i Skärholmen och Hässelby-Vällingby?

Ska resurser fortsatt prioriteras till Järva enbart samtidigt som otryggheten framför allt finns i Söderort?

Fastigheten Spelbomskan 16 består av Stadsbiblioteket och de intilliggande basarerna utmed Sveavägen. Stadsbibliotekets framtid har varit en aktuell fråga under hela 2000-talet. Flera ansatser till utveckling, upprustning och modernisering har gjorts men inte realiserats.

Det pågår för närvarande tre projekt på samma fastighet med olika inriktningar, omfattning och tidsplaner. Det aktuella ärendet berör en teknisk upprustning samt en verksamhetsanpassning. I upprustningen ingår byggnadens tekniska installationer (el, VA-ledningar, värme samt eventuell kyla), tak, fasad och fönster. Även insatser för att stärka tryggheten i utemiljön kring stadsbiblioteket är inkluderat i projektet.

Projektet inkluderar anpassningar av byggnaden för att bättre möta dagens behov. Bland annat är den nuvarande barn- och ungdomsavdelningen för liten och inte anpassad för den diversifierade målgruppen 0 - 18-åringar. Fler WC och HWC samt ytor för barnvagnar i entréplan tillskapas. Ny scenlösning skapas för att erbjuda en mobil lösning åt verksamheten efter deras behov gällande antal personer. Nya informationsdiskar för personalen som har bättre siktlinjer och arbetsmiljö, vilket skapar ett tryggare bibliotek.

Projektet planeras övergå i ett realiserade i början av 2025 och tillträde är tänkt att ske två år senare. Ett halvår därefter är planen att biblioteket ska öppna för allmänheten.

Linnéa Vinge och Anders Lindman (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de framför att bedrägerier mot äldre blir allt vanligare. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska ge berörda nämnder i uppdrag att genomföra en informationskampanj i syfte att motverka bedrägerier mot äldre.

Anne-Christine Carlberg (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären skriver i sin motion att svenskspråkiga äldre som önskar ett äldreboende med svensktalande personal och svenska traditioner idag inte finns. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ska ges i uppdrag att inrätta somatiska- och demensboenden med svenska språket och kulturen som profilinriktning.

Anette Hellström (M) anför i en motion till kommunfullmäktige att det idag råder en ojämn kunskapsnivå inom äldreomsorgen för de anställda vad gäller matlagning med och för de äldre. Det kan finnas en okunskap i exempelvis hur maten ska serveras och vilka tillbehör man bör servera för en fullgod måltid. Genom att utbilda personalen inom näringslära kan Matlyftet fortsätta att utvecklas för en bättre tillvaro för våra äldre.

Gabriel Kroon och Linnéa Vinge (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att stoppa flytten av Medeltidsmuseet till nya lokaler i Börshuset, Gamla stan. I motionen anförs att Stockholms stad bör framställa en begäran till riksdagsförvaltningen om att Medeltidsmuseet ska fortsätta hyra lokalerna och verka på Helgeandsholmen. Motionärerna menar att Stockholms stad bör begära att Medeltidsmuseet ska få fortsätta verksamheten på Helgeandsholmen då flytten av museet skulle innebära att verksamheten kommer att sakna viktiga föremål och minska i attraktivitet.

Gabriel Kroon, Anders Lindman och Liliane Åkerlund (alla SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att berörda nämnder får i uppdrag att utveckla en modell för samfinansiering av bullerskydd mellan kommun och fastighetsägare samt att samordna arbetet mellan Trafikverket, fastighetsägare och staden själv för att minska bullernivåerna på Essingeleden.

Trafiknämnden har genomfört en tillståndsbedömning av Västerbrons konstruktionsdelar samt arbetat fram förslag till åtgärder för att förlänga Västerbrons tekniska livslängd med 80 år. I detta ärende föreslås genomförande av renoveringsåtgärder i etapp 1, i syfte att förhindra att den pågående nedbrytningen av brons konstruktionsdelar eskalerar. Detta gör att mer omfattande renoveringsarbeten i kommande etapp 2 kan skjutas 5-10 år fram i tid.

Kommunfullmäktige beslutade den 6 maj 2024 att införa Miljözon klass 3 i området innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Beslutet har överklagats till Förvaltningsrätten i Stockholm med yrkande om inhibition. Staden har av förvaltningsrätten den 27 maj 2024 förelagts att senast den 28 maj 2024 inkomma med yttrande i inhibitionsfrågan. För yttrande över överklagandet av fullmäktiges beslut krävs kommunstyrelsens ställningstagande i ärendet. Anstånd har därför begärts, men beviljats endast till den 30 maj 2024.

Storstockholm har skickat förslag på ny samverkansöverenskommelse för 2026-2029, med datadelningsavtal som bilaga, på remiss till Stockholms stad för antagande.