Möte 2021-12-15

Storstockholms Brandförsvar redovisar ett balanskravsresultat om 22,4 mnkr för andra tertialet och prognostiserar ett positivt resultat om 12,9 mnkr för helåret. Förbundsstyrelsen bedömer att förbundet på det hela taget löst uppdragen och levererat räddningsinsatser och myndighetsutövning på ett framgångsrikt sätt under året.

I en skrivelse av Peter Wallmark (SD) till kommunstyrelsen, daterad den 2 juni 2021, framförs att han uppmärksammat att Sverigedemokraternas partibeteckning och namn på partiföreträdare ibland utelämnas i rubriken på dagordningen till fack- och stadsdelsnämndernas möten. Skribenten begär därför att kommunstyrelsen lyfter frågan med ansvariga tjänstemän så att saken kan undersökas och åtgärdas om detta stämmer.

Förordnandet om förlängningen av tjänsten som förvaltningschef vid Södermalms stadsdelsförvaltning har förhandlats enligt MBL 11 § den 27 september 2021.

Förordnandet om förlängning av tjänsten som förvaltningschef vid idrottsförvaltningen har förhandlats enligt MBL 11 § den 27 september 2021.

Lisa Palm och Maria Jansson (båda Fi) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om att öka kvinnors organisering, makt och inflytande. Av motionen framkommer att rapporten "Kvinnors makt och inflytande” presenterades i mars 2018 utifrån ett uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2017 då kommunstyrelsen fick i uppdrag att i samarbete med civilsamhället utreda förutsättningarna för makt och inflytande för flickor och kvinnor i ytterstaden. Kommunstyrelsen fick även i uppdrag att, tillsammans med stadsdelsnämnderna, stärka kvinnors organisering, makt och inflytande, med fokus på kvinnor i ytterstaden, bland annat genom föreningsbidrag till kvinnoföreningar. Motionärerna menar att rapporten visar på att kvinnors handlingsutrymme inte är likvärdigt männens i staden, och lyfter det låga valdeltagandet bland utrikesfödda kvinnor som ett exempel. Motionärerna hänvisar även till en studie från Jämställdhetsmyndigheten som visar att kvinnor i lägre grad än män deltar och engagerar sig i den lokala demokratin och lokalsamhällets formella och informella sammanhang.





Mot bakgrund av ovanstående föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att införa ett särskilt föreningsbidrag för att stärka kvinnors organisering

Att ge kommunstyrelsen i samverkan med stadsdelsnämnderna i uppdrag att genomföra insatser för att öka valdeltagandet i områden där det idag är lågt

Att ge kommunstyrelsen i uppdrag att årligen ta fram en rapport för att mäta kvinnors makt och inflytande i Stockholms stad

Emilia Bjuggren och Alexander Ojanne (båda S) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion om en sammanhållen strategi för bad, båt, fiske och strandpromenader i Stockholm. I motionen framförs att god vattenkvalitet är fundamentalt för stockholmarnas livskvalitet, också ur ett rekreationsperspektiv. Motionärerna anför att Stadens handlingsplan för god vattenstatus fokuserar på vattenkvalitet men menar att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor inte omfattas av handlingsplanen, till skillnad från tidigare vattenprogram.

Vidare anförs att vattenanknutna rekreations- och friluftsfrågor idag hanteras av olika verksamheter inom staden. Olika nämnder ansvarar för tillsyn av stadens skyddade naturområden, där ett av skyddssyftena är områdenas värde för friluftsliv och rekreation, fiskevårdsfrågor, bevarande och utvecklande av stadens stränder i linje med Den gröna promenadstaden samt genomförandet av Stockholms kajstrategi.

Motionärerna anser att staden behöver ett särskilt program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del. Motionärerna föreslår att ett sådant program skulle kunna tas fram genom ett förvaltningsövergripande projekt inom ramen för arbetet med miljöprogrammet.

I motionen anförs att en viktig del av vattenanknuten rekreation handlar om bad. Med fler badplatser kan de som vill njuta av vattnet på ett tryggt och säkert sätt. Motionärerna anser att det i nya utvecklingsområdena, så som Marievik och Norra Djurgårdsstaden, måste planeras för badplatser. Motionärerna anser vidare att det behövs fler officiella badplatser i Stockholm samt i större utsträckning badvakter för att öka den faktiska och upplevda tryggheten.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att staden tar fram ett program för rekreation och friluftsliv, där vattenanknutna rekreationsfrågor blir en del.

Regeringen beslutade den 14 oktober 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera och föreslå hur en reglering av elvägar kan utformas och hur drift och underhåll av elvägar kan finansieras. Resultatet redovisas i det remitterade betänkandet. Den bärande idén med elvägar är enligt utredningen att elfordon kan direktförsörjas med el för framdrivning och laddning av batterier under körning, detta som ett komplement till stationär laddning av elfordon. Utredningen bedömer att elvägar kan minska storleksbehovet av batterier, förhindra flaskhalsar i transportsystemet och skapa transporteffektivitet.

Elvägsutredningen föreslår ett regelverk för byggande, drift och underhåll av elvägar som ett statligt åtagande. Existerande väglag anses tillämplig för detta med ett förtydligande om att elvägsanläggningen är en väganordning.

Utredningen föreslår vidare att en ny lag införs, lagen om villkor i elvägssystem. Den innehåller bestämmelser om avgifter och övriga villkor för tillträde till elväg som utgör allmän väg, och för vilken staten är väghållare.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Den digitala utvecklingen i samhället går snabbt. Digitaliseringen innebär nya och förändrade hot, sårbarheter och risker som medför högre krav på informations- och cybersäkerhet.

För nätverks- och informationssystem som används i eller har betydelse för säkerhetskänslig verksamhet finns i dag särskilda krav i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658).

Enligt regeringen finns det anledning att överväga om ytterligare nationella krav bör införas för att säkerställa att nätverks- och informationssystem som ska användas i säkerhetskänslig verksamhet uppfyller de krav som behövs för att skydda sådan verksamhet. Regeringen har därför tillsatt en utredning, som tagit sig namnet Cybersäkerhetsutredningen, med uppdraget att bland annat överväga om det finns anledning att:

Införa en nationell särskilt anpassad certifieringsordning för informations- och kommunikationsteknik—produkter (IKT-produkter), tjänster och processer i nätverks- och informationssystem i säkerhetskänslig verksamhet.

Införa krav på godkännande av en myndighet innan sådana IKT-produkter, tjänster och processer i nätverks- och informationssystem får driftsättas.

Försvarsdepartementet har remitterat utredningens slutbetänkande till staden för yttrande.

Infrastrukturdepartementet har remitterat rapporten Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25) bland annat till Stockholms stad för yttrande.

Regeringen beslutade den 27 april 2021 att ge en utredare i uppdrag att ta fram och redovisa vilket erforderligt underlag som krävs för att en avveckling av driften av och verksamheterna vid Bromma flygplats ska vara möjlig. Vidare har ingått att redovisa ett förslag till tidplan för processen i sin helhet samt förslag till de viktigaste hållpunkterna i genomförandet.

I utredningen har vidare ingått att redovisa vilka åtgärder som behövs för att marken på flygplatsområdet ska kunna saneras och att översiktligt bedöma kostnaderna för en sanering, samt att beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av verksamheten.

Rapporten beskriver förslag på hur, inklusive tidplan, en avveckling av Bromma flygplats skulle gå till i nuläget, med beaktande av pandemin, flygets roll i transportsystemet, behovet av tillgänglighet och samhällsviktigt flyg med mera.

Rapporten anser att Bromma flygplats skulle kunna avvecklas tidigare än när nuvarande arrendeavtal löper ut år 2038. Avvecklingen av Bromma flygplats föreslås påbörjas skyndsamt med ett antal förutsättningsskapande beslut på politisk nivå. När sådana beslut är fattade kan genomförandeprocessen ta vid.

Uppdraget redovisades för regeringen den 31 augusti 2021 i rapporten Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (DS 2021:25).

Därefter ska regeringen väga samman remissinstansernas synpunkter i en skrivelse till riksdagen.

Det statliga bolaget Swedavia AB driver verksamheten vid de statliga flygplatserna, bland annat Bromma flygplats. I ägardialogen i juni 2020 blev bolaget ombett att återkomma till regeringen med en konsekvensanalys av ett eventuellt beslut att stänga Bromma flygplats tidigare än 2038, tidpunkten när nuvarande arrendeavtal med Stockholms stad löper ut.

Utgångspunkt för analysen är bolagets uppdrag att ”på ett affärsmässigt sätt bidra till att uppfylla de av regering och riksdag beslutade transportpolitiska målen”. Analysen har strikt utgått från bolagets affärsmässiga perspektiv och bedömningar om utvecklingen av flygmarknaden efter covid-19. Bolaget betonar att en förtida stängning av flygplatsen kräver ett politiskt beslut och bör fattas med ett bredare samhällsperspektiv i beaktande. Som en grundläggande förutsättning anges vidare att Arlanda flygplats får långsiktiga förutsättningar att utvecklas i takt med marknadens utveckling och flygbranschens pågående klimatomställning.

På kort sikt bedömer Swedavia AB att den kommersiella flygtrafiken på Bromma kan inrymmas på Arlanda utan att några betydande infrastrukturinvesteringar behöver tidigareläggas. På längre sikt krävs ytterligare satsningar i infrastruktur, inklusive ytterligare rullbanor, oaktat om Bromma läggs ner i förtid eller inte. Den trafik som finns på Bromma kan omhändertas på Arlanda inom befintligt miljötillstånd.

Innan återlämnandet av marken till Stockholms stad ska flygplatsområdet miljösaneras.

Tillgängligheten till Arlanda med tåg och övriga kollektiva färdmedel behöver förbättras, såväl avseende kapacitet som biljettpriser. Arlandas utbud av flygtrafik medför att resenärer som behöver transferera på Arlanda får förbättrade möjligheter jämfört med de som nu reser via Bromma. Konsolidering av inrikestrafiken till en flygplats kan stärka Arlandas positionering i Norden, samtidigt som det kan komma att innebära mindre konkurrens och högre priser för resenärer.

En förtida nedläggning av Bromma ger en resultatförbättring för Swedavia AB samtidigt som de transportpolitiska mål som de har i sitt uppdrag i princip helt bedöms kunna uppfyllas. Kalkylen är relativt robust och oberoende av faktisk återhämtningstakt och passagerarutveckling.

För det fall ett politiskt beslut att stänga Bromma i förtid inte fattas, kommer Swedavia AB att se över hur synergier mellan Arlanda och Bromma kan maximeras.

Trots stora osäkerheter är Swedavia AB:s samlade bedömning att det inte är affärsmässigt motiverat att fortsätta driva Bromma vidare samt att konsekvenserna av en förtida nedläggning är hanterbara och sammantaget medför fördelar för Swedavia. En grundläggande förutsättning är dock att Arlanda får långsiktiga förutsättningar att utvecklas i takt med marknadens och samhällets behov.

Ett politiskt beslut om en förtida stängning av Bromma bör beakta även andra samhällsperspektiv utanför Swedavia AB:s uppdrag.

Näringsdepartementet har remitterat Swedavia AB:s rapport till staden för yttrande.

Regeringen har tillsatt utredningen En god kommunal hushållning för att bedöma om nuvarande regelverk för ekonomisk förvaltning i kommunallagen utgör en bra grund för en effektiv ekonomistyrning. Utredningens betänkande överlämnades till regeringen i september 2021 och är nu på remiss.

Utredningen konstaterar inledningsvis att den inte ser några betydande ekonomiska problem på sektornivå då kommunsektorn sammantaget har genererat överskott av rimlig storlek under de senaste 15 åren. Samtidigt konstaterar utredningen att det finns ett antal kommuner och regioner som har haft en väsentligt sämre utveckling, trots att den svenska ekonomin har haft en följd av goda år.

Utifrån sina analyser drar utredningen några övergripande slutsatser:

Regelverket behöver inte reformeras i grunden.

Regelverket behöver bli tydligare på en rad punkter, bland annat när det gäller kraven på långsiktighet. Regelverket behöver också bli mer transparent och flexibelt.

De mekanismer som ska säkra att regelverket följs och får genomslag behöver stärkas, så att frågor om ekonomisk hållbarhet på sikt får en större plats på den politiska agendan i alla kommuner och regioner.

Mot bakgrund av dessa slutsatser och ytterligare överväganden har utredningen utformat sina förslag.

Finansdepartementet har remitterat betänkandet till staden för yttrande.

Kommunfullmäktige beslutade den 27 januari 2020 att anta detaljplan för Sperlingens backe m.m. i stadsdelen Östermalm. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt, som i dom den 15 december 2020 avslog överklagandena. Mark- och miljödomstolens dom har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen, som har meddelat prövningstillstånd. Mark- och miljööverdomstolen har därefter inhämtat ett utlåtande från Riksantikvarieämbetet som riktat kritik mot planförslaget och sammantaget funnit att det föranleder en påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har med fullmakt yttrat sig över Riksantikvarieämbetets utlåtande den 17 november 2021.

Staden har tidigare yttrat sig i sak i målet men med kritiken från den statliga myndigheten kan det inte uteslutas att Mark- och miljööverdomstolen kommer att helt eller delvis ge klagandena rätt. För att inte hela detaljplanen ska upphävas har stadsbyggnadskontoret utarbetat förslag på en ändring av planen i andra hand som skulle kunna säkra huvuddelen. Denna ändring föreslås inges till Mark- och miljööverdomstolen innan målet avgörs.

Stockholms stad har mottagit en remiss från Infrastrukturdepartementet, slutrapport Utredning behov av förenklade regler för eldrivna enpersonsfordon – slutsatser, förslag och bedömningar, för yttrande. I utredningen om behov av förenklade regler för eldrivna enpersonsfordon definieras dessa som ”ett fordon som är avsett att användas av en person och kan drivas helt eller delvis med el, men som inte är motorcyklar och moped klass 1”, i dagligt tal är detta framförallt elsparkcyklar. Syftet med utredningen har varit att skapa bättre förutsättningar för mer trafiksäkra, hållbara och ändamålsenliga fordon, att tydliggöra att föraren ska följa trafikregler för cykel samt att öka tryggheten för gångtrafikanter.

I slutrapporten presenterar Transportstyrelsen fyra förslag till regeländringar.

Begränsningen om 250W motoreffekt på elsparkcyklar tas bort. Förslaget motiveras med att en borttagen begränsning kan ge möjlighet till utveckling av trafiksäkrare och kraftfullare motorer som i sin tur ger robustare och tyngre fordon. Man hänvisar även till att en sådan förändring harmoniserar mer med de regler som gäller i andra länder i EU. Nuvarande högsta tillåtna hastighet på 20 km/h föreslås inte ändras.

Elsparkcyklar ska inte längre få framföras på gångbana om fordonet inte är avsett för personer med fysisk funktionsnedsättning. Idag är det tillåtet att köra elsparkcykel på gångbana så länge det sker i gångfart, ungefär 6 km/h. Syftet med denna regelförändring är att renodla användandet av gångbanor till gångtrafikanter, att tydliggöra för elsparkcykelförare att det är en cykel de framför och att skapa ökad trygghet för gångtrafikanter.

Möjligheten att märka ut cykelpassager tas bort, för att på sikt tas bort helt ur vägmärkesförordningen. Syftet är att renodla utformning av markerade korsningspunkter för cyklister och motorfordon samt att öka trafiksäkerhet och framkomlighet för cyklister och att uppnå en tydligare trafikmiljö.

Möjligheten att cykla i körbanan tas bort om det finns cykelbana i närheten och den högsta tillåtna hastigheten är 50 km/h eller lägre. Syftet är att skapa tydlighet kring var man som cyklist ska föra sitt fordon, att synliggöra behovet av att utöka och förbättra infrastrukturen för cykel samt att öka trafiksäkerheten för cyklister.

Utredningen pekar även på behovet av information och kunskap om trafiksäkerhet kopplat till cykel, särskilt med avseende på hjälmanvändning, nykter cykling och bättre kunskap om trafik- och fordonsregler samt trafiksäkerhet. Det framhålls att ingen myndighet idag har ett utpekat informationsuppdrag om att informera om trafikregler.

Den 7 november 2019 tillsatte regeringen en särskild utredare, en nationell samordnare, för att stödja kommunerna i deras arbete med att skapa förutsättningar för en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre.

För att åstadkomma en hållbar kompetensförsörjning påpekar utredningen att fler behöver vilja välja vård och omsorg. Fler måste vilja börja arbeta i verksamheterna och vilja stanna. Hur man lyckas rekrytera till vården och omsorgen påverkas av synen på dessa arbeten och hur attraktiva de är. Utredningen presenterar ett antal rekommendationer i syfte att komma till rätta med problem som i många fall sedan länge varit kända. En övergripande slutsats är att en ambitionshöjning är nödvändig och att arbetet kan börja redan nu. Det är kommunen i egenskap av huvudman som skapar förutsättningarna för en hållbar kompetensförsörjning.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären framhåller betydelsen av att alla som anställs inom äldreomsorgen har tillräcklig kunskap inom det svenska språket och att de äldres behov att kunna göra sig förstådda alltid ska gå i första hand. Äldrevården i Stockholm ska finnas till för de äldre på deras egna villkor. Motionären menar att det är avgörande för den enskildes trygghet och att bristfälliga kunskaper i svenska språket hos personalen kan innebära missförstånd och därmed utgöra en risk för brukaren genom felaktig medicinering och vårdplaner. För att förhindra bristande kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen föreslås att vid nyrekrytering av personal ska språktest för kunskaperna i svenska genomföras motsvarande den nivå som Socialstyrelsen rekommenderar för personal inom äldreomsorgen. Även personal som redan arbetar inom äldreomsorgen men som anser sig ha otillräckliga språkkunskaper i svenska föreslås få tillgång till ett språklyft på betald arbetstid.

I motionen föreslås att:

ge socialförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan tillsammans med utbildningsförvaltningen för att genomföra ett obligatoriskt språktest med språkkrav enligt Socialstyrelsens rekommendationer vid nyanställning i äldreomsorgen.

ge socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för att genomföra språklyft för befintlig omsorgspersonal där behov finns.

Socialstyrelsen har remitterat betänkandet Socialstyrelsens författningsförslag i rapporten Öppna insatser utan samtycke till Stockholms stad för yttrande.

Socialstyrelsen föreslår att åldersgränsen för att socialnämnden ska kunna besluta om öppna insatser till barn utan vårdnadshavares tillstånd sänks från 15 till 12 år. Detta förutsatt att socialnämnden bedömer att det är lämpligt och att barnet själv samtycker till insatsen. Socialstyrelsens sammantagna bedömning är att det inte är lämpligt med en utvidgning av 22 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och föreslår därmed inte att insatser med stöd av lagen bör kunna beslutas även vid brister i den unges hemmiljö. Fördelarna med en sådan förändring skulle inte överväga de risker som kan uppstå för barnet och det bedöms därför inte försvarbart att besluta om öppna insatser med tvång till barn vid brister i den unges hemmiljö. En risk är att själva grundproblemet, d.v.s. bristerna i hemmiljön, inte kommer förändras enbart genom insatser till barnet.

Naturvårdsverket har arbetat fram en ny vägledning om tillsyn och prövning av hamnar enligt miljöbalken. Vägledningen vänder sig till tillsynsmyndigheter men informationen kan också vara ett stöd till myndigheter som deltar i miljöprövning och verksamhetsutövare.

Vägledningen innehåller en översikt över andra regler som berör hamnar samt en allmän beskrivning av hamnverksamhet. Därefter redogörs för miljöpåverkan från hamnverksamhet såsom utsläpp till luft och vatten, buller, avfall och klimatanpassning. Detta följs av ett kapitel om tillsyn och egenkontroll. Sist behandlas tillståndsprövning av hamnar.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteut-låtande.

Implementeringen av EU:s avfallspaket som beslutades år 2018 pågår fram till år 2025 då alla ändringar ska vara genomförda i medlemsstaternas lagstiftning. Intentionen med avfallspaketet är att främja en mer cirkulär ekonomi och bidra till minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter och komponenter, ökad återvinning samt en förbättrad avfallshantering. Artikel 22 om bioavfall är en del av avfallspaketet och innebär att EU:s medlemsstater senast den 31 december 2023 ska säkerställa att bioavfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall.

Naturvårdsverkets utgångspunkt vid införandet av artikel 22 i svensk lagstiftning är att alltid styra uppåt i avfallshierarkin eftersom återanvändning ger den högsta miljönyttan. Det innebär att undvika uppkomsten av bioavfall genom att verka mot matsvinn och överproduktion av livsmedel. När bioavfall uppstår ska det materialåtervinnas i möjligaste mån, och det ska ske utifrån vad som ger minst miljöpåverkan och samtidigt är ekonomiskt gångbart.

Förändringarna i avfallsförordningen innebär att bioavfall ska sorteras ut och samlas in separat eller materialåtervinnas på plats. Reglerna blir obligatoriska för alla, både verksamheter och hushåll.

För att åstadkomma en ändamålsenlig insamling föreslår Naturvårdsverket att kommunen ska erbjuda ett insamlingssystem för livsmedels- och köksavfall och insamlingsplatser för trädgårds- och parkavfall. Därutöver föreslås ett antal undantag och förtydliganden för att hantera olika specialfall och potentiellt negativa konsekvenser. Dessa undantag innebär i korthet att Naturvårdsverket ges ett bemyndigande att föreskriva om undantag och kommunen ges möjlighet att söka dispens hos Naturvårdsverket om separat insamling inte är genomförbar eller inte ger fördelar som överväger nackdelarna.

Miljödepartementet har skickat ärendet på remiss till staden för yttrande.

Emilia Bjuggren (S) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att kulturnämnden i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern AB ska inrätta ett särskilt bibliotek för censurerade och förbjudna böcker som en del av Kulturhusets biblioteksverksamhet, samt att Kulturhuset/Stadsteaterns fristadsprogram utökas med ytterligare två konstnärer eller journalister. I motionen framförs att yttrande- och åsiktsfrihet är de mest grundläggande rättigheterna i en demokrati och att dessa fundamentala premisser idag är ifrågasatta på många platser i världen. Motionären menar att det finns ett gemensamt ansvar att skydda demokratin, varhelst i världen den inte efterlevs. Därför föreslås att Stockholms stad ger plats åt litteratur, journalistik, konst och musik som förbjudits på grund av de åsikter som den ger uttryck för.