Möte 2024-12-18

Delegationsordningen för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier uppdateras kontinuerligt för att vara aktuell och tydlig.

Revideringar föreslås bland annat utifrån ny lagstiftning och nya styrdokument inom staden.

Kommunstyrelsen beslutar om förordnanden av förvaltningschefer. Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 20 november 2024.

Finansdepartementet har remitterat Promemoria - Sekretess och dataskydd i det tekniska systemet enligt EU:s förordning om en gemensam digital ingång (Fi 2023:C) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

EU-förordningen gällande en gemensam digital ingång, Single Digital Gateway (SDG), ska leda till en gemensam digital ingång till information och för att utföra ärenden digitalt för privatpersoner och företag i hela EU. Enligt SDG-förordningen ska behöriga myndigheter genom det tekniska systemet göra bevis tillgängliga efter en begäran från en myndighet i en annan medlemsstat. Enligt promemorian behövs inga författningsändringar, men Myndigheten för digital förvaltning (Digg) föreslås förvalta systemet.

Dennis Wedin (M) föreslår i en motion att kommunfullmäktige beslutar att uppdra till exploateringsnämnden att undanta Fredhällsparken som eventuell ersättningsplats för den 7-spelsplan som behöver ersättas.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) att exploateringsnämnden ska införa ett demokrativillkor på samtliga arrenden och försäljningar till föreningar, stiftelser, religiösa samfund och andra icke-vinstdrivna aktörer.

Gabriel Kroon m.fl. (alla SD) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att det är viktigt att staden reflekterar en arkitektonisk mångfald som värnar historia och kulturarv, och att en mer harmonisk och tidlös stadsmiljö kan skapas genom att uppmuntra klassiska designprinciper och detaljer i nybyggnation och stadsmiljöutveckling.

Maurice Forslund (KD) föreslår i en motion väckt i Stockholms kommunfullmäktige att språktest införs för all pedagogisk personal vid stadens för-, grund- och gymnasieskolor samt övrig social verksamhet i egen regi som riktar sig till barn och ungdomar. Vidare anförs i motionen att anställd personal som inte uppnår språkkraven ska erbjudas utbildningsinsatser som syftar till att kraven nås.

Andréa Hedin (M) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att relevanta föräldraskapsstödsutbildningar anpassas i syfte att kunna hållas i och tillsammans med grundskolorna samt att modellen testas som ett pilotprojekt på några utvalda grundskolor.

Jan Jönsson (L) föreslår i en motion väckt i kommunfullmäktige att staden tar fram ett koncept för värderingsarbete i förskolan och skolan som bemöter destruktiva mansnormer i samhället i stort och på sociala medier.

Gabriel Kroon (SD) och Emelie Wassermann (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där de framför att det finns indikationer på att behovet av ledsagning/ledsagarservice och biträde av kontaktperson bedöms olika inom staden. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna att kommunfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att upprätta en centraliserad funktion för handläggning av ledsagning/ledsagarservice och biträde av kontaktperson.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet En översyn av 23 kap. brottsbalken (SOU 2024:55) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Utredningen om en översyn av de osjälvständiga brottsformerna har genomfört en bred översyn av de osjälvständiga brottsformerna, försök till brott, förberedelse och stämpling till brott, medverkan till brott och underlåtenhet att avslöja och förhindra brott. Utredaren har undersökt hur straffansvaret kan utvidgas och föreslagit flera skärpningar i syfte att anpassa lagstiftningen efter nya brottsmönster.

Utredningen bedömer att de nya bestämmelserna kan träda i kraft tidigast den 1 november 2025.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon (SD) att stadens fakturor och betalflöden ska granskas med hjälp av artificiell intelligens (AI) för att upptäcka felaktiga fakturor och utbetalningar i stadens betalningsflöden.

Nike Örbrink (KD) har väckt en motion i kommunfullmäktige där hon föreslår att kommunstyrelsen ges i uppdrag att inrätta Näringslivsforum Stockholm som ett råd under kommunstyrelsen med syfte att förbättra Stockholms företagsklimat genom en kontinuerlig dialog mellan staden och det lokala näringslivet.

Rådet föreslås bestå av både förtroendevalda och externa representanter som ska följa stadens näringslivsarbete, ge råd, vara remissinstans och yttra sig över relevanta styrdokument.

Jan Jönsson m.fl. (alla L) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att utreda och att tillskapa sociala bostäder i Stockholm. I motionen föreslås att Stockholm bör utveckla metoder för att säkerställa rätten till bostad, särskilt för socioekonomiskt svaga hushåll som har svårt att köpa egen bostad.

I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Gabriel Kroon (SD) att Stockholms stad ska ta fram ett strategidokument för att stimulera fler verksamheter att söka EU-medel. Motionären föreslår även att Stockholms stads EU-policy revideras med skärpta skrivningar om att verka för ökad fördelning av EU-stöd till Stockholm.

Försvarsdepartementet har remitterat slutbetänkandet Motståndskraft i samhällsviktiga tjänster (SOU 2024/64) till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Slutbetänkandet behandlar implementering av EU-direktivet om kritiska entiteters motståndskraft (CER-direktivet) i svensk rätt. Utredningen föreslår att CER-direktivet införlivas genom en ny lag, lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare.

Direktivet ställer krav på att kritiska verksamhetsutövare ska göra en riskbedömning och vidta åtgärder för motståndskraft inklusive bakgrundskontroller i syfte att stärka motståndskraften för samhällsviktiga tjänster samt rapportera incidenter. Direktivet innehåller bestämmelser om tillsyn och sanktioner samt en ram för samarbete mellan EU:s medlemsstater.

Utredningen föreslår att lagen om motståndskraft och tillhörande förordning träder i kraft den 1 augusti 2025.

Ellevio har sänt förslag till nätutvecklingsplan 2025–2034 på remiss till bland annat Stockholms stad för yttrande. Enligt föreskrifter från Energimarknadsinspektionen (Ei) ska nätägarna från och med år 2024 regelbundet redovisa prognoser för kommande behov och planerade investeringar i sina nät. Föreskrifterna (EIFS 2024:1) om nätutvecklingsplaner säger att nätbolagen ska redogöra för hur den långsiktiga förväntade utvecklingen av det svenska energisystemet beaktats i prognosarbetet.

Planen innehåller grundläggande uppgifter om bolaget och elnätet med prognoser för behov och i vilken utsträckning nuvarande system klarar att möta behoven samt redovisar pågående och planerade investeringar. För staden prognosticeras överföringsbehovet öka med 25 procent under perioden 2025–2034, som en följd av stadens tillväxt och en ökad elektrifiering inom framförallt transportsektorn och etablering av stora datahallar.

Ellevios nuvarande metod för att prognostisera framtida behov av överföringskapacitet utgår i stora drag från fyra olika delar som beskrivs mer nedan:

Utveckling av borgerlig last (elanvändningen i förhållande till förväntad stadsutveckling)

Punktlaster och större produktionsförfrågningar,

Behov av laddinfrastruktur för personbilar (hemmaladdning),

Underliggande elnätsbolags prognostiserade effektbehov.

Säkrad elförsörjning för Stockholms nuvarande och tillkommande behov är en grundläggande förutsättning för att kunna tillgodose stadens olika funktioner och utvecklingsmöjligheter. Enligt stadens budgetförslag 2025 ska Stockholms stad fortsätta säkerställa ett högt bostadsbyggande med ett fortsatt mål om 140 000 bostäder till år 2035 och stadens arbete med att bygga ihop stadsdelar och minska barriärer enligt översiktsplanens mål fortsätter.

Idag finns begränsningar i kapaciteten från Svenska Kraftnäts stamnät, som hindrar ett ökat effektuttag i regionen. Flera projekt pågår i syfte att åtgärda detta, och det förväntas vara klart senast år 2031. Även i Ellevios nät inom staden finns kapacitetsbegränsningar som påverkar möjligheten att ansluta fler kunder. Planen redovisar åtgärder för att åtgärda nuvarande och förväntade begränsningar, med ökad kapacitet i ledningar och fördelningsstationer. För några av de kända begränsningarna saknas dock planerade åtgärder, ytterligare investeringar behövs. Ellevios sammanfattande bedömning är att de planerade åtgärderna, tillsammans med några kompletterade investeringar i eget elnät, är tillräckliga för att möta kommande behov.

I Budget 2024 för Stockholms stad med inriktning för 2025 och 2026 (dnr KS 2023/964) föreslås en preliminär utdelning till staden från koncernen Stockholms Stadshus AB. Det slutliga beloppet beslutades i samband med tertialrapport 2 (dnr KS 2024/873) och därtill eventuellt hörande extra bolagsstämma för Stockholms Stadshus AB.

Vid årsstämma och extra bolagsstämma i Stockholms Stadshus AB måste staden ha ombud. Ombudet utses av kommunstyrelsen och ges i uppdrag att, bland annat, rösta om disposition av bolagets vinst eller förlust (fria kapital) m.m.

Kommunstyrelsen har i 2024 års årsstämmor vid Stockholms Stadshus AB m.fl. bolag (dnr KS 2024/194) utsett ombud för tiden fram till 2025 års ordinarie årsstämmor.

Projekt med en investeringsbudget som överstiger en miljard kronor eller är av särskilt intresse ska lämna lägesrapport till Stockholms Stadshus AB. Modernisering och renovering av Avicii Arena är ett projekt av särskilt intresse, som därför lämnar lägesrapport.

Stockholms Stadshus AB beslutade den 2 september 2024 att godkänna anmälan av bifogad lägesrapport avseende modernisering och renovering av Avicii Arena med mera, maj 2024, och att överlämna lägesrapporten till kommunstyrelsen för kännedom.

Projekt med en investeringsbudget som överstiger en miljard kronor eller är av särskilt intresse ska lämna lägesrapport till koncernstyrelsen. Ombyggnad av bryggeribyggnad samt inrättande av idrottscenter i fastigheten Gjutmästaren 6 är ett projekt av särskilt intresse, som därför lämnar lägesrapport.

Stockholms Stadshus AB beslutade den 2 september 2024 att godkänna anmälan av bifogad lägesrapport avseende ombyggnad av bryggeribyggnad samt inrättande av nytt idrottscenter i Gjutmästaren 6, och att överlämna lägesrapporten till kommunstyrelsen för kännedom.

Lägesrapport för projektet Stockholms Framtida Vattenförsörjning ska föreläggas koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB två gånger per år.

Stockholms Stadshus AB beslutade den 14 oktober 2024 att godkänna anmälan av bifogad lägesrapport avseende projekt Stockholms Framtida Vattenförsörjning, och att överlämna lägesrapporten till kommunstyrelsen för kännedom.

Utbildningsdepartementet har remitterat promemorian En modern krisreglering för verksamheter på skolområdet till bland annat Stockholms stad för yttrande.

I promemorian föreslås en ny förordning att gälla om verksamheter på skolområdet vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den nya förordningen, förordning om verksamheter på skolområdet vid fredstida krissituationer och höjd beredskap, ersätter därmed de två förordningar som nu gäller på området, förordningen (1991:1195) om skolväsendet under krig och krigsfara samt förordningen (1991:1269) om verksamheten vid statliga skolor under krig och krigsfara.

Förslagen syftar till att modernisera författningsregleringen av verksamheter på skolområdet vid extra ordinära händelser i fredstid, krigsfara och krig. Bakgrunden är att de gällande föreskrifterna och förordningarna på området inte är anpassade till hur skolverksamheten är organiserad idag. Genom införandet av en ny förordning om verksamheter på skolområdet vid fredstida krissituationer och höjd beredskap samt ändringar i bland annat skollagen (2010:800) så revideras nuvarande lagstiftning till en modernare samt tydligare reglering av skolans ansvar. Förslaget innebär även en författningsreglering av samtliga huvudmäns uppgifter och ansvar vid fredstida krissituationer och höjd beredskap, där kommunerna får ett samordningsansvar inom kommunikation och till samtliga huvudmän som bedriver verksamhet på skolområdet. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Regeringen tillsatte i juni 2023 en särskild utredare med uppdrag att analysera och föreslå effektiva åtgärder som säkerställer ett ändamålsenligt och individanpassat stöd till anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, till anhöriga till personer som är kortvarigt allvarligt sjuka och till anhöriga som är barn.

Inom ramen för uppdraget lämnas förslag inom fyra områden; kontaktperson för anhöriga till långvarigt eller allvarligt sjuka personer, stöd till anhöriga som är barn, kompetens inom socialtjänst och hälso- och sjukvård och nationell anhöriglinje. Syftet är att stödet till anhöriga, såväl vuxna som barn, ska förbättras, vidareutvecklas och stärkas. Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård är föråldrade och i behov av en översyn. Socialstyrelsen har därför beslutat att göra en översyn av följande föreskrifter och allmänna råd; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen föreslår att föreskriften SOSFS 1997:14 tas bort helt samt att föreskriften HSLF-FS 2017:37 kompletteras och ändras. HSLF-FS 2017:37 reglerar i dagsläget författningsreglerade uppgifter som inte får delegeras och författningsreglerade uppgifter som får delegeras.

Socialstyrelsen har skickat förslaget till ändrade regler och delegering till bland annat Stockholms stad för yttrande.