Möte 2021-09-22

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) föreslår i en skrivelse till kommunstyrelsen att personer som är tillsvidare- eller visstidsanställda inom äldreomsorgen, stöd och service till personer med funktionsnedsättningar, förskolan och skolan i Stockholms stad ska tilldelas en bonus på ungefär 5 000 kronor som uppskattning för deras insatser under coronapandemin. I skrivelsen anges att den uppskattade kostnaden för staden är 230 mnkr inklusive sociala avgifter. Satsningen föreslås finansieras inom ramen för förväntat överskott 2020.

Den 20 juni 2021 fattade regeringen beslut om Förordning (2021:664) om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus som innebär att byggnadsägare kommer kunna ansöka om stöd för energieffektivisering i flerbostadshus från och med 1 oktober 2021.

Boverket har därefter tagit fram förslag till föreskrifter och allmänna råd om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus. Förordningen träder i kraft den 1 oktober 2021.

Stockholms stad har fått ärendet på remiss och har svarat med ett kontorsyttrande.

Stadsrevisionen har granskat stadens styrning och uppföljning av idéburet offentligt partnerskap (IOP), en modell för samverkan mellan offentliga och idéburna aktörer. IOP kompletterar föreningsbidrag och upphandling och har som målsättning att lösa en gemensamt identifierad samhällsutmaning vilket definieras som ett politiskt identifierat problemområde som är alltför komplex för att hanteras av en ensam aktör. Parterna ska tillsammans formulera konkreta målsättningar för det gemensamma problemområdet och hur respektive part kan bidra. Respektive part ska även i sin organisation besluta om att ingå partnerskap. Under genomförandet ska det finnas en löpande dialog om hur arbetet för att nå det gemensamma målet fortlöper. Samtliga parter ska bidra till den gemensamma uppföljningen. De nämnder som ingår i granskningen är socialnämnden samt stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Rinkeby-Kista och Farsta. Kommunstyrelsen berörs av granskningen genom att kommunövergripande styrdokument jämförts med de intentioner om idéburet offentligt partnerskap som framkommer i metodstöd, vägledningar och offentliga utredningar.

Av stadsrevisionens granskning framkommer att det saknas agendasättning och tydlig uppföljning av den gemensamma samhällsutmaningen och lösningen. Kopplingen till politiskt program eller plan för att möta samhällsutmaningen beskrivs inte tydligt i de granskade partnerskapen. Vidare framkommer att nämnder och förvaltningars kunskap om bakgrund till, och syfte med, IOP varierar. Stadsrevisionen menar i projektrapporten att stadens styrdokument beskriver IOP på delvis motstridiga sätt, vilket gör styrningen otydlig. Det saknas i förekommande fall dokumentation av vilka överväganden som gjorts när nämnden beslutar om att ingå partnerskap. Stadsrevisionens sammantagna bedömning är att nämndernas styrning och uppföljning av IOP behöver utvecklas för att partnerskapen ska ge avsedd effekt på politiskt prioriterade samhällsutmaningar.

Enligt 4 kap. 11 § vallagen är kommunen vid val till kommunfullmäktige en enda valkrets, men om en kommun har fler än 36 000 röstberättigade får kommunen delas in i två eller flera valkretsar. En kommun med färre än 36 000 röstberättigade får delas in i valkretsar endast om det finns särskilda skäl. En valkrets bör enligt 4 kap. 12 § utformas så att den får minst 13 fasta valkretsmandat och den ska ha en sammanhängande gränslinje.

Lisa Palm (Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att majoriteten av de som arbetar inom Stockholms stad är kvinnor. Motionären framhåller att mensskydd är en nödvändighet för menstruerande och en angelägenhet även för den som inte har mens. Enligt motionen har inte alla möjlighet att gå ifrån arbetsplatsen för att besöka en affär och provisoriskt skydd är varken tryggt eller bekvämt.

Enligt motionen är många av stadens verksamheter kvinnodominerade så en stor del av arbetslaget kommer att påverkas av en förbättrad tillgång till mensskydd.

Motionären anser att staden bör följa goda exempel till arbetsgivare som valt att tillhandahålla menskydd till sina anställda och framför att utöver att det är ett sätt att minska tabut kring menstruation så är det en viktig jämställdhetsåtgärd och arbetsmiljöfråga. Utifrån det föreslår motionären att staden inför gratis mensskydd på samtliga arbetsplatser.

Enligt vallagen ska en kommun vara indelad i valdistrikt. Kommunen ska se över indelningen före valet och länsstyrelsen ska på förslag av kommunfullmäktige besluta om indelningen före november månads utgång. Om det behövs med hänsyn till ändringar i fastighetsindelningen får mindre ändringar beslutas också senare.

Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 22 november 2018 att anta detaljplan för fastigheten Hästen 21 i stadsdelen Norrmalm (nybyggnad, kontor, handel och 27 lägenheter), DP 2015-14011-54. Beslutet överklagades till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, som i dom den 30 januari 2020 upphävde beslutet eftersom det saknades rättsliga förutsättningar för stadsbyggnadsnämnden att anta detaljplanen på delegation. Kommunfullmäktige beslutade därefter den 4 maj 2020, § 18, att anta den aktuella planen. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen av Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Mark- och miljödomstolen beslutade i dom den 20 november 2020 att avslå överklagandet. Domen har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen varvid i huvudsak samma grunder och omständigheter som i mark- och miljödomstolen åberopats. Mark- och miljööverdomstolen beslutade den 21 januari 2021 att ge prövningstillstånd i målet. I samband med beslutet förelade Mark- och miljööverdomstolen staden att yttra sig över överklagandet, vilket staden gjorde. Mark- och miljööverdomstolen har därefter begärt remissyttrande från Riksantikvarieämbetet. Staden har nu förelagts att yttra sig över remissyttrandet.

Stockholm befinner sig i en av historiens kraftigaste tillväxtperioder. År 2040 beräknas nära 1,3 miljoner människor bo inom Stockholms stad. Det innebär en ökning om cirka 300 000 människor på tjugo år. Den omfattande stadsutveckling som Stockholm befinner sig i kommer att innebära att staden förändras. Det gäller både gestaltningen av landskapet och bebyggelsen. På så vis har staden alltid utvecklats genom historien, vilket också kännetecknar en vital stad. Stockholms karaktär ska samtidigt kännas igen för framtiden. Stadsbyggnadsnämnden fick år 2019 i uppdrag att ta fram en ny arkitekturpolicy för Stockholm. Arbetet med att ta fram en arkitekturpolicy har skett parallellt med framtagandet av Stockholms byggnadsordning (Dnr KS 2020/798) som fastställdes i kommunfullmäktige 28 september 2020. Stockholms arkitekturpolicy och Stockholms Byggnadsordning fördjupar kunskapen i översiktsplanens två avsnitt om allmänna intressen Arkitektur och gestaltning och Kulturmiljö i en växande stad. De två dokumenten kompletterar varandra men ska också kunna läsas var för sig.

Region Stockholm har genom Trafikförvaltningen upprättat en ny riktlinje för trafikbryggor som ersätter tidigare riktlinje (Riktlinjer för trafikbryggor i skärgården RTG 2012). Då Trafikförvaltningen inte är infrastrukturhållare för trafikbryggor har riktlinjen skickats för information till berörda kommuner, myndigheter och föreningar.

Det huvudsakliga syftet med riktlinjen är att uppnå en god standard för befintliga och framtida bryggor som trafikeras av Trafikförvaltningen, genom att strukturera upp krav avseende konstruktion, utrustning, säkerhet och tillgänglighet.

Riktlinjen innehåller beskrivningar av bryggor, tillhörande anordningar samt verksamhetsknuten utrustning. I riktlinjen anges krav som Trafikförvaltningen har på infrastrukturen för att bedriva sjötrafik. Kraven är formulerade som ska- och bör-krav. Riktlinjen innehåller bryggor och tekniska komponenter samt anvisningar för projektering, genomförande och förvaltning.

Region Stockholm har skickat ärendet på remiss till staden för yttrande.

Sjötrafikutredning del 1, remissversion 2 har fokus på sjötrafikens trafikala uppbyggnad, behov av resor med sjötrafik i regionen samt mål för sjötrafiken.

Utifrån de två utredningsalternativen som presenterades i den första remissomgången har ett sammanvägt alternativ nu arbetats fram. Detta alternativ ska medföra att Waxholmsbolagets uppdrag enligt ägardirektivet uppfylls och ge anpassad trafik för de fastboende i skärgården. Samtidigt är avsikten att det nu föreslagna trafikalternativet ska erbjuda resurseffektivisering.

Under högtrafik föreslås en behovs- och säsongsanpassad sjötrafik från Strömkajen. Detta ska bidra till besöksnäringen och en levande skärgård. Övriga delar av året fokuseras trafiken på bastrafiken som behovsanpassats utifrån fastboende och deltidsboende skärgårdsbor, bland annat med anropsstyrd trafik. Med mindre fartyg skapas en möjlighet till förlängning av trafikdygn, något högre turtäthet samt potential till bättre restider. Åtgärderna bedöms vara till fördel för boende i skärgården och samtidigt stärka tillgängligheten till skärgården för alla resenärskategorier.

Liksom i den tidigare remissen av Sjötrafikutredningen del 1 föreslås att den befintliga pendelbåtstrafiken kvarstår samt att de två försökslinjerna till Vaxholm respektive Värmdö blir ordinarie. Utöver detta förslås två nya pendelbåtslinjer: Norra Ulvsunda – Hägersten och Norra Ulvsunda – Gamla Stan.

Region Stockholm har remitterat utredningen till staden för yttrande.

Detta ärende innehåller stadsledningskontorets förslag till vård- och omsorgsboende för äldre att ingå i kommande entreprenadupphandling samt principer för genomförande av upphandlingen och avtalens förvaltande.

I detta ärende föreslås ett vård- och omsorgsboende ingå i en central entreprenadupphandling 2022. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har den 17 december 2020 (§ 16) beslutat att rekommendera kommunstyrelsen att Rinkeby vård- och omsorgsboende ska ingå i upphandlingen.

Betänkandet God och nära vård – rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) lämnar förslag och bedömningar för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa i syfte att bl.a. förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar. Det kan handla om insatser från hälso- och sjukvården, men också hur hälso- och sjukvården kan vara en brygga till andra insatser, t.ex. från civila samhället i form av föreningslivet, när de egna resurserna och det nätverk man vanligtvis har omkring sig är för svagt, eller inte räcker till.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Regeringen beslutade i juli 2019 att tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn över reglerna om gode män och förvaltare. Det övergripande syftet med utredningens förslag är att åstadkomma förbättringar för de personer som har behov av en ställföreträdare, i egenskap av god man eller förvaltare. Godmanskap och förvaltarskap anordnas av domstol för en person som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Översynen syftade även till att förbättra tillsynen på området, skapa bättre förutsättningar för att kompetenta personer ska ställa upp som ställföreträdare och stärka enskildas ställning och skydd. Uppdraget har inte omfattat att se över systemet som helhet. I maj 2021 överlämnades betänkandet Gode män och förvaltare – en översyn (SOU 2021:36).

Justitiedepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Regeringen beslutade i början av år 2020 att uppdra åt en särskild utredare att se över vissa frågeställningar inom personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen är ett av de individuella stöd och lösningar som bidrar till individens självständighet i enlighet med det nationella målet för funktionshinderspolitiken. I uppdraget ingår även frågeställningar som rör hälso- och sjukvårdens område och i uppdraget ingår bland annat att se över möjligheten att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser, att analysera och ge förslag på hur rätten till personlig assistans för behov av hjälp med tillsyn kan stärkas, och att göra en översyn av hur föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans kan smalnas av. Utredningen överlämnade i maj 2021 betänkandet Stärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser (SOU 2021:37). Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 22 september och publiceras senast med protokollet.