Möte 2020-08-19

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen anförs att kommuner och regioners ekonomi ska stärkas med 7,5 miljarder kronor i generella statsbidrag. Vänsterpartiet förutsätter att majoriteten snarast initierar ett reviderat budgetförslag om hur dessa medel ska fördelas i staden, så att de går ut till de verksamheter där de största behoven finns. Förskola, skola och förebyggande insatser i stadsdelsnämnderna så som socialtjänsten, fältassistenter, fritidsgårdar och parklekar måste då prioriteras.

Karin Wanngård (S) har lämnat in en skrivelse till kommunstyrelsen. I skrivelsen förslås att de tillkommande generella statsbidragen som aviserats för innevarade år för stadens del används för att förstärka utbildningsnämndens budget med 385 miljoner kronor samt att stadsdelsnämnderna erhåller ytterligare 110 miljoner kronor till förskolan. Dessutom föreslås stadsledningskontoret att ges i uppdrag att komma med förslag i syfte att förstärka budgeten för arbetsmarknadsinsatser, äldreomsorg, kulturpolitik och socialt förebyggande arbete.

Projektet avser nyproduktion av en tre-parallellig F-9 skola med plats för 900 elever. Skolan kommer anslutas till fjärrvärme och till bergkyla, vilket är ett krav för att projektet ska uppnå kraven för Miljöbyggnad silver och skapa lokaler med en god arbetsmiljö.

Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB) styrelse fattade i september 2017 ett inriktningsbeslut för projektet som i det skedet var tänkt som en F-6 skola med plats för 740 elever till en utgift om 361 mnkr. Koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB antog inriktningsbeslut för projektet i september 2017 och kommunfullmäktige antog det på sitt sammanträde i november 2017. Under oktober 2018 antogs ett genomförandebeslut i SISAB:s styrelse med samma elevkapacitet till en projektkostnad om 359 mnkr. Genomförandeärendet antogs inte av koncernstyrelsen med anledning av att utbildningsnämnden inte tog något beslut, nämnden hade istället sett möjligheter till effektiviseringar i projektet och i slutet av 2018 lämnades en reviderad beställning till SISAB gällande F-9 skola med utökad elevkapacitet om 900 platser.

Under 2019 pågick ett utredningsarbete med att ta fram en ny förslagshandling och i februari 2020 beslutade SISAB:s styrelse och utbildningsnämnden om ett reviderat genomförandebeslut för projektet.

Upphandling av totalentreprenör planeras till kvartal 4 2020 alternativt 2021, förutsatt ett beslut i kommunfullmäktige, och ska ske gemensamt med Kista Äng förskola. Planerad byggstart blir tidigast januari 2022 och beräknas pågå i 3,5 år. Produktionen kommer ske i samarbete med övriga aktörer i området och samordnas av exploateringsnämnden. Projektkostnaden är uppskattad till 385 mnkr.

Ulf Walther (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att fritidsgården i Rågsved stängts då det larmats om att obehöriga och/eller personer som rör sig i kriminella kretsar rört sig i lokalen. Motionären föreslår därför kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunstyrelsen att omedelbart inhämta en åtgärdsplan av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, i vilken det framgår hur fritidsgården i Rågsved kan återöppnas snarast möjligt.

Maria Ljuslin och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Stockholm stad bör införa fri ledsagning på prov, för att sedan utvärdera försöket och dra lärdomar inför ett införande permanent i staden senast 2022.

För många personer med funktionsnedsättning är ledsagarservice/ledsagning en viktig insats för att kunna leva ett fritt och självständigt liv. Motionärerna menar att många brukare upplever det svårt att få de timmars ledsagning man behöver beviljade samt att det är en stor administration och byråkrati runt insatsen. Med anledning av det yrkar de på att staden inför den s.k. Laholmsmodellen, som innebär en mer tillitsbaserad välfärd istället för ökad kontroll.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

I samband med budget 2019 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att uppdatera Stockholms stads program för upphandling och inköp, med fokus på strategier för ökad valfrihet, mångfald och hållbarhet. Ärendet behandlades i kommunfullmäktige den 15 juni 2020, och beslutades då att återremitteras med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. Stadsledningskontoret återkommer i detta ärende med kommentarer och förtydliganden.

Utgångspunkten vid utarbetandet av förslaget till program för inköp har varit att synliggöra och förstärka inköpsarbetets strategiska betydelse för utveckling av stadens verksamheter. Betoning har bland annat lagts på vikten av kostnadseffektivitet, innovation, utveckling av beställarkompetensen samt en aktiv uppföljning av stadens inköp.

Stadsledningskontoret har även uppdaterat programmet med hänsyn till resultatet av de beslut i kommunfullmäktige gällande utveckling av inköpsarbetet som uppnåtts inom ramen för arbetet i Projekt VINST.

Ärendet har beretts av stadsledningskontorets finansavdelning.

Förslaget till program har utgått från kommunfullmäktiges inriktningsmål för mandatperioden, målen i Agenda 2030 samt mål och uppdrag för olika verksamheter. Till innehåll och disposition bygger det i flera delar på det nuvarande programmet för upphandling och inköp. Förslaget framgår av bilaga 2 till utlåtandet. Det är i huvudsak uppdaterat respektive förstärkt inom följande områden:

Justering till kommunfullmäktiges nya inriktningsmål

Betoning av att inköpsarbetet ska bidra till kostnadseffektivitet, en väl fungerande konkurrens och en mångfald av aktörer

Mål för inköpsarbetet

Benämningen av programmet

Tillägg av kommunkoncernens gemensamma inköpsprocess och processramverk

Betoning på frågor gällande miljö och klimat inom inköpsarbetet, inklusive djurskydd och etisk handel

Fokus på samverkan inom kommunkoncernen gällande bland annat kategoribaserat arbetssätt

Justering av obligatoriska roller/funktioner för samordning av inköpsarbetet i staden

Giltighetstid för programmet

I samband med att stadens gemensamma inköpsprocess tagits fram, har betoningen legat på att det är hela inköpsprocessen, från behov till betalning, som är avgörande för ett effektivt inköpsarbete. Målet är en sammanhållen digital inköpsprocess. För att tydligare ange vikten av att beakta hela inköpsprocessen, med betoning på förarbete och en aktiv avtalsförvaltning, föreslår stadsledningskontoret att benämningen på programmet blir ”Stockholms stads program för inköp”.

Stadsledningskontoret föreslår att programmet innehåller krav på att förvaltningar och bolag ska bidra med resurser till det gemensamma kategoribaserade arbetssättet under programmets giltighetstid. Syftet är att detta arbete på lång sikt ska resultera i ett effektivt inköpsarbete, med en stor potential för samverkan över hela kommunkoncernen.

Förslaget till program för inköp ska fungera som inriktning och målbild för kommunkoncernens inköpsarbete under den aktuella perioden, åren 2020-2023. Frågor om hur de övergripande målen ska genomföras i praktiken behandlas i de tillämpningsanvisningar som ska tas fram och som ska komplettera programmet och utgöra ett stöd för kravställande och uppföljning. I dessa beskrivs närmare specifika strategier och genomförandefrågor ur olika perspektiv.

Utöver förslaget till program för inköp, föreslås att klausulen för meddelarfrihet och meddelarskydd uppdateras. Klausulen framgår av bilaga 3 till utlåtandet. Uppdateringen omfattar ett förtydligande av när klausulen ska tillämpas. Klausulen är i övrigt oförändrad vad gäller lydelsen och de krav som ställs på leverantören.

Det är många som vill gifta sig i Stadshuset. För närvarande genomförs cirka 60 vigslar varje helgfri lördag. Utöver det genomförs vigslar även på andra veckodagar vid ett par tillfällen per år, när övriga verksamheter i Stadshuset så tillåter. Väntetiden för att få en vigseltid i Stadshuset är idag fem månader, behovet av att kunna erbjuda fler vigseltider är stort. Stockholms stad välkomnar alla par att vigas i Stadshuset, oavsett om man bor i Stockholm eller inte.

Belastningen på stadens befintliga vigselförrättare är idag hög, bland annat på grund av att ersättare inte utses vid långtidsfrånvaro. För närvarande är 21 vigselförrättare, av totalt 25, tillgängliga för att genomföra vigslar i Stadshuset.

I och med regeringens proposition Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (2017/18:158), tillkom 2019 ny lagstiftning som innebar dels att en mer omfattande prövning ska göras av en sökande/huvudman som ansöker om godkännande för att bedriva fristående verksamhet enligt skollagen, dels en rätt att ta ut en avgift för de kostnader som uppkommer i samband med prövning av vissa ansökningar. Mot bakgrund av denna lagändring föreslår utbildningsnämnden att Stockholms stad ska ta ut en avgift av den som ansöker om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem och av den som ansöker om ändringar i befintlig verksamhet. Av administrativa skäl och för att efterleva självkostnadsprincipen föreslås avgiften tas ut i två steg: dels i form av en så kallad startavgift, dels i form av en prövningsavgift som varierar beroende på prövningens omfattning/ärendetyp. Avgiften är avsedd att täcka utbildningsförvaltningens kostnader för att pröva ansökningarna.

Ärendet lämnades över till kommunstyrelsen för beredning. I beredning av ärendet har stadsledningskontoret föreslagit en revidering av nämndens förslag om avgift, som innebär att färre ärendetyper omfattas av avgift. Stadsledningskontoret föreslår att Stockholms stad ska ta ut en avgift av den som ansöker om godkännande som huvudman för en ny fristående förskola eller fritidshem samt vid ansökan om godkännande som huvudman för en befintlig fristående förskola eller fritidshem.

Ärendet remitterades efter det till utbildningsnämnden som inte hade något att invända mot förändringen och reviderade sitt förslag i enlighet med stadsledningskontorets förslag.

Förslag till avgift:

Den som inkommer med en ansökan avseende följande ärendetyper:

ansökan om godkännande som huvudman för en ny fristående förskola eller fritidshem,

ansökan om godkännande som huvudman för en befintlig fristående förskola eller fritidshem,

ska betala en startavgift på 5 000 kr för att ansökan ska tas upp till prövning. Avgiften ska vara betald innan prövning påbörjas.

Den som:

ansöker om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem för en ny förskola eller fritidshem,

ansöker om godkännande för en befintlig förskola eller fritidshem

ska betala en prövningsavgift på 20 000 kr (utöver startavgift) om ansökan efter grundläggande prövning är aktuell för fortsatt prövning. Avgiften ska vara betald innan fortsatt prövning påbörjas.

Ansökan ska inte tas upp till prövning om inte anvisad avgift har betalats.

Avgift för ansökan om godkännande att starta fristående förskola eller fritidshem gäller från och med den 14 september 2020.

Regeringen beslutade år 2018 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att analysera delar av regelverket kring sjukförsäkringen och, om det bedömdes nödvändigt, lämna författningsförslag. Remissen redovisar vad utredningen kommit fram till när det gäller dels behovet av anpassningar av försäkringsskydd för personer med så kallad behovsanställning, dels regelverket kring möjligheten att bevilja partiell sjukpenning utifrån en förläggning av arbetstiden där den försäkrade inte minskar sin arbetstid med lika mycket varje dag.

Utredningen föreslår att den som är behovsanställd ska bedömas mot behovsanställningen om det kan antas att hen skulle ha arbetat om hen inte hade varit sjuk. Gällande partiell sjukpenning och förläggning av arbetstiden föreslår utredningen att Försäkringskassan ska kunna bevilja partiell sjukpenning utifrån en annan förläggning av arbetstiden än att denna minskas i samma omfattning varje dag om förläggningen inte försämrar möjligheterna till återgång i arbete.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Inom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, påbörjade Socialstyrelsen våren 2017 en översyn av myndighetens då gällande föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. I november 2018 fattade Socialstyrelsen beslut om nya föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Bilagorna till intygsföreskriften har inte uppdaterats och överensstämmer därför inte fullt ut med författningens övriga delar.

Av de föreskrifter som nu är på remiss framgår vilka förändringar som gjorts i de mallar som hälso- och sjukvården använder sig av vid utfärdandet av vårdintyg för psykiatrisk tvångsvård, intyg vid konvertering från frivillig psykiatrisk vård till psykiatrisk tvångsvård, läkarintyg vid anordnande av förvaltarskap respektive godmanskap, dödsbevis samt läkarintyg för utredningen enligt lagen (1994:261) om fullmaktsanställning. Vissa intyg har även genomgått en särskild översyn för att skapa förutsättningar för digitalisering, att bidra till en strukturerad, säker och effektiv informationshantering samt att effektivisera och undvika dubbeldokumentation.

Socialstyrelsen har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Regeringens särskilda utredare redovisar i detta huvudbetänkande en beskrivning av identifierade framgångsfaktorer och möjliga hinder för det föreslagna omställningsarbetet till ett hälso- och sjukvårdssystem som är hållbart ur samtliga aspekter; socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Vidare lämnas ett antal förslag.

Begreppet hemsjukvård ersätts med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet. Syftet är att tydliggöra att den hälso- och sjukvård som utförs i hemmet är likställd övrig vård.

Ett förtydligande föreslås i lagstiftningen angående samverkan mellan kommun och region genom att kommuner särskilt pekas ut som samverkanspart i regionens planeringsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt att regioner särskilt pekas ut i motsvarande bestämmelse för kommunerna.

Utredaren föreslår även att regioner och kommuner genom en ny bestämmelse i HSL åläggs att upprätta en gemensam plan för hälso- och sjukvård för primärvård i länet. Syftet är att säkerställa att patienter får en sammanhängande hälso- och sjukvård oavsett huvudman.

Vidare lägger utredaren också flera förslag med syfte att stärka arbetet med individuell plan (ofta kallad SIP): Fler patienter ska ges möjlighet till en individuell plan, den enskilde ska ges möjlighet att initiera en individuell plan, en fast vårdkontakt ska ansvara för att den individuella planen är aktuell, innehållet i den individuella planen ska vara personcentrerat samt att den individuella planen även ska innehålla förebyggande och rehabiliterande insatser.

Förslaget om att inkludera kommunalt finansierad hälso- och sjukvård i bestämmelsen att även delar av elevhälsan blir skyldig att upprätta en individuell plan.

Utredaren föreslår dessutom att varje patient ska ha möjlighet till ett patientkontrakt.

Utredaren föreslår slutligen att regioners och kommuners ansvar för medverkan i utbildning och att tillgodose platser för verksamhetsförlagd utbildning ska tydliggöras genom en ny bestämmelse i HSL.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Regeringen beslutade 2018 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att främja samverkan mellan aktörerna i sjukskrivningsprocessen. Utredningens bedömning är att det finns flera områden som är angelägna att utveckla för att sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen ska bli mer välfungerande för samtliga individer. Utredningen lämnar rekommendationer som syftar till att stärka den strukturella samverkan och möjligheterna för de enskilda aktörerna att kunna skapa ett mer välfungerande gemensamt arbete.

De flesta rekommendationerna berör till största del samverkan och ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare, myndigheter och regioner. Landets kommuner kommer dock att beröras både direkt och indirekt av eventuella förändringar. Bland annat föreslås en utredning av hur stödet kan förbättras till individer med medicinska begränsningar som saknar sjukpenninggrundande inkomst och som uppbär försörjningsstöd. Landets kommuner berörs även i egenskap av arbetsgivare.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Betänkandet Framtidens teknik i omsorgens tjänst (SOU 2020:14) är en utredning med uppdraget att lämna förslag och åtgärder som kan främja införandet av välfärdsteknik. En central del av utredningen har varit att vid behov lämna författningsförslag med fokus på reglering av samtycke från personer med nedsatt beslutsförmåga. I utredningen har sex huvudsakliga hinder som hämmar införandet av välfärdsteknik i omsorgen identifierats. I utredningen ges även förslag på hur hindren kan övervinnas.

Socialdepartementet har skickat utredningen till staden för yttrande.

Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram visar riktningen och är den gemensamma plattformen för kommunens långsiktiga strategiska miljöarbete. Programmet lägger grunden för omställningen till en ekologiskt hållbar stad år 2030 och är kommunens övergripande styrande dokument för arbetet inom den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Programmet tar sin utgångspunkt i FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030, de nationella miljömålen, Parisavtalet och de lokala miljöutmaningarna.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Svenska Institutet för Standarders kommitté Hållbara städer och samhällen (SIS/TK 588/AG 03) har utarbetat ett förslag till svensk nationell standard med syfte att ge kommuner och regioner vägledning i arbetet med att integrera och förstärka hållbar utveckling i sin ordinarie styrning och ledning samt främja samverkan för att bidra till att uppfylla Agenda 2030.

Standarden behandlar olika delar: utgångspunkter för hållbarhetsarbetet i kommuner och regioner, kommuner och regioners olika behov, förutsättningar, utmaningar och möjligheter när det gäller att bedriva ett hållbarhetsarbete samt den roll som politiken, förvaltningen, verksamheterna och andra intressenter spelar i genomförandet.

Standarden identifierar, med utgångspunkt i en modell som tagits fram av OECD, följande komponenter som centrala för genomförandet av Agenda 2030: politiskt åtagande, integrerade arbetssätt, samordning av styrdokument och organisation, uppföljning och utvärdering långsiktighet, global påverkan, lokal och regional delaktighet samt intressenters delaktighet.

Standarden innehåller en beskrivning av ett tillvägagångssätt som utgår från modellen Planera-Genomföra-Följa-upp-Förbättra (PDCA – ”Plan-Do-Check-Act” på engelska). PDCA-modellen beskriver en iterativ process som organisationer kan använda för att uppnå ständig förbättring. Processen beskrivs som ett målorienterat hållbarhetsarbete.

I korthet innebär det målorienterade hållbarhetsabetet att kommunen/regionen formulerar ett antal hållbarhetsmål med koppling till målen i Agenda 2030. Utifrån hållbarhetsmålen identifieras så kallade hållbarhetsuppdrag för genomförandet, samt hållbarhetsindikatorer för uppföljning och utvärdering. Hållbarhetsmålen, -uppdragen och -indikatorerna integreras i kommunens/regionens ordinarie styrning och uppföljning, genom budget eller andra styrdokument samt uppföljningar som tertialrapporter och verksamhetsberättelse. I arbetet ingår också att avsätta och prioritera resurser för hållbarhetsuppdragen.

Uppföljning och analys beskrivs som en central del i det målorienterade hållbarhetsarbetet. Exempelvis föreslås tillsättandet av en uppföljnings- och analysgrupp med representanter från relevanta förvaltningar och bolag, som ska säkerställa att hållbarhetsresultaten sprids i hela organisationen.

Förslaget har remitterats till staden för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 19 augusti och publiceras senast med protokollet.