Möte 2024-04-24

Revisionskontoret har granskat hur kommunstyrelsen och Stockholms Stadshus AB styr och har uppsikt över pågående samhällsviktiga investeringar. Granskningen har omfattat kyrkogårdsnämndens projekt Järva begravningsplats samt Stockholm Vatten och Avfall AB:s projekt Högdalens sorteringsanläggning för matavfall. En översiktlig granskning har även gjorts av stadens medfinansiering i Stockholmsförhandlingen och Sverigeförhandlingen.

I en skrivelse till kommunstyrelsen lyfter Jan Jönsson (L) hur den våldsvåg som drabbat staden med flertalet explosioner är ett stort samhällsproblem. I skrivelsen görs gällande att Liberalerna har fått rapporter om att det är relativt enkelt att olagligen komma åt sprängmedel, genom stöld och svinn vid transporter och från byggplatser, som sedan används i brottsligt syfte för att sprida skräck och förstörelse. Jan Jönsson (L) anser att staden behöver öka kontrollen och tillsynen av sprängmedel och tillse att säkerheten kring transport och förvaring av sprängmedel höjs.

I skrivelsen föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att

skyndsamt uppdra till stadens bolag och förvaltningar att säkerställa en trygg och säker förvaring, transport, redovisning och hantering av sprängmedel på stadens byggarbetsplatser

utreda hur flera förvaltningar och brandförsvar behöver samverka för att tillsammans kunna skärpa tillsynen och kontrollen av sprängmedel i hela staden

inom ramen för samverkan med övriga kommuner i länet uppmana till motsvarande tillskärpning av kontroll och tillsyn över sprängmedel

i större projekt tillsätta en extern granskare som utöver kontinuerlig revision ges uppdraget att kontrollera hur tillsyn och kontroll av sprängmedel efterlevs.

Denna rapport följer upp hur skillnaderna i livsvillkor har utvecklats i Stockholms stad sedan rapporten Skillnadernas Stockholm publicerades år 2015. Den sociala hållbarheten i Stockholms stad har utvecklats positivt ur flera perspektiv. Sysselsättningen, invånarnas inkomster och utbildningsnivå har ökat samtidigt som barnfattigdomen och beroendet av försörjningsstöd har minskat. Särskilt positivt är att sysselsättningen ökat mest i områden med lägst sysselsättningsnivå vilket minskat det geografiska sysselsättningsgapet. Flera av indikatorerna som visar på invånarnas hälsa har också utvecklats positivt.

Samtidigt består många av de skillnader som konstaterades i Skillnadernas Stockholm år 2015. Trots en stark arbetsmarknad har andelen långtidsarbetslösa inte minskat och inte heller andelen hushåll med långvarigt försörjningsstöd. I bostadsbristens spår är trångboddheten fortsatt påtaglig bland hushåll med svagare ekonomiska förutsättningar. Skillnaderna i skolresultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortfarande tydliga. Valdeltagandet i 2022 års val minskade också för första gången på 20 år och skillnaden i deltagande mellan olika områden ökade.

Kristin Jacobsson (C) har skrivit en motion till kommunfullmäktige med ett antal förslag som hon anser att kommunfullmäktige ska anta. I motionen föreslår hon att Stockholms stad ska undersöka möjligheterna att över huvudmannaskapet för Kompotten. Hon föreslår även att Stockholm ska verka för införandet av en nationell samordningsfunktion mellan kommuner för att erbjuda boende till våldsutsatta i hela landet. Vidare föreslår hon att Stockholms stad ska verka för att fler kommuner ingår i Kompotten.

Kommunnätverket Kompotten är en överenskommelse om samverkan mellan kommuner kring stöd vid byte av bostadsort för personer som utsatts för våld av närstående. Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2022–2025 bidra till samordning och utveckling av Kompotten i nära dialog med nätverkets styrgrupp.

Försvarsdepartementet har remitterat ett delbetänkande - nya regler om cybersäkerhet bland annat till Stockholms stad för yttrande.

I delbetänkandet lämnas förslag på hur NIS2-direktivet ska införlivas i svensk lagstiftning. NIS2-direktivet ersätter det tidigare NIS-direktivet från 2016 och ställer krav på säkerhet i nätverks- och informationssystem. Delbetänkandet föreslår att direktivet i huvudsak ska införlivas genom en ny lag som kommer att benämnas som cybersäkerhetslagen. Genom NIS2-direktivet skärps kraven för verksamhetsutövare och direktivet innefattar bestämmelser rörande mer omfattande samverkan inom unionen. Syftet är att uppnå högre cybersäkerhet.

Kommunstyrelsens underlag för budget 2025 med inriktning för 2026 och 2027 analyserar och belyser viktiga frågor och faktorer som påverkar verksamhetens utveckling och ekonomi under kommande tre år liksom utvecklingsbehov och strategiska prioriteringar som bedöms bidra till stadens vision och kommunfullmäktiges inriktningsmål.

Gabriel Kroon och Anders Edin (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de anser att Stockholms stad bör avbryta detaljplanearbetet för fastigheten Mariehamn 1, återta fastigheten i egen regi samt utreda hur fastigheten kan renoveras för att åter husera dagligvaruhandel och samhällsservice.

Gabriel Kroon och Anders Edin (båda SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige om att exploateringsnämnden ska ta ställning till om tomträttsinnehavaren till fastigheten Lillsjönäs 2, Lillsjönäs gård, har brustit i sina åtaganden avseende tomträttsavtalet och att staden eventuellt ska återta tomträtten.

Mårtensdal ligger öster om Hammarby sjöstad. Det tidigare industriområdet omvandlas i projektet till bland annat kontorsbebyggelse. Detaljplanen för fastigheten Mårtensdal 6 m.m. vann laga kraft i juli 2016. Det nya området kommer skapa en mer attraktiv entré till Hammarby sjöstad från både Södermalm och Gullmarsplan.

Projektet är i stora delar genomfört. Ett höghus om 29 våningar har uppförts. Ett annat lägre kontorshus om 5-9 våningar samt en byggnad vid Hammarby allé med sju våningar i vilken bland annat tunnelbanan till Nacka får en stationsentré. Det kommer även tillkomma service i form av restauranger, handel med mera i gatuplan. Det totala antalet kvadratmeter kommersiella lokaler uppgår till 94 000.

Det första genomförandebeslutet fattades i februari 2014 och projektet är i sitt slutskede. Ursprungligt genomförandebeslut innebar investeringsutgifter om 48,3 miljoner kronor. I enlighet med delegationsordningen för genomförandebeslut med utgifter över 50 miljoner kronor beslutas ärendet av kommunfullmäktige. Utgifterna i projektet har ökat främst genom att det belastats med kostnader från annat, tidigare arbete på platsen. De sammanlagda utgifterna i löpande prisnivå beräknas nu till cirka 78,4 miljoner kronor. Projektets lönsamhetskalkyl enligt nuvärdesmetoden redovisar ett positivt nettonuvärde om 776 miljoner kronor, inklusive tidigare nedlagda utgifter och inkomster.

Föreliggande förslag till Stockholms stads säkerhetsprogram föreslås ersätta Stockholms stads säkerhetsprogram 2020-2023 (dnr KS 2019/1543) och gälla samtliga nämnder och bolagsstyrelser i staden.

Utgångspunkten vid revideringen av programmet har varit att tydliggöra stadens höga ambition för säkerhetsfrågorna samt att anpassa verksamheten till rådande omvärldsförutsättningar, lagstiftning och andra riktlinjer som finns på området, bland annat den överenskommelse om kommunernas krisberedskap som slutits mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR) om att alla kommuner ska ha ett styrdokument för sitt beredskapsarbete.

Det reviderade säkerhetsprogrammet slår fast övergripande mål för stadens säkerhetsarbete och beskriver stadens skyddsvärden och övergripande hotbild. Det slår därtill fast ansvarsfördelning för arbetet och vad som menas med att i stadens kontext bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete. Förslaget inriktar slutligen stadens säkerhetsarbete inom fyra fokusområden; beredskap, säkerhetsskydd, olycksförebyggande arbete samt personsäkerhet.

Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att uppdra åt en särskild utredare att analysera befintlig styrning och reglering av interoperabilitet vid datadelning inom den offentliga förvaltningen och till externa aktörer. Stockholms stad har fått utredningen på remiss för yttrande.

I utredningen föreslås bland annat införandet av en ny lag benämnd lagen om den offentliga förvaltningens interoperabilitet och att så kallade nationella interoperabilitetslösningar ska införas och meddelas genom föreskrifter. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Stockholms stads inriktning inför EU:s fleråriga budgetram perioden 2028-2034 används för att framföra Stockholms stads intressen i samband med att den nya långtidsbudgeten förhandlas fram.

Formella och informella diskussioner mellan EU:s institutioner, medlemsstater och intresseorganisationer om hur EU:s fleråriga budgetram ska formas inför perioden 2028-2034 har intensifierats sedan EU-kommissionen presenterade resultatet av sin halvtidsöversyn av långtidsbudgeten för nuvarande programperiod. I syfte att säkerställa de bästa förutsättningarna för Stockholms stad att ta del av EU:s finansieringsramverk och påverka EU:s långsiktiga prioriteringar i enlighet med de prioriterade områdena enligt Inriktning för Stockholms stads påverkans- och bevakningsarbete gentemot EU:s institutioner år 2024, dnr KS 2023/1415, under kommande period behöver stadens övergripande inriktning i frågan om utformningen av EU:s fleråriga budgetram formuleras i ett så tidigt skeende som möjligt. Ärendet redogör för förslag till denna positionering.

Under pågående etapp 2 för projektet i kvarteret Drivhuset 1, Betty Petterssons gymnasium och blivande grundskola, har projektet upptäckt skador på taket i tre byggnader. Skadorna innebär risker för takkonstruktionens bärighet och behöver skyndsamt åtgärdas.

Enligt tidigare reviderat beslut från maj 2023 har den pågående ombyggnationen etapp 2 en beslutad projektkostnad om 319 mnkr. Den tillkommande investeringsutgiften avser underhåll och byte av vindsbjälklag och tak och finansieras av Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) i sin helhet. Totalt uppgår den reviderade investeringsutgiften till 408,4 mnkr i nominellt penningvärde, det vill säga inklusive en beräknad kostnadsutveckling till projektets färdigställande.

Projektet har genomfört en kompletterande utredning som bekräftar skadornas omfattning och utbredning. SISAB har initierat ett utvecklingsarbete för att kartlägga liknande problematik i fastighetsbeståndet och har utvecklat sina rutiner för statusbesiktningar vid projektering för att undvika liknande situationer.

Det utökade underhållsarbetet ska enligt bolagsstyrelsen inte påverka den hyresgenererande investeringsutgiften och utbildningsnämndens projektkostnad är därmed oförändrad.

Utifrån en samlad bedömning anser koncernledningen och stadsledningskontoret att projektet ska slutföras enligt ursprunglig omfattning och ny kostnadsprognos.

AB Stockholmshem har ett pågående nyproduktionsprojekt som avser 151 nya hyresrätter samt lokaler inom kvarteret Persikan 6 på Södermalm. I oktober 2018 godkände kommunfullmäktige genomförandebeslut för projektet till en investeringsutgift om 710 mnkr.

Efter godkänt genomförandebeslut konstaterades att grundplattan var felaktigt utförd, vilket har lett till förseningar och kostnadsökningar om 300 mnkr.

AB Stockholmshem har i december 2023 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna en reviderad budget för projektet, med en total investeringsutgift om 1 010 mnkr.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 mars 2024 att återremittera ärendet med stöd av kommunallagens regler om minoritetsåterremiss. Ett tydligare och mer detaljerat beslutsunderlag som visar vad kostnadsökningarna består av efterfrågas.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) äger fastigheten Mälteriet 2 på Södermalm som innehåller seniorbostäder, ett vård- och omsorgsboende som drivs i privat regi, en restaurang och en daglig verksamhet. Fastigheten uppfördes 1980 och har idag ett omfattande underhållsbehov. Byggnaderna innehåller 144 seniorbostäder, en gästlägenhet, ett vård- och omsorgsboende med 34 lägenheter som drivs av Stiftelsen Bräcke Diakoni, en restaurang samt en daglig verksamhet.

Det föreslagna projektet omfattar bland annat byte av ventilation, värme- och tappvattenstammar samt vattenledningar till en total investeringsutgift om 372 mnkr. Preliminär byggstart är planerat till hösten 2024 med ett preliminärt färdigställande i början av 2028. Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret anser att projektet är i linje med uppdrag i budget att tillhandahålla välskötta, trygga och tillgängliga bostäder till stadens äldre.

I betänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70) lämnar Byggkontrollutredningen förslag på lag- och förordningsändringar som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2025. Det övergripande syftet är att förhindra att brister i byggnadsverk leder till olyckor, framför allt sådana med allvarliga personskador som följd.

Utredningen bedömer att behovet av en förstärkt och tillförlitlig kontroll kan tillgodoses genom förändringar och förtydliganden inom befintligt system. De flesta av de förslag som lämnas syftar därför till att undanröja otydligheter och tydliggöra den nu rådande ansvars- och rollfördelningen mellan byggherren, sakkunnig, kontrollansvarig och byggnadsnämnd.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har skickat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Regeringen tillsatte i maj 2022 en utredning med uppdrag att identifiera eventuella hinder för mobilitet mellan högskolan och andra sektorer samt att ge förslag på hur de kan undanröjas. Uppdraget redovisades i form av en promemoria i maj 2023. Promemorian har nu skickats ut på remiss till bl.a. Stockholms stad.

Promemorian innehåller förslag på ändringar i högskolelagen (1992:1434, HL) som möjliggör förenade anställningar mellan högskolan och andra sektorer. Syftet med förslaget är att öka mobiliteten mellan högskolan och andra sektorer, även tidigt i den akademiska karriären. Promemorian innehåller även förslag om ändringar i högskoleförordningen (1993:100, HF) som innebär att en anställning som biträdande lektor eller annan anställning som lärare vid högskola kan förenas med anställning i annan sektor.

Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till ändringar i förordningen (SKOLFS 2018:50) om läroplan för förskolan. Ändringarna syftar, enligt regeringsuppdraget, huvudsakligen till att ta bort kravet att digitala lärverktyg ska användas i förskolan.

Förslaget innebär att läroplanens skrivningar om digital kompetens, digital teknik och digitala verktyg tas bort och att det inte ska vara obligatoriskt att använda digitala lärverktyg i förskolan. Skolverket föreslår att det ska vara upp till förskollärarna att välja vilka lärverktyg som ska användas i vilka situationer. Vidare innebär förslaget att rörelse och högläsning lyfts fram på ett tydligare sätt än nuvarande läroplan. Skolverket belyser vilka konsekvenser ändringarna kan komma att få i en särskild konsekvensutredning.

Stockholms stad är en av flera remissinstanser som fått möjlighet att yttra sig över förslaget.

Ashna Ibrahim (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen föreslås att en ekodukt eller sociodukt som förbinder östra Älvsjöskogen med västra Älvsjöskogen ska byggas över stambanan. Detta för att stärka de ekologiska värdena i skogen och för att möjliggöra tillgång till skogen.

Västra stambanan utgör en barriär. Kopplingar över och under stambanan som stärker sociala och ekologiska samband är möjliga åtgärder i enlighet med stadens strategiska planering. En sociodukt på aktuell plats har beräknats till 240 miljoner kronor.

Trafiknämnden har utrett införande av miljözon klass 3 i centrala Stockholm och konsekvenser av en sådan reglering. Nämnden föreslår att miljözon klass 3 inrättas i det geografiska området innanför Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen från och med den 31 december 2024. Det aktuella området har idag halter av kvävedioxid som överskrider Världshälsoorganisationens (WHO:s) riktvärden för årsmedelvärde och utgör därmed en risk för folkhälsan. Trafiknämnden bedömer att det aktuella området uppfyller kriterierna för att införa miljözon klass 3. Trafiknämnden har även beslutat om inriktning för ett slopat nattförbud för tunga fordon inom miljözonen.

Miljözonen förväntas bidra till förbättrad folkhälsa genom minskad sjuklighet och dödlighet i lungsjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar, minskad överdödlighet samt minskad risk för en rad olika hälsoproblem framförallt för barn, äldre, gravida och andra personer med nedsatt hälsa. Miljözonen förväntas även bidra till att påskynda omställningen till en elektrifiering av fordonsflottan i hela staden.

Avsägelser
6 maj 2024

Avsägelser och fyllnadsval
24 april 2024

Redovisning av delegationsbeslut 16 februari - 15 april 2024