Möte 2021-02-17

Justitiedepartementet har remitterat en promemoria till staden där det föreslås att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än åtta deltagare förbjuds. Undantaget gällande sammankomster och tillställningar som hålls på serveringsställen föreslås tas bort, medan undantaget för sittande publik ska behållas.

Förordningsändringen föreslås gälla tills vidare men bör, enligt promemorian, mot bakgrund av de ekonomiska konsekvenserna och de ytterligare inskränkningarna i grundlagsfästa fri- och rättigheter som den innebär inte gälla längre än absolut nödvändigt. Förordningen kommer att omprövas kontinuerligt och utgångspunkten är att den föreslagna begränsningen inte ska gälla längre än fyra veckor. Förordningsändringen föreslås träda i kraft 24 november 2020.

På grund av den mycket korta remisstiden har staden besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen beslutade den 9 februari 2017 att tillkalla en parlamentarisk kommitté för att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Kommittén antog namnet Kommunutredningen och slutbetänkandet Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8) överlämnades till regeringen i februari 2020.

Utredningen har haft i uppdrag att:

identifiera kommunernas framtida utmaningar,

analysera potentialen bland olika strukturella åtgärder (främst utökad samverkan, asymmetrisk uppgiftsfördelning och frivilliga kommunsammanslagningar samt ändrat huvudmannaskap) för att möta utmaningarna

föreslå vilka strukturella åtgärder som bör vidtas och strategi för genomförandet

Den samlade bilden är att kommunerna står inför flera specifika utmaningar som dessutom kommer tillta i styrka under överskådlig tid framöver. Dessa är framför allt:

svagare ekonomi

svårigheter med personal- och kompetensförsörjning

etablering och integration av nyanlända

växande och uppskjutna investeringsbehov

växande anspråk på service och välfärd

kompetens att klara klimatförändring och hållbar utveckling

Staden har besvarat remissen med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Karin Wanngård (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige.

Motionären reser frågeställningar kring hur staden mäter och följer uppmålen avseende .verksamhetens kvalitet, bland annat inom äldreomsorgen. Detta menar motionären har aktualiserats i och med pandemin.

Därför föreslås i motionen att kommunstyrelsen ges i uppdrag att utvärdera stadens system för ledning och styrning och återkomma med förslag till förändringar av detta i syfte att mäta och följa upp kvaliteten på verksamheterna och den nytta de ger invånarna i Stockholms stad.

Alexander Ojanne och Karin Lekberg (båda S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad ger berörd förvaltning i uppdrag att påbörja arbetet med att anlägga konstgräs på Sköndals Bollplan samt att utreda alternativen för att lägga frysrör på planen eller hitta annan plats för skridskoåkning. Motionärerna anger att platsen dessvärre blivit mindre använd sett till sitt ändamål och utnyttjas allt mer som parkeringsplats istället för fotbollsplan. En upprustning av Sköndals BP skulle både kunna nyttjas av föreningslivet och vara en samlingsplats för spontanidrott utanför bokningsbara tider.

Utöver detta vill motionärerna även säkerställa möjligheten till skridskoåkning. Antingen genom att hitta en yta i närområdet för spolning när klimatet tillåter eller lägga frysrör under fotbollsplanen för att skridskoåkning ska vara möjligt även under en mild vinter.

Partnerskapsöverenskommelsen (PÖ) beskriver Sveriges prioriteringar inom ramen för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), d.v.s. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för en rättvis omställning (FRO), Europeiska Socialfonden (ESF+) samt Europeiska Havs och Fiskerifonden (EHHF) för programperioden 2021-2027.

Partnerskapsöverenskommelsen lägger grunden till förbättrad samordning mellan fonderna samt för att undvika överlappning dem emellan; detta i syfte att nå ett mer effektivt programgenomförande och ett sammantaget bättre utfall av insatserna. Strukturen, inklusive rubriker, för partnerskapsöverenskommelsen är given av EU-kommissionens riktlinjer.

Näringsdepartementet har den 1 december 2020 skickat ut remissen Utkast på delar av Partnerskapsöverenskommelsen för perioden 2021-2027 till bland annat Stockholms stad för eventuella synpunkter.

På grund av kort remisstid har staden skickat in stadsledningskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen.

Regeringskansliet föreslår i promemorian att 6 § postförordningen (2010:1049) om befordringskravet för brev, ändras på så sätt att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar, oavsett var i landet breven har lämnats in, och att minst 97 procent av breven ska ha delats ut inom fyra påföljande dagar.

Sedan år 2000 har den totala brevvolymen minskat med 47,3 procent i Sverige. Under år 2019 minskade antalet postförsändelser med 10,5 procent jämfört med året före. Även om en ökad e-handel ger större mängd varuförsändelser, är den ökande mängden paket överlag otillräcklig för att bära verksamheten när brevvolymerna faller. Att upprätthålla distributionsverk som dagligen täcker samtliga adresser i Sverige innebär stora fasta kostnader som inte minskar när antalet brev minskar. Enligt regeringspromemorian är det inte samhällsekonomiskt försvarbart att grundtjänsten inom den samhällsomfattande posttjänsten ska vara att minst 95 procent av brev som lämnas in för tvådagarsbefordran ska ha delats ut inom två arbetsdagar, oavsett var i landet breven lämnats in.

En konsekvens av förslaget är enligt promemorian att ett ändrat befordringskrav för brev möjliggör bättre effektivisering av tillhandahållandet av de posttjänster som omfattas av postförordningen och att större hänsyn kommer att kunna tas till förändrade kostnader till följd av volymförändringar.

När det gäller konsekvenser för användare berörs alla privatpersoner, företag, organisationer, kommuner med flera myndigheter som skickar och/eller tar emot brev.

Promemorian anger som en konsekvens, att avsändare av brev kommer att behöva ha bättre framförhållning när de skickar ett enskilt brev som måste komma fram före ett visst datum. Kommuner och andra myndigheter har genom sin myndighetsutövning och verksamhet ett ansvar för att ha kontakt med sina medborgare som kanske inte kan nyttja digitala lösningar, t.ex. äldre och sjuka personer. Sekretesskäl medför också att uppgifter skickas per brev. Promemorian hänvisar till att förslaget inte hindrar Postnord och andra tillståndshavare att tillhandahålla andra, snabbare brevtjänster än tvådagarsbefordran, där villkoren för tjänsten bestäms utifrån marknadsmässiga förutsättningar. Vilka effekter det nya befordringskravet får för användarnas portokostnader beror på deras behov av olika posttjänster, utvecklingen av posttjänster framöver och i vilken utsträckning det sker en övergång till digital kommunikation.

Ändringarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt.

Infrastrukturdepartementet har remitterat promemorian till staden för yttrande.

Utifrån kommunfullmäktiges budget upprättar respektive nämnd en verksamhetsplan för kommande år.

Projektet Vårbergsvägen är ett av de större projekten inom Fokus Skärholmen som omfattar sammanlagt 16 projekt. Projektet avser genomförandet av detaljplanen Vårbergsvägen (Dp 2016-15393-54) samt en mindre detaljplan Klubbholmen 2 med flera (Dp 2019-03026-54) med ändamål förskola.

Detaljplanen möjliggör närmare 1 500 nya bostäder varav cirka 210 bostäder i Stockholmshus och cirka 280 studentbostäder. Utöver bostäder och lokaler för centrumändamål möjliggör planen skolor, förskolor och boulehall. Vårbergs sjukhem avses bevaras och där medges skolverksamhet och vård- och omsorgsboende. Planområdet omfattar även en torrdamm belägen invid Vårbergs IP för hantering av översvämningar och skyfall.

Exploateringsnämnden beslutade den 10 november 2016 att tilldela ByggVesta AB rollen som ankarbyggherre inom projekt Vårbergsvägen inom ramen för nämndens uppdrag att i Fokus Skärholmen pröva arbete med större generella detaljplaner. Ytterligare fyra bolag utsågs samtidigt som ankarbyggherrar i andra detaljplaner inom Fokus Skärholmen. ByggVesta AB tilldelades en markanvisning om 150 bostäder. Därefter har ytterligare cirka 800 bostäder markanvisats till fem andra bolag vid olika tillfällen. Cirka 440 bostäder återstår att markanvisa. Även en fristående byggnad för centrumändamål återstår att markanvisa.

Av de 980 bostäder som hittills markanvisats inom projektet är cirka 75 procent hyresrätter och 25 procent bostadsrätter. Den redovisade kalkylen bygger på att de byggrätter som återstår att markanvisa blir bostadsrätter, det vill säga markförsäljning. Den totala fördelningen blir då 54 procent hyresrätter och 46 procent bostadsrätter.

Exploateringsnämndens investeringar avser flytt av Vårbergsvägen söderut inklusive ledningsflyttar. Nämnden ansvarar även för utbyggnad av torg, nya lokalgator samt anläggning av torrdamm.

Exploateringsnämndens sammanlagda investeringsutgifter beräknas till cirka 518,3 miljoner kronor i löpande prisnivå, varav 22,1 miljoner kronor avser redan nedlagda utgifter. Investeringsinkomsterna beräknas till 6,9 miljoner kronor, varav huvuddelen utgörs av utredningskostnader som ska vidarefaktureras till byggaktörerna inom projektet.

Försäljningsinkomsterna beräknas till 436,2 miljoner kronor och reavinsten beräknas till 429,1 miljoner kronor.

Lönsamhetskalkylen enligt nuvärdesmetoden redovisar ett negativt nettonuvärde om minus 1 miljon kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda utgifter beräknas uppgå till 95 procent.

För att belysa hur upplåtelsen i de återstående markanvisningarna påverkar kalkylen redovisas även en känslighetsanalys med ett scenario där hälften av de resterande bostäderna markanvisas för hyresrätt och hälften för bostadsrätt. Under detta antagande beräknas nettonuvärdet till minus 79 miljoner kronor.

Bengt Herke m.fl. (-) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framhålls den allvarliga situation som råder i utsatta områden och att det finns stora förbättringsmöjligheter i arbetssätt och samverkansformer för att vända utvecklingen. Motionärerna lyfter fram att det bör inrättas lokala myndighetsgemensamma aktionsgrupper i de utsatta områdena där staden ska samverka med en rad nationella myndigheter. I motionen yrkas att kommunstyrelsen tar erforderliga kontakter med berörda statliga myndigheter för att inrätta myndighetsgemensamma aktionsgrupper; samt att kommunstyrelsen tar erforderlig kontakt med Polisen för att stärka den polisiära förmågan i stadens särskilt utsatta områden.

Syftet med Sollentuna kommuns energiplan är att tydliggöra vad som kommer att krävas för att uppnå de energi- och klimatmål som etablerats på nationell och kommunal nivå. Arbetet med planen ska skapa samsyn i energifrågan, samt agera vägledande för fortsatt utveckling och arbete med energifrågorna. Planen redogör för mål och delmål, och innehåller ett antal åtgärder som formulerats för kommunorganisationen och kommunen som geografiskt område inom fyra fokusområden:

Hållbart Energisystem

Fossilfri transportsektor

Samverkan

Försörjningstrygghet



Målet om nettonollutsläpp ska vara nått senast år 2030 för den kommunala organisationen och senast år 2040 för kommunens geografiska område. Energiplanen är Sollentuna kommuns handlingsplan och strategiska inriktning för att utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle inom energiområdet. Planen pekar ut lokala åtgärder för att effektivisera energianvändningen samt minska utsläppen av fossila växthusgaser inom olika samhällsområden. Planen bidrar även till att uppfylla kommunens vision om att bli den första kommunen i landet som tillgodoser sina behov utan att tära på jordens resurser, som återfinns i kommunens miljöpolicy.

Sollentuna kommun har skickat energiplanen till staden för yttrande.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram en vägledning avseende bedömning av åtgärder som kan vidtas för övergödda insjöar och kustvatten orsakad från internbelastning av fosfor. Både åtgärder i vattenmiljön som motverkar läckage av fosfor från sediment eller avser direkt bortförsel av sediment och näringsrikt bottenvatten inbegrips. Vägledningen innehåller även ett avsnitt om finansieringsmöjligheter.

Havs- och Vattenmyndigheten har skickat remissen till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 17 februari och publiceras senast med protokollet.