Hoppa över navigering
  •   1

    Val av justerare och tillkännagivande av tid för justering

  • En fördjupad analys av utsatta områden under covid-19-pandemin har genomförts. Analysen har genomförts av Governo AB och har ett lärande syfte. Perioden som har studerats är februari 2020 – februari 2021. Förslag på lärdomar och rekommendationer lyfts fram för att stärka staden i kris men även i vardag. Utvärderingssekretariatet kommenterar i ett PM de rekommendationer som Governo AB föreslår.

    Den fördjupade analysen av utsatta områden har gjorts utifrån en kvalitativ metod där ett trettiotal medarbetare inom Stockholms stad har intervjuats. Fokus har varit stadsdelsnämndsområdena Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen som hade en hög smittspridning i inledningen av pandemin.

    Då civilsamhället varit en viktig del av arbetet i valda stadsdelsnämndsområden har företrädare för föreningar och trossamfund också intervjuats. En sammanställning av forskning och annan myndighetsrapportering som gjorts utifrån pandemin i utsatta områden ingår också i analysen.

    Förvaltningarna som ingår i urvalet har alla gjort anpassningar i den ordinarie verksamheten för att följa gällande riktlinjer och restriktioner. De har fokuserat på att kunna ge det stöd och den service som invånarna har behov av. Det som särskilt utmärkt arbetet under pandemin har varit ett ökat behov av kommunikativa insatser, i staden och tillsammans med andra aktörer.

    I Governos AB:s analys lämnas ett antal rekommendationer till Stockholms stad. Flera av rekommendationerna handlar om hur staden kan utveckla och förbättra kommunikationen samt samverkan med andra aktörer i en kris.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att stadens beslutsrätt om markanvändningen inom Nationalstadsparken ska återtas. Motionären föreslår vidare att staden ska inleda en dialog med lämpliga politiska företrädare på riksnivå för beslut om en revidering och omarbetning av lagen om Nationalstadsparken. Motionären menar att lagen om Nationalstadsparken tillkom i en annan ekonomisk, politisk och befolkningsmässig verklighet än dagens, nu är trycket på nya bostäder högre. Motionären framför att Stockholms innerstad hotas av överexploatering och föreslår därför att staden bör erbjuda byggaktörer möjligheten till att exploatera sammanhållen obebyggd mark i anslutning till innerstaden. Enligt motionären finns denna typ av mark främst inom Nationalstadsparken.

    Bilagor

  • Länsstyrelsen Stockholm har remitterat Riskhanteringsplan för översvämning i Stockholms län, bland annat till Stockholms stad för yttrande.

    Länsstyrelsens riskhanteringsplan syftar till att identifiera eventuella behov av åtgärder för hantering av översvämningsrisker som identifierats i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hot- och riskkartor. För Stockholms stads del handlar det dels om områden längs Östersjökusten och dels om områden längs Mälarens stränder. Av planen följer att för stadens del blir konsekvenserna till följd av en översvämning orsakade av ett flöde med en beräknad återkomsttid om 100 år, begränsade. Med ett beräknat högsta flöde med en återkomsttid på 10 000 år blir effekterna större, främst i strandnära lägen. Antalet objekt med en samhällsviktig funktion av något slag har identifierats till cirka 15 stycken.

    Bilagor

  • Finansdepartementet har remitterat promemorian Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer till staden för yttrande. I promemorian föreslås att skattesatsen på mervärdesskatteområdet sänks från 12 procent till 6 procent för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Förslaget syftar till att förstärka de befintliga incitamenten i mervärdesskattesystemet att få fler att laga och ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

    Bilagor

  • Nedan redovisas motioner, inlämnade före den 1 januari 2021, som ännu inte har behandlats av kommunstyrelsen.



    Rotel I



    Motion om en överdäckning av centralbron, dnr KS 2020/895. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om omvandla Bromma flygplats till Stockholms nya stadsdel – bygg 30 000 nya bostäder, dnr KS 2020/1220. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.





    Rotel II



    -



    Rotel III



    -



    Rotel IV



    -



    Rotel V



    Motion om ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och mer miljövänliga transporter på Djurgården, dnr KS 2020/268. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om en omläggning av cykelstråket på Götgatan mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, dnr KS 2020/896. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om storskalig cykelsatsning, dnr KS 2020/1429. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om tillgänglighet och trafiksäkerhet kring Järvafältet, dnr KS 2020/1443. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Rotel VI



    Motion om att öppna upp stadens idrottsanläggningar på jul- sport- och påsklovet för barn samt ungdomar i samarbete med stadens idrottsföreningar, dnr KS 2020/1122. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om procentregel för idrottsinvesteringar, dnr KS 2020/1441. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Rotel VII



    Motion om arbetskläder inom äldreomsorgen, dnr KS 2020/858. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.







    Rotel VIII



    Motion om att härbärgen ska fokusera sina resurser på att hjälpa kommunens medborgare, dnr KS 2020/711. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om att utreda inrättandet av kategoriboenden med husdjursprofil, dnr KS 2020/1124. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om skydd till anhöriga, dnr KS 2020/1135. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om bostadsgaranti för våldsutsatta kvinnor, dnr KS 2020/1276. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om öppna ett skyddat boende för pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld, dnr KS 2020/1339. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Motion om rädda Egalia i Skärholmen, dnr KS 2020/1349. Besvaras under fjärde kvartalet 2021.



    Rotel IX



    -



    Rotel X



    -

  • Infrastrukturdepartementet har remitterat Fjärrkyleförordning, Förordning om energimätning i byggnader och Förordning om ändring i fjärrvärmeförordningen (2008:526) till staden för yttrande. Förslagen i remissen har tagits fram med anledning av ändrade EU-direktiv om energieffektivitet, gemensamma regler för den inre marknaden för el, och om främjande av energi från förnybara energikällor. Utgångspunkten är den tidigare remitterade promemorian Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk.

    Remissen innehåller förslag till förordning om individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk. Förordningen innehåller bestämmelser som ansluter till lagen om energimätning. Remissen innehåller även förslag till fjärrkyleförordning med bestämmelser som ansluter till fjärrkylelagen, och förslag till ändringar i fjärrvärmeförordningen med bestämmelser som ansluter till fjärrvärmelagen. Staden har besvarat remissen med stadsledningskontorets, miljö- och hälsoskyddsnämndens samt stadsbyggnadskontorets remissvar den 26 oktober 2021.

    Bilagor

  • Rashid Mohammed och Torun Boucher (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Av motionen framkommer att de lokaler som tidigare inhyste Tensta gymnasium och Tensta träff stått tomma sedan hösten 2019. Motionärerna menar att det finns ett stort behov av bl.a. ateljéer i staden varför det föreslås att staden undersöker möjligheten att utveckla Tensta gymnasium och Tensta träffs lokaler till ett kultur- och föreningscentrum. Motionärerna yrkar därför att Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB i samråd med kulturnämnden och fastighetsnämnden får i uppdrag att se över hur Tensta gymnasium och Tensta Träff kan utvecklas till ett kulturcentrum.

    Bilagor

  • I en skrivelse till kommunstyrelsen efterfrågar Karin Wanngård (S) förtydliganden om stadens ansvar vid ombildningsprocessen och försäljningar till underpris.

    Bilagor

  • I enlighet med nuvarande samverkansavtal ska avtalsparterna årligen besluta om eventuell justering av programpriserna. Storsthlm tar fram underlag enligt fastställd beräkningsmodell och därtill görs en politisk bedömning. Storsthlms styrelse föreslår att både programpriserna för nationella program och strukturtillägget räknas upp med i genomsnitt 1,5 procent inför 2022.

    Ersättning och rutiner för elever i mindre undervisningsgrupper med specialpedagogisk verksamhet tas bort från prislistan från och med 2022. Enligt skollagen kan fristående skolor söka tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Kommunala gymnasieskolor i andra kommuner kan på motsvarande sätt söka verksamhetsstöd för enskilda elever.

  • Lisa Palm och Anna Rantala Bonnier (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen om de erbjuds frukost i skolan. Motionärerna hänvisar till studier som lyfter fram ett antal positiva effekter av att elever erbjuds frukost, såsom en förbättrad fysisk och psykisk hälsa, en lugnare studiemiljö samt att elever ges bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen.

    Motionärerna lyfter fram att det främst är barn till föräldrar med utländsk bakgrund och ensamstående föräldrar som har det svårast ekonomiskt och även drabbas hårt i en lågkonjunktur och att en satsning på frukost i skolan skulle ge en utjämnande effekt. I motionen föreslås därför att utbildningsnämnden ges i uppdrag att införa frukost på några utvalda ytterstadsskolor i förskoleklass till årskurs 6 som ett pilotprojekt.

    Bilagor

  • Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs trafiksituationen på en sträcka av Götgatan, mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, skyltad som gågata men som även är ett utpekat cykelpendlingstråk där det under sommarhalvåret är flera caféer och restauranger som har uteservering på trottoarerna. Detta leder sammantaget till trängsel och risk för olyckor i gaturummet, då de gående tvingas att dela utrymme med cyklisterna och vice versa. Motionären föreslår att cykeltrafiken leds bort från Götgatan på den aktuella sträckan för att göra trafiken säkrare. Därmed skulle även vissa fördelar kunna uppnås för cyklisterna och eventuellt möjliggöra ökade upplåtelseintäkter för staden från tillgängliggjord gatuyta.

    I motionen föreslås att kommunfullmäktige ger trafiknämnden i uppdrag att dels utreda förutsättningarna för hur cyklisterna kan ledas bort från Götgatan mellan Högbergsgatan och Sankt Paulsgatan, dels se över möjligheten för näringsidkare längs aktuell sträckning av Götgatan att efter en omläggning av cykeltrafiken få hyra en större del gatumark sommartid än vad som nu är möjligt.

    Bilagor

  • Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen, daterad den 2 november 2020, yrkas att kommunfullmäktige ska ge trafiknämnden tio uppdrag som sammantaget innebär en storskalig satsning på cykel i Stockholm. I tillägg till dessa uppdrag föreslås att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att ta fram en ny cykelplan för åren 2021-2025 med högre ambitioner än den föregående samt att kommunfullmäktige skjuter till nödvändiga medel för satsningen. Syftet med satsningen är att öka användningen av cykel som transportmedel för att Stockholm ska bli en hållbar stad.

    Uppdragen som trafiknämnden föreslås få är att:

    utvärdera 2012 års cykelplan och följa upp måluppfyllelsen

    inventera och bygga om riskfyllda och olycksdrabbade platser i staden

    genomföra nya flödesanalyser och uppdatera investeringsplanerna efter stockholmarnas nya beteendemönster

    växla upp informations- och kommunikationsarbetet som rör främst cykling och cykelbanor i staden

    se över hur skyltningen för cyklande, gående och bilkörande kan förbättras för bättre samspel i trafikmiljön

    ta fram ett nytt trafiksäkerhetsprogram med särskilt fokus på oskyddade trafikanter

    snabbutreda hur tre cykelstrador (expressväg för cykel) kan anläggas i Stockholm, i norr, söder och väster

    utreda vilka gator som skulle vara lämpliga att göra om till cykelgator

    kräva att elsparkcykelbolagen ansöker om tillstånd i enlighet med ordningslagen

    genomföra en enkel upphandling av lånecyklar utan villkorad reklamfinansiering.

    Bilagor

  • Clara Lindblom m.fl. (alla V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen daterad den 28 oktober 2020 lyfts behovet av att ta ett samlat grepp om tillgängligheten och trafiksäkerheten kring Järvafältet.

    Motionärerna uppger att i takt med att antalet besökare till fältet har ökat, så har behovet av trafiksäkerhetsåtgärder och anvisade parkeringsplatser också gjort det. Problemen utgörs bland annat av att trafikslagen på väg till och från det nya utomhusbadet blandas på de bara delvis asfalterade vägarna samt att den som tar bussen till badet och kliver av vid närmaste busshållplats är hänvisad till att promenera längs en bilväg utan avgränsad trottoar, där bilisterna dessutom har begränsad sikt.

    Vidare är det vanligt att bilar parkeras på olämpliga platser i det känsliga kulturreservatet, eftersom antalet anvisade parkeringsplatser vid populära samlingsplatser är begränsat. Det förekommer också olovlig körning samt att bilister och motorcyklister inte håller sig inom hastighetsbegränsningarna. Motionärerna tror inte att dessa problem kommer att minska i omfattningen när den planerade begravningsplatsen och idrottsanläggningen ytterligare ökar antalet besökare till fältet.

    Bilagor

  • I Stockholms stads budget för 2019 gavs arbetsmarknadsnämnden i samarbete med Stockholm Business Region AB och i samråd med kommunstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till en integrationspakt med näringslivet för att bidra till att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för nyanlända.

    Den 30 september 2019 lanserades Integrationspakten – under devisen ”Dra ditt strå till Stockholm”. Sedan starten och fram till mars 2021 har över 285 företag och föreningar blivit medlemmar i Integrationspakten.

    Utifrån en genomlysning och utvärdering av Integrationspaktens första år, genomförd av arbetsmarknadsnämnden tillsammans med Sweco Society, föreslår arbetsmarknadsnämnden en förtydligad målstruktur samt uppdatering av beslutad inriktning för Integrationspakten. Genom att precisera mål samt tydliggöra flöden från medlemsnätverket in i stadens verksamheter, kan de idéer, initiativ, relationer och samverkansmöjligheter som uppstår inom nätverket ytterligare stärka och bidra till stadens kärnverksamheter.

    Förslag på uppdaterad inriktning för Integrationspakten är enligt följande:

    Integrationspakten är Stockholms stads medlemsnätverk för en mer inkluderande arbetsmarknad och stad.

    Integrationspakten är ett verktyg för staden att tillsammans med medlemmarna verka för att uppnå de globala målen i Agenda 2030 och förverkliga stadens Vision 2040, med social hållbarhet och en inkluderande arbetsmarknad i fokus.

    Integrationspakten tar vara på och kanaliserar medlemmarnas engagemang för att skapa samhandling mellan aktörer inom privat, ideell och offentlig sektor.

    Visionen är att fler stockholmare ska etableras på arbetsmarknaden och att fler arbetsgivare ska kunna nå efterfrågad kompetens.

    Integrationspaktens devis är ”Dra ditt strå till Stockholm”.

    En intern målstruktur visar på inriktning och ambitionsnivå i Stockholms stads arbete med att utveckla plattformen.

    Förslaget innebär även att årliga aktivitetsplaner ska tas fram som ett verktyg för att styra det löpande arbetet med Integrationspakten. För att förtydliga och beskriva Integrationspaktens mål har arbetsmarknadsnämnden med stöd av Sweco utarbetat en målstruktur som nämnden föreslår ska vara gällande för det fortsatta arbetet. Vidare har en modell för uppföljning utarbetats som föreslås ligga till grund för det fortsatta uppföljningsarbetet.

  • Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna beskriver att spridningen av covid-19 belyst vikten av att basala hygienrutiner upprätthålls inom äldreomsorgen. En bärande del av det är korrekt användning av arbetskläder. Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket hamnar arbetskläder under arbetsmiljölagen vilket tydliggör arbetsgivarens ansvar att stå för, bekosta och tvätta arbetskläder inom särskilda boenden, hemtjänst, LSS-boende och hälso- och sjukvård.

    Vidare menar motionärerna att de mötts av oroväckande uppgifter om att hanteringen av arbetskläder inom äldreomsorgen i vissa fall har brustit. Med anledning av detta anser motionärerna att stadens uppföljning av efterföljandet av de basala hygienrutinerna och hanteringen av arbetskläder inom hemtjänst måste skärpas.

    Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen följande uppdrag att i samråd med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna:

    Stärka uppföljningen av efterlevnaden av de basala hygienrutinerna inklusive hanteringen av arbetskläder

    Utreda möjligheten att införa krav på arbetsskor för personal inom hela äldreomsorgen, liksom ytterkläder för anställda som rör sig mellan olika arbetsställen.

    Bilagor

  • Socialdepartementet har överlämnat promemorian Förslag om ändring av lagen om utbyte av sprutor och kanyler (2006:323) för yttrande till Stockholms stad.

    I promemorian föreslås att kravet på bosättning i en region för att kunna delta i sprututbytesverksamhet där tas bort. I dag gäller att endast personer som kan anses bosatta i en region som har beviljats tillstånd enligt lagen om utbyte av sprutor och kanyler (2006:323) får delta i sprututbytesverksamhet i den regionen. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

    Bilagor

  • Regeringen beslutade den 4 juni 2020 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur producentansvaret för elutrustning kan kompletteras med krav på pant för småelektronik (direktiv 2020:61). Utredningen Använd det som fungerar SOU 2021:26 genomfördes i samarbete med utsedda experter och slutbetänkandet lämnades in till Miljödepartementet för remiss i mars 2021.

    Hanteringen av småelektronik som är avfall styrs i första hand av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (avfallsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE-direktivet). Direktiven är i huvudsak genomförda i svensk lagstiftning genom miljöbalken, avfallsförordningen (2020:614) och förordningen (2014:1075) om producentansvar för el-utrustning. Regelverket för producentansvar för el-utrustning uppfyller inte de så kallade minimikraven för system för utökat producentansvar i artikel 8a i avfallsdirektivet. Regelverket behöver därför anpassas till de nya kraven. Utredningen bedömer att det krävs vissa ändringar

    och kompletteringar i förordningen om producentansvar för el-utrustning för att genomföra artikel 8a i avfallsdirektivet.

    Utredningen innehåller två förslag till pantsystem, dels ett traditionellt pantsystem som förutsätter någon form av identifiering, dels en lösning för pantbevis, vilket innebär att det vid köp av en mobiltelefon erhålls ett pantbevis som tillsammans med inlämning av en mobiltelefon, ger rätt till återbetalning av den inbetalda panten. Utredningen konstaterar att pantsystem skulle innebära praktiska svårigheter, stora kostnader och betungande administration till en begränsad nytta. I betänkandet förordas därför inget av dessa pantsystem utan en alternativ lösning föreslås, som innebär en utveckling av det nuvarande producentansvaret för el-utrustning.

    Miljödepartementet har remitterat betänkandet till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

    Bilagor

  • EU har genomfört en översyn av regelverket inom energi och klimat kallad 55 procent-paketet vilken syftar till att EU ska kunna uppnå målet om 55 procent minskning av växthusgasutsläpp till 2030 jämfört med 1990. Översynen har resulterat i ett flertal förslag till EU-förordningar, och det remitterade förslaget avser förändringar av medlemsstaternas bindande årliga utsläppsminskningar som krävs för att nå utsläppsmålet. För Sverige innebär detta ett krav på att minska utsläppen med 50 procent till år 2030 jämfört med utsläppen år 2005, en skärpning från nuvarande 40 procent.

    Förslaget till förändringar av medlemsstaternas bindande årliga utsläppsminskningar är enligt det remitterade dokumentet framtaget enligt vissa kriterier. Det ska vara så kostnadseffektivt som möjligt, bevara EU:s konkurrenskraft och beakta medlemsstaternas olika utgångspunkter, specifika nationella förhållanden och utsläppsminskningspotential.

    Denna reglering av utsläppsminskningar avser utsläpp utanför EU:s utsläppshandelssystem. Själva utsläppshandelssystemet är också föremål för förslag till förändring inom 55 procent-paketet, men det ingår inte i det nu remitterade förslaget.

    Miljödepartementet har skickat ärendet på remiss till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteut-låtande.

    Bilagor

  • Ärendet rör reglering och rapportering av nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning och skogsbruk. I klimatrapporteringens sektor ”Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk” (Land Use, Land-Use Change and Forestry – LULUCF), rapporteras kolförrådsförändringar i vegetation och mark för olika marktyper samt i avverkade träprodukter.

    Ärendet avser en anpassning av LULUCF-förordningen för att möta EU:s skärpta klimatmål till år 2030 samt ändringar i förordning (EU) 2018/1999 som reglerar övervakning och rapportering kopplat till LULUCF-förordningen.

    Förslaget innebär endast små icke-väsentliga ändringar av LULUCF-regelverket under perioden 2021- 2025. Däremot sker en betydande förändring med början av den andra perioden 2026 – 2030.

    Efter år 2025 kommer nuvarande markredovisningsregler helt att anpassas till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringars (UNFCCC) regelverk. För perioden 2026- 2030 införs ett mål om 310 miljoner ton nettominskningar av koldioxidutsläpp inom LULUCF-sektorn med mål fördelade på EU:s medlemsländer. För Sveriges del är förslagets minskningsmål drygt 47 miljoner ton. De nationella målen kommer att baseras på inrapporterade data för åren 2021, 2022 och 2023 och fördelas på årliga minskningar med en utsläppsminskningsbana till år 2030.

    Från år 2031 och framåt kommer LULUCF-sektorn även inkludera andra växthusgaser än koldioxid från jordbrukssektorn. Målet är att uppnå klimatneutralitet inom den utökade LULUCF-sektorn till år 2035 och därefter negativa utsläpp inom sektorn.

    Från år 2024 ska medlemsländerna i sina nationella energi- och klimathandlingsplaner redovisa relevanta åtgärder som bidrar till klimatneutralitet inom LULUCF-sektorn.

    Förslaget till förordning innehåller även nya regler för bokföring och flexibilitet.



    Miljödepartementet har remitterat förslaget till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

    Bilagor

  • Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag om utfasning av fossila drivmedel och utreda förutsättningarna för förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar. Utredningen som antagit namnet Utfasningsutredningen har överlämnat betänkandet I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040 (SOU 2021:48).

    Betänkandet lämnar följande huvudsakliga förslag och bedömningar.

    Användningen av fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner i Sverige ska vara utfasad senast 2040, enligt betänkandet. Utfasningsåret bör vara ett riksdagsbundet etappmål. Utfasningen kan ske på ett så hållbart och kostnadseffektivt sätt som möjligt genom en kombination av en omfattande elektrifiering, minskad trafik genom ett mer transporteffektivt samhälle, och en övergång till långsiktigt hållbara förnybara drivmedel. Enligt betänkandet bör främst vägtransporterna elektrifieras så långt och snabbt som möjligt så att förnybara flytande och gasformiga drivmedel frigörs för användning inom arbetsmaskiner, flyg och sjöfart.

    Betänkandet föreslår vidare att de för utfasningen mest centrala styrmedlen behöver skärpas i närtid. Det handlar främst om att Sverige bör verka för att EU-omfattande nollutsläppskrav med tydliga tidtabeller införs på nya fordon, att de offentliga insatserna för laddinfrastruktur behöver samordnas bättre, att reduktionspliktsystemet bör förändras genom att samma reduktionskrav ställs på diesel och bensin, att rena och höginblandade flytande biodrivmedel förs in under systemet och en särskild kvot införs för avancerade biodrivmedel och elektrobränslen, samt att förutsättningarna för att omforma reduktionsplikten till ett utsläppshandelssystem bör utredas.

    Ett nationellt förbud mot nya bensin- och dieseldrivna personbilar bedöms av betänkandet som svårt att införa, inte minst ur EU-rättslig synpunkt. Sverige bör enligt betänkandet istället verka för EU-omfattande nollutsläppskrav i förordningen om nya bilars koldioxidutsläpp till 2030 eller strax därefter och senast 2035. På nationell nivå föreslår betänkandet ett riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon i nybilsförsäljningen av personbilar 2030.

    Miljödepartementet har skickat ärendet på remiss till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

    Bilagor

  • EU-kommissionen har genomfört en utvärdering av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (2014/94/EU) med hänsyn till hur väl medlemsstaterna genomfört de krav som ställs i direktivet och om kraven i sig är tillräckliga. Slutsatsen är att genomförandegraden varierar stort mellan medlemsländerna som kommit olika långt i implementeringen och att de krav som ställs inte är tillräckligt långtgående för att stödja de klimatmål som EU antagit. EU har som mål att vara en klimatneutral ekonomi år 2050 och ett delmål i detta är att år 2030 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 55 procent jämfört med 1990 års nivå. För detta har ett klimatpaket tagits fram ”Fit for 55”. Klimatpaketet innehåller bland annat förslag om skärpta utsläppsmål inom energi- och transportsektorer och ett utvidgat system för handel med utsläppsrätter. Att få en sammanhängande infrastruktur inom unionen för alternativa bränslen är enligt kommissionen angeläget. Mot bakgrund av detta föreslås att direktivet upphävs och istället ersätts med en förordning. Förordningen följer direktivet men kraven som ställs är bindande, mer långtgående och mer detaljerade och dessutom införs en mer omfattande kontroll där medlemsstaterna årligen rapporterar status för måluppfyllnad och genomförandegrad.

    Förslaget innehåller utbyggnad av laddinfrastruktur och tankställen för vätgas och LNG längs det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) för vägar, sjöfart och luftfart. Det omfattar tekniska standarder och krav på infrastrukturens driftskompatibilitet. Det handlar om tillhandahållande av publik laddinfrastruktur och tankställen för personbilar, lätta lastbilar och tunga trafik men även krav på tillhandahållande av detta vid vissa hamnar och flygplatser. Här ryms även krav på betalinfrastruktur, hantering av data och nationella strategier för implementering och uppföljning.

    Infrastrukturdepartementet har remitterat förslaget till staden för yttrande och på grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

    Bilagor

  • Göteborgs stads energiplan syftar till att driva på genomförandet av åtgärder som leder till att nå följande mål i Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021–2030:

    Minska energianvändningen i bostäder och lokaler

    Producera energi enbart av förnybara källor

    Minska klimatpåverkan från transporter



    Energiplanen syftar även till att bibehålla och utveckla Göteborgs Stads arbete med att säkerställa en trygg energiförsörjning och ska fungera som en gemensam utgångspunkt som visar riktningen för stadens arbete med energifrågor. Genom detta uppfylls samtidigt lagkravet på kommunal energiplanering. Planen gäller för Göteborgs Stads samtliga nämnder och styrelser för perioden 2022-2030.

    På grund av kort remisstid har staden svarat med miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande.

    Bilagor

  • Med utgångspunkt i Vision Möjligheternas Stockholm – Vision 2040, pekar biblioteksplanen 2022-2025 ut riktningen för bibliotekets roll i att bidra till en stad som är världsledande i att leva upp till mänskliga rättigheter och barnrätt, där mångfald, innovationer, nytänkande och tillgänglighet är ledord. Uppdraget formuleras i bibliotekslagen, som också pekar på prioriterade målgrupper: personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter, personer med annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar.

    Mer relevant än någonsin – biblioteksplan för Stockholms stad 2022-2025 bygger på en bred datainsamling där användare, icke-användare, medarbetare, samarbetspartners och andra samhällsaktörer har deltagit.

    Med utgångspunkt från en positionering av bibliotekens roll i Stockholm, där det samhällsviktiga uppdraget, det litterära ekosystemet, den oberoende platsen och samverkan är grundstenar, formas fem strategiska förflyttningar för biblioteksverksamheten de kommande åren:



    Från bokryggar till levande litteratur

    Biblioteket ska lyfta samlingen och synliggöra den, vilket innebär såväl ökat utrymme som helt nya arbetssätt. Det är mötet mellan bok och människa som är målet. Nyttjandet av beståndet och den totala utlåningen ska öka markant.



    Från bibliotekets bestånd till stockholmarnas samling

    Biblioteket ska gå från många lokala biblioteksbestånd till en gemensam bok-samling. Tanken med ett stockholmsgemensamt bestånd är att ge stockholmarna en bättre och mer jämlik tillgång till boksamlingarna, samtidigt som mängden transporter kan minskas och resurserna inom biblioteksverksamheten nyttjas bättre.



    Från kopieringsrum till samhällsuppdrag

    Biblioteket ska säkerställa medborgarservice och demokratisk samhällsvägledning inom biblioteket genom att använda biblioteksrummet och digitala kanaler för infrastruktur och vägledning, genom rekrytering av nödvändig kompetens och genom samarbete med stadsdelar, näringsliv och civilsamhälle.



    Från biblioteket mitt i byn till bibliotek mitt i staden

    Biblioteket ska som ett komplement till de lokala biblioteken etablera ett nodbibliotek i varje stadsdelsområde, där biblioteksrum och verksamhet formas efter behoven i ett större närområde än det allra mest lokala. Detta görs bland annat genom att utveckla större bibliotek som redan idag har ett stort upptagningsområde, öka tillgänglighet och öppettider på de lokala biblioteken och genom att stärka och utveckla det uppsökande och rörliga biblioteksarbetet. Bibliotekets digitala verksamheter, tjänster och utbud ska binda samman de fy-siska platserna och komplettera varandra.



    Från erbjudande till inbjudande

    Biblioteket ska gå från erbjudandet i fokus till upplevelsen i fokus, bland annat genom förbättrade möjligheter till medskapande för bibliotekets användare, ett tydligt värdskap och ett välkomnande bemötande, välkomnande miljöer och genom attraktiva och moderna digitala tjänster.

  • Kulturnämnden fick i budget 2020 flera uppdrag som på olika sätt syftade till att stärka förutsättningarna för en nattlivs- och livescensvänlig stad. Uppdragen delades med flera andra nämnder och bolag. Förslaget till strategi för nattklubbar och livescener svarar sammanhållet på dessa uppdrag.

    Tre övergripande fokusområden har identifierats där Stockholms stad särskilt behöver stärka sitt arbete för att bli en mer nattklubbs- och livescensvänlig stad:

    1) Tydliga, samordnade och proaktiva tillstånds- och tillsynsprocesser.

    2) Nattklubbs- och livescensverksamhet möjliggörs i stadens egna lokaler och på stadens egen mark.

    3) Effektiva kontaktvägar.

    Inom varje fokusområde föreslås ett antal åtgärder som förväntas ge effekter i linje med strategins övergripande mål.

    Det övergripande målet för strategin är att Stockholms stad ska vara en nattklubbs- och livescensvänlig stad som aktivt skapar goda förutsättningar för natt-klubbar, livescener och arrangörer i en växande stad. Övriga mål är att stadens nämnder och bolagsstyrelser ska ha en förståelse för att nattklubbar och livescener bidrar till en attraktiv stad, att stadens medarbetare ska bemöta aktörer verksamma inom nattklubbar och livscener på ett uppmuntrande och stödjande sätt samt att staden ska arbeta proaktivt och samordnat, i enlighet med strategin, för att underlätta för nattklubbar och livescener att starta upp och bedriva verksamhet.

    Strategins målgrupp är i första hand stadens berörda förvaltningar och bolag för att dessa, i sin tur, ska underlätta för fastighetsägare samt för nattklubbs- och kulturarrangörer. Strategin är ett långsiktigt och stadsövergripande styrdokument. Berörda nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för implementering och uppföljning i sina respektive verksamhetsplaner.

  • Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 24 november och publiceras senast med protokollet.

Vi använder cookies på denna webbplats för att förbättra din användarupplevelse.