Möte 2020-11-11

Enligt den överenskommelse om exploatering som tecknades år 2010 och tilläggsavtal tecknat 2015 ska Fastighetsaktiebolaget Hermius 3 svara för exploatering av bland annat fastigheten Trafikflyget 9 (projektnamn ”Hangar 4”) i enlighet med detaljplan 2004-14499-54. Enligt överenskommelsen skulle samtliga åtaganden vara uppfyllda senast 31 december 2019.

Så har inte skett. Inte heller har byggnadsskyldigheten i det tillhörande tomträttsavtalet avseende Trafikflyget 9 fullgjorts inom angiven tid. Skälen är enligt bolaget bland annat kraftigt försämrade marknadsutsikter och väsentligt förändrade förutsättningar för detaljhandelsfastigheter, vilket föranlett behov att se över projektet.

Av denna anledning och då andra aktörer inom området inte heller hållit sina tidigare angivna tidplaner har bolaget bett om att få ändra användningen av Trafikflyget 9 och senarelägga färdigställandetidpunkten.

Exploateringsnämnden har tillsammans med Fastighetsaktiebolaget Hermius 3 och dotterbolagen Trafikflyget 1 i Stockholm AB, Trafikflyget 3 i Stockholm AB, Trafikflyget 5 i Stockholm AB och Trafikflyget 9 i Stockholm AB tagit fram ett tilläggsavtal till överenskommelsen om exploatering. Tilläggsavtalet syftar till att reglera ny färdigställandetidpunkt för bebyggelsen på Trafikflyget 9 samt samordning och åtaganden i förhållande till övriga exploatörer inom detaljplanen.

Eftersom befintlig detaljplan är framtagen med avsikten att tillskapa detaljhandelsfastigheter inom kvarteret Trafikflyget innehåller tilläggsavtalet även en avsiktsförklaring där parterna gemensamt ska inleda ett arbete mot ändrad användning och utformning av Trafikflyget 9. Bolaget har identifierat en framtida potential för kontor och service.

Parternas avsikt är att en eventuell ny detaljplan med en ändrad användning av Trafikflyget 9 ska antas senast år 2023 och att byggnation ska kunna påbörjas vid samma tidpunkt.

Tilläggsavtalet är villkorat av att kommunfullmäktige senast den 31 december 2020 godkänner avtalet.

Trafikverket har skickat remiss om revidering av riksintresset Stockholms hamn, delen vid Värtan, till bland annat Stockholms stad för besvarande.

Förslaget från Trafikverket innebär att delar av det tidigare området för riksintresset hävs. Det är främst ytor i Norra Hamnvägen, kvarteret Valparaiso, Värtabassängen, Södra Värtan och Loudden som föreslås utgå. Tillkommande delar är ny kaj vid Värtabassängen samt den numera utbyggda Värtapiren. I övrigt lämnas området för riksintresset orört.

I Norrmalms stadsdelsnämndsområde finns behov av grundskole- och förskoleplatser och Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) fick hösten 2013 beställningar för kapacitetsökning i form av ny-, till- och ombyggnad av grundskolan Vasa Real till en F-9 skola med 1320 elever samt en ny förskola med 162 förskolebarn, fördelat på 9 avdelningar.

Projektet planeras vara färdigt för inflyttning i juni 2023 till en investeringsutgift om totalt 464 mnkr. Ett tidigare reviderat genomförandebeslut fattades i SISABs styrelse i slutet av 2016 till en investeringsutgift om 315 mnkr. Projektkostnaden har ökat med totalt 149 mnkr, vilket föranleder ett reviderat genomförandebeslut som tillställs kommunfullmäktige. Produktionsstarten är försenad nästan tre år jämfört med den ursprungliga planeringen. Detta beror främst på den överklagan som gjordes 2017 avseende trädfällningen på skolgården.

Utbildningsnämndens del av den totala projektkostnaden uppgår till 358 mnkr, varav 350 är hyresgenererande kostnader och 8 mnkr avser inventarier som direktfaktureras. För Norrmalms stadsdelsnämnd uppgår projektkostnaden och tillika den hyresgenererande kostnaden till 67 mnkr. SISAB står för 39 mnkr som avser underhållsåtgärder.

Styrelsen i Micasa Fastigheter i Stockholm AB (Micasa Fastigheter) har i september 2020 godkänt ett genomförandebeslut avseende ett ombyggnads- och omvandlingsprojekt i fastigheten Dalen 20 i Enskededalen.

Projektet innebär en omvandling till 205 seniorlägenheter och underhållsåtgärder i det befintliga servicehuset, till en total investeringsutgift om 424 mnkr.

Projektet är i linje med bolagets uppdrag samt i enlighet med Boendeplan för 2020 med utblick mot 2040. Fastigheten Dalen 20 i Enskededalen inrymmer idag Enskededalens servicehus med 166 lägenheter, Smultronhemmets vård- och omsorgsboende med 8 lägenheter som drivs på entreprenad av Ersta Diakoni på uppdrag av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd samt 27 lägenheter som hyrs av Stiftelsen Hotellhem i Stockholm (SHIS).

Utöver dessa bostäder finns en simhall och ett bibliotek samt några mindre uthyrningar. Fastigheten är belägen i Enskededalen med närhet till tunnelbana och ett lokalt centrum med kommersiell service.

Micasa Fastigheter har med anledning av detta genomfört en utredning av underhållsbehov och förutsättningarna att omvandla servicehuset till ett seniorboende. Efter att inriktningsbeslutet fattades i februari har bolaget genomfört en programprojektering.

Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd fattade 2020-03-05 beslut om avvecklingen av Enskededalens servicehus och i augusti 2020 godkände kommunstyrelsens ekonomiutskott ansökan om uppsägning av samtliga hyreskontrakt i servicehuset och vård- och omsorgsboendet.

Departementspromemorian ”Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende - förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång” (Ds 2020:16) har remitterats till Stockholms stad för yttrande. Promemorian kompletterar betänkandet ”Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende” (SOU 2017:112). De kompletteringar som denna promemoria behandlar gäller främst förslag till lagstiftning för att ge socialnämnden ökad befogenhet att omedelbart kunna placera ett barn i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare när det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren.

Vidare föreslås nya bestämmelser om offentlighet och sekretess bland annat för att möjliggöra sekretess hos kommuner och regioner samt vissa följdändringar för att tydliggöra elevers rätt att gå i skola när de vistas i skyddat boende eller hem för vård eller boende. Slutligen föreslås övergångsbestämmelser och vissa konsekvensändringar i SoL, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och i skollagen (2010:800).

Under första halvåret 2021 planeras produktionssättning av ett nytt systemstöd för utskrivningsprocessen som ska ersätta det befintliga systemet WebCare. I samband med upphandlingen av ett nytt IT-stöd för vårdövergångar vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har det informerats om ett kommande interimsavtal mellan Region Stockholm och kommunerna i Stockholms län.

Överenskommelsens syfte är att förtydliga och skapa förutsägbarhet kring vilka åtaganden respektive part har inför kommande implementering samt förtydliga kommande ekonomisk modell för kostnader mellan parterna.

I september 2015 fattade Stockholms stads kommunfullmäktige beslut om att godkänna genomförandet av AB Svenska Bostäders nyproduktion av cirka 1000 studentlägenheter inom Campus Albano, till en total investeringsutgift om 1 475 mnkr. I februari 2018 tog AB Svenska Bostäders styrelse beslut om att revidera budgeten till 2130 mnkr, vilket redovisades i mars 2018 för Stockholms Stadshus AB i en lägesrapport. Huvudorsaken var stora kostnadsökningar mot budgeterat för upphandlade entreprenader och att bolaget haft svårigheter att i ett så komplext projekt göra korrekta kalkyler i ett tidigt skede.

Beräknad slutkostnad är idag 2 395 mnkr. Orsakerna till kostnadsökningen är bland annat att det har varit tidsförskjutningar och ökade projekteringskostnader vid omprojektering. Tidplanen har förskjutits på grund av fördröjda tillstånd från Trafikverket och Region Stockholm, för byggnation nära järnväg och tunnlar. Det har också varit mer omfattande mark- och grundläggningsarbeten till följd av komplicerade markförhållanden, samt ökade kostnader för gemensamma arbeten som utförs av andra byggherrar. Vidare har anslutningsavgifterna höjts och kostnaderna för stomarbete ökat, och projektet har även påverkats av allmän kostnadsutveckling och konjunkturläge.

Byggkostnaden har stigit med 920 mnkr sedan ursprungligt genomförandebeslut, och projektet har fått ett försämrat nuvärde med över 15 procent. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB gör dock bedömningen att direktavkastningen i projektet, även med utökad investeringsutgift, är jämförbar med andra flerbostadshus i innerstaden.

Inom EU-rätten finns det två direktiv om miljöbedömningar. Det är dels det så kallade miljökonsekvensbeskrivningsdirektivet (MKB-direktivet - Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt), dels det så kallade SMB-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan).

MKB-direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering innebär en betydande miljöpåverkan. För detta föreskrivs tillståndsplikt och krav på en bedömning av projektens miljöpåverkan innan tillstånd ges. Direktivet innehåller bilagor som dels redovisar vilka projekt som alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan och dels vilka projekt där medlemsländerna själva får bedöma från fall till fall eller med tillämpning av gränsvärden eller kriterier om en miljökonsekvensbedömning ska göras.

Europeiska kommissionen har i en formell underrättelse i oktober 2019 framfört synpunkter på hur MKB-direktivet har genomförts i svensk rätt. Kommissionen anser att Sverige inte uppfyllt sina skyldigheter enligt MKB-direktivet genom att underlåta att korrekt införliva vissa bestämmelser i direktivet. Sverige har i februari 2020 besvarat den formella underrättelsen. I svarsskrivelsen anför regeringen att Sverige i huvudsak har genomfört direktivet på ett korrekt sätt, men att det finns ett behov av att se över införlivandet för att förtydliga och förbättra det på ett antal punkter. Mot den bakgrunden har en översyn av genomförandet inletts inom Regeringskansliet, bland annat när det gäller plan- och bygglagen (PBL). Översynen har resulterat i slutsatsen att det bör göras vissa ändringar i PBL-systemet för att på ett bättre sätt genomföra MKB-direktivet. Inom Finansdepartementet har därför förslag till författningsändringar utarbetats. Dessa förslag redovisas i den nu till staden remitterade promemorian, dels genom förslag till författningsändringar som avser lov och förhandsbesked, dels i förslag som avser detaljplaner och slutligen förslag som avser miljöorganisationers klagorätt.

Stockholms Hamn AB bedriver sin verksamhet på stadens mark. Sedan 1990, då hamnverksamheten överfördes till Stockholms Hamn AB (bolaget), har staden (genom exploateringsnämnden) upplåtit för verksamheten erforderlig mark till bolaget genom det så kallade Markavtalet. Därtill har staden (genom trafiknämnden) och bolaget avtalat om drift- och underhållsansvar, tillsyn av kajer och bryggor, slussar med mera i det så kallade Driftavtalet.

Avtalstiden för de gällande avtalen är den 1 januari 2011 till den 31 december 2020. Avtalen är uppsagda för omförhandling. Parterna har arbetat med framtagande av nya avtal med en avtalstid om tio år, som skulle ha gällt från och med den 1 januari 2021, vilket visat sig inte vara möjligt att slutföra. För att hinna slutföra avtalsarbetet och med beaktande av den tid som krävs för hantering av erforderliga beslut är parterna överens om att träffa ett avtal om tillfällig nyttjanderätt och ett avtal om tillfälligt drift- och underhållsansvar för en period om maximalt ett år, det vill säga med avtalstid från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021. Dessa avtal ska snarast möjligt under avtalstiden ersättas av nya tioåriga mark- respektive driftavtal.

För den tillfälliga nyttjanderätten och det tillfälliga drift- och underhållsansvaret gäller de villkor som framgår av nu gällande Markavtal och Driftavtal jämte justeringar av avtalen genom träffade tilläggsavtal.

Stockholms stad har fått en remiss från Utbildningsdepartementet gällande förändringar i idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan för yttrande. Utbildningsdepartementet har gjort en översyn av riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Förslagen i promemorian ska leda till ett tydligare, mer transparent och hållbart system för idrottsutbildningar i gymnasie- och gymnasiesärskolan med syfte att möjliggöra för elitidrottande ungdomar att kunna kombinera gymnasiestudier med sin idrottssatsning. Det föreslås att det endast ska finnas en typ av gymnasie- eller gymnasiesärskoleutbildning med specialidrott som ska vara riksrekryterande. Ämnet specialidrott ska endast få erbjudas inom denna utbildning. Förslaget innebär även att elever eller vårdnadshavare själva bekostar den individuella idrottsutrustningen under utbildningen med möjlighet till undantag.

Arbetsmarknadsdepartementet har remitterat utredningen Kommuner som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen - en analys av de rättsliga förutsättningarna (SOU 2020:41) till Stockholms stad.

I det så kallade januariavtalet för år 2019 fattade regeringen och stödpartierna beslut om en reformering av Arbetsförmedlingen i syfte att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. En utgångspunkt för ett reformerat system är att det ska finnas likvärdiga tjänster hos fristående aktörer i hela landet. Det finns en oro för att uppgifter kan komma att övervältras på kommuner utan ekonomisk ersättning. Mot denna bakgrund tillsattes en utredning med uppdrag att analysera om kommuner kan tillhandahålla insatser på uppdrag av och med ersättning från Arbetsförmedlingen.

Utredningen bedömer att det är tillåtet för kommunerna att på uppdrag av och med ersättning från Arbetsförmedlingen vara leverantörer av arbetsmarknadspolitiska tjänster som upphandlas enligt LOU eller i valfrihetssystem enligt LOV/LOVA under förutsättning att det ryms inom kommunens befogenheter. Utredningen bedömer också att Arbetsförmedlingen enligt upphandlingslagstiftningen har möjlighet att samarbeta med en kommun för att uppnå gemensamma mål och att kommunen kan få ersättning genom sådana samarbetsavtal. Utredningen föreslår vissa lagändringar för att förtydliga kommuners befogenheter på arbetsmarknadsområdet och för att förbättra kommuners möjligheter att medverka som utförare av tjänster åt Arbetsförmedlingen.

Rashid Mohammed (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen beskrivs utrikesfödda kvinnor som en grupp som har särskilt svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, framförallt de utrikesfödda kvinnor som även har en bristfällig utbildning. Motionen pekar på de svårigheter som målgruppen möter på arbetsmarknaden och visar på att integrationspolitiken saknar ett tydligt jämställdhetsperspektiv och att det enligt Riksrevisionen finns brister i individanpassningen som behöver stärkas. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta att staden ska utreda i vilken utsträckning utrikesfödda kvinnor får ta del av stadens arbetsmarknads- och etableringsinsatser.

Regeringen beslutade den 26 maj 2016 att uppdra åt en särskild utredare att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Utredningens två huvudsyften har varit att statens kostnader för personlig assistans inte får bli högre än de är idag och att insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna. Utredningen föreslår en ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Lagen ska även i framtiden förkortas LSS. Den nya lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Utredningen föreslår en ny LSS-insats Personlig service och boendestöd. Den som inte bor i gruppbostad eller servicebostad, men har behov av stöd i vardagen, ska ha rätt till insatsen. Det kan innebära praktisk hjälp i hemmet, motivationsåtgärder, ledsagning, stöd vid föräldraskap och annat motsvarande stöd som den enskilde har behov av. Även den som bor i gruppbostad eller servicebostad kan ha rätt till sådant stöd. Det beror på om det stöd som finns i bostaden bedöms vara tillräckligt eller inte.

Utredningen föreslår en ny LSS-insats Personlig service och boendestöd. Den som inte bor i gruppbostad eller servicebostad, men har behov av stöd i vardagen, ska ha rätt till insatsen. Det kan innebära praktisk hjälp i hemmet, motivationsåtgärder, ledsagning, stöd vid föräldraskap och annat motsvarande stöd som den enskilde har behov av. Även den som bor i gruppbostad eller servicebostad kan ha rätt till sådant stöd. Det beror på om det stöd som finns i bostaden bedöms vara tillräckligt eller inte.

Vidare föreslår utredningen bland annat också:

att staten ska ha hela ansvaret för insatsen personlig assistans

att ledsagarservice ska bli en del av insatsen personlig service och boendestöd

att samma tre grupper som ingår i LSS så kallade personkrets ska finnas kvar

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Storsthlms styrelse har den 4 juni 2020 beslutat att rekommendera kommunerna i länet att anta en överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm om uppdrag och samverkan avseende ungdomsmottagningarna i länet.

Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra ungdomsmottagningens uppdrag och organisation, samt att skapa förutsättningar för en likvärdig, jämställd och jämlik verksamhet. Överenskommelsen ämnar ligga till grund för lokala avtal och överenskommelser samt gynna en god samverkan, både regionalt och lokalt. Enligt rekommendationen ska överenskommelsen börja gälla 1 januari 2021.

Förslaget till reviderad avfallstaxa bygger, liksom gällande taxa, på att kunden debiteras för beställd behållarvolym eller uppmätt vikt på avfallet. Avfallsnämnden gör bedömningen att en styrning via taxan, när det gäller vissa typer av abonnemang, är nödvändig för att på lång sikt säkerställa en miljöriktig och resurseffektiv avfallshantering.

Grunden för avfallsnämndens förslag till avfallstaxa 2021 utgörs bland annat av de ekonomiska förutsättningar som redovisades i mars 2020 av styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB i flerårsbudgeten för perioden 2021-2023. Av denna framgår att avfallsverksamhetens driftkostnader år 2021 beräknas öka med drygt 90 mnkr jämfört med budget 2020. Cirka 50 mnkr avser ökade entreprenadkostnader på grund av övergångsavtal med ökad servicenivå. Kostnaderna för förbränning ökar med 18 mnkr till följd av en ny skatt, som infördes i april 2020, och kostnaderna för fett och slam samt storbehållare ökar med 12 mnkr på grund av nya avtal. Vidare bedöms den ökade matavfallsinsamlingen leda till ökade transportkostnader.

För att täcka dessa kostnadsökningar beräknades avgifterna för hushållsavfall behöva öka med 13 procent. Avgifterna för fettslam beräknades behöva höjas med 25 procent.

I samband med utarbetandet av förslag till avfallstaxa 2021 har en ny prognos för 2020 tagits fram som visar att resultatet för avfallsverksamheten pekar på ett underskott om 32 mnkr, bland annat till följd av coronapandemin som lett till taxebortfall på grund av minskat antal abonnemang och volymer. För att balansera underskottet föreslår avfallsnämnden att avgifterna för hushållsavfall i stället höjs med 18 procent. Därmed beräknas ett överskott om 32 mnkr uppkomma år 2021.

Kommande år förväntas driftkostnaderna öka ytterligare och medföra behov av taxehöjningar även kommande år, trots den föreslagna höjningen för 2021. De ekonomiska förutsättningarna sammanfattas i nedanstående tabell.

Stockholm Avfall AB, prognos intäkter och kostnader 2020-2023, mnkr.

Stockholm Vatten AB har i uppdrag att trygga och säkra dricksvatten- och avloppshanteringen i ett växande Stockholm och Huddinge med en minimerad påverkan på miljön. Det innebär att vissa ledningsnät och anläggningar behöver renoveras och byggas ut. Komplexiteten och omfattningen av projekten ställer högre krav på utredningar, planering och samordning. För att möjliggöra detta behöver intäkterna utvecklas i takt med kostnaderna. Vidare behöver intäkterna för anslutning av nya VA-kunder spegla motsvarande kostnader.

VA-taxan består av två delar, anläggningsavgift och brukningsavgift. Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas i samband med anslutning till det kommunala VA-nätet. Brukningsavgiften är en periodisk avgift som ska täcka VA-verksamhetens löpande kostnader som exempelvis drift- och underhåll, personal, ränta och avskrivningar.

I enlighet med tidigare beslutad plan för att uppnå full kostnadstäckningsgrad vid nyanslutning av fastigheter föreslås en höjning av anläggningsavgiften som motsvarar 24 % för enfamiljshus, till 194 100 kr (exkl. moms), och
27 % för flerfamiljshus, till 447 500 kr (exkl. moms). Höjningen är den fjärde och sista planerade höjningen.

För att täcka bolagets löpande kostnader för VA-verksamheten 2021 föreslås en generell höjning av brukningsavgifterna med 7 %, inklusive industriavloppstaxa och avgifter för särskilda VA-abonnemang och serviceåtaganden. För ett enfamiljshus, så kallad typhus A, blir årskostnaden 4 242 kr (inkl. moms) vilket motsvarar en kostnadsökning på 23 kr per månad. För ett flerfamiljshus, så kallad typhus B, blir årskostnaden 32 296 kr (inkl. moms) vilket motsvarar en ökning på 12 kr per månad och lägenhet.

Kommunfullmäktige gav miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att ta fram en strategi för stadens arbete med biologisk mångfald i kommunfullmäktiges budget för 2019. Handlingsplanen utgör en tematisk konkretisering av Stockholms miljöprogram 2020-2023 (Dnr KS 2019/1040) och är resultatet av arbetet med uppdraget.

Syftet med handlingsplanen är att ange inriktningen för arbetet med biologisk mångfald inom Stockholms stad. Handlingsplanen innehåller fem strategier som syftar till att konkretisera hur staden ska arbeta med etappmålen i miljöprogrammet om biologisk mångfald, samtidigt som målen för bostadsförsörjningen prioriteras med en hög genomförandetakt. Handlingsplanen är också ett led i arbetet med att nå stadens Vision 2040.

Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad har varit på remiss under februari 2020.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 11 november 2020 och publiceras senast med protokollet.