Möte 2019-10-02

I en motion till kommunfullmäktige från Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) framförs att staden står inför stora demografiska utmaningar med en snabbt växande äldre befolkning varför fler seniorbostäder upplåtna med hyresrätt behöver byggas. Motionärerna menar att seniorbostäder har fler gemensamhetslokaler och ytor för social samvaro, varför boendekostnaden tenderar att öka för seniorbostäder i jämförelse med ordinarie bostäder. För att hålla hyran till rimliga nivåer föreslås att tomträttsavgälden ska halveras för seniorbostäder upplåtna med hyresrätt.

För att säkerställa att hyressänkningen kommer de boende till del, föreslår motionärerna att exploateringsnämnden ska ges i uppdrag att utreda hur staden kan säkerställa att en lägre avgäld leder till lägre hyra.

I en motion av Clara Lindblom och Robert Mjörnberg (båda V) till kommunfullmäktige om framtagande av markanvisningspolicy för vård- och omsorgsboenden framförs att staden bedriver en systematisk och långsiktig äldreboendeplanering och att äldreboendeplanen är ett värdefullt styrdokument.

Motionärerna framför att mer behöver göras för att stärka samordningen mellan stadens förvaltningar och att transparensen i markanvisningsprocessen behöver öka. Transparensen föreslås öka genom att aktörer inför samtliga markanvisningar för vård- och omsorgsboenden ska bjudas in till ett jämförelseförfarande där stadens behov och önskemål i det aktuella projektet är tydligt formulerade. För att underlätta för privata aktörer att delta i utbyggnaden av vård- och omsorgsboenden ska underlaget tydligt beskriva vilka faktorer avseende utformning, förvaltning och genomförandeförmåga som är viktiga för staden.

Motionärerna föreslår att exploateringsnämnden ska ges i uppdrag att tillsammans med äldrenämnden ta fram en markanvisningspolicy för vård- och omsorgsboenden enligt motionens intentioner.

Fastighetsnämnden och kulturnämnden har i ett gemensamt ärende föreslagit att kommunfullmäktige godkänner ett andra reviderat genomförandebeslut gällande Liljevalchs konsthall. Förslaget avser en höjning av investeringsutgiften till 570,0 mnkr. Den föreslagna utgiften kommer att medföra en ökning av kulturnämndens hyreskostnader med 19,4 mnkr. Härutöver ökar nämndens driftkostnader för den nya konsthallen med 6,1 mnkr, det vill säga en total ökning med 25,5 mnkr.

Nämnderna har analyserat möjligheten att begränsa projektet helt eller delvis, men konstaterar att kostnadsbesparingarna blir marginella på grund av kostnader för omprojektering med mera.

I ärendet redovisas tertialrapport 2 2019 med delårsbokslut för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen bedöms bidra i hög grad till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och till att målen för verksamhetsområdena kan nås under året. För driftbudgeten prognostiseras ett nettoöverskott på 83,0 mnkr främst beroende på balanserat överskott inom den politiska organisationen och inom stadsledningskontoret där bland annat ett stort antal besökare till Stadshuset genererar intäkter.

Tertialrapporterna är en del av den löpande uppföljningen inom staden. I tertialrapporterna ska nämnderna redogöra för uppnådda resultat samt analysera eventuella verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser jämfört med verksamhetsplanen. Till tertialrapport 2 ska en delårsrapport upprättas med resultat- och balansräkning.

I en skrivelse till kommunstyrelsen av Karin Wanngård m.fl. (S) anförs att OS skulle vara bra för Stockholm då det bland annat skulle stimulera Stockholms ekonomi, stärka varumärket, stimulera fler besökare och investeringar i anläggningar som långsiktigt behövs för att utveckla breddidrotten i staden. I skrivelsen ställs vidare frågan om den nuvarande majoriteten, trots att denna uttryckt ett principiellt stöd för ett OS i Stockholm, kräver att allt oförutsett ska utredas för att ett beslut om OS år 2026 ska kunna fattas eller om man är beredd att fatta beslut på ett mera rimligt beslutsunderlag.

Clara Lindblom och Rashid Mohammed (båda V) anför i en skrivelse till kommunstyrelsen sammanfattningsvis att staden inte ska upplåta lokaler där vapenföretag får marknadsföra produkter som används i krig och väpnade konflikter och syftar särskilt på den vapenmässa (Undersea Defence Technology) som ägde rum 13-15 maj 2019 på Stockholmsmässan, en lokal delvis ägd av Stockholms stad. Skribenterna framför att det är mycket svårt att se hur den uthyrningen på Stockholmsmässan kan vara förenlig med stadens målsättning att bedriva en socialt, miljömässig och ekonomiskt hållbar verksamhet, liksom med stadens Agenda 2030-arbete och särskilt mål nummer 16 om fredliga och inkluderande samhällen. I skrivelsen anförs även att den politiska majoriteten måste ta sitt ansvar och se till att berörda förvaltningar omgående utreder alla legala möjligheter att stoppa vapenmässan och dessutom ser över alla styrdokument så att den här typen av uthyrningar inte blir tillåtna i framtiden.

Emilia Bjuggren och Olle Burell (båda S) har lämnat en motion till kommunfullmäktige om gemensam finansiering av motiverade merkostnader. I motionen framförs att skolprojekt, där svåra markförhållanden och befintliga byggnader finns, har bidragit till ökade kostnader vid planering och byggande. Omständigheterna tillsammans med kulturhistoriskt värdefulla miljöer har lett till fina men dyra skolbyggnader.

Motionärerna menar att det inte är rimligt att till exempel skolpengen ska finansiera exploatering på de tomter som avfärdats av alla andra aktörer vid byggandet av nya skolor. När staden anser att det finns ett stort värde av att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader så behöver detta finansieras på ett bättre sätt än genom skolpengen. Om staden behöver riva ett befintligt hus för att bygga något nytt bör detta också finansieras på annat sätt. Motionärerna menar att skolpengen ska gå till lärare och undervisning, inte till att finansiera exempelvis bevarandevärden och restvärden.

Kommunstyrelsen föreslås ges i uppdrag att ta fram en finansieringsmodell för hanteringen av stora merkostnader som drabbar stadens bolag och förvaltningar när de tilldelas svåra tomter att bygga på.

Tvärbanan förlängs till Kista och Helenelund i Sollentuna genom en förgrening vid Ulvsunda. Genomförandeavtalet för delsträckan Solvalla har beretts gemensamt av exploateringsnämnden och trafiknämnden. Båda nämnderna godkände för egen del avtalet den 23 maj 2019. Kistagrenen har delats in i sju detaljplaner varav sträckan Solvalla är den fjärde etappen (se bild 1). AB Storstockholms Lokaltrafik, nedan kallat SL, planerar att utbyggnaden för hela sträckan av Kistagrenen till Helenelund ska vara klar till år 2023. Staden, SL och Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) har kommit överens om ett förslag till genomförandeavtal för att reglera utbyggnaden och ansvarsförhållandena för sträckan vid Solvalla. Genomförandet av denna delsträcka medför investeringskostnader om 15 miljoner kronor för staden och finansieras via trafiknämnden.

Valfrihet inom vård- och omsorgsboenden infördes i Stockholms stad den 1 juli 2008. Av beslutet framgår att vård- och omsorgsboenden ska upphandlas genom centralt administrerade entreprenadupphandlingar.

Efter beslut av kommunfullmäktige den 17 oktober 2016 flyttades ansvaret för genomförande av bland annat centrala entreprenadupphandlingar av vård- och omsorgsboenden, inom stadens valfrihetssystem, från kommunstyrelsen till äldrenämnden.

I budget för 2019 beslutades att kommunstyrelsen under året ska återta ansvaret för genomförande av centrala upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling för vård- och omsorgsboenden från äldrenämnden.

I detta ärende föreslås tre vård- och omsorgsboenden ingå i en central entreprenadupphandling 2021. Dessa är Hornskroken på Södermalm, Tussmötesgården i Enskede-Årsta-Vantör samt Solbacken på Kungsholmen.

Upphandlingen planeras påbörjas snarast möjligt under 2019 och avtal ska gälla från och med 1 februari 2021.

Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) har i uppdrag att avyttra fastigheter som inte bedöms som strategiska eller nödvändiga för bolagets verksamhet. Då avyttring av fastigheter ofta sker i bolagsform, bland annat för att kunna träffa villkor mellan säljare och köpare, behöver SISAB för ändamålet förvärva fem dotterbolag. Dessa dotterbolag, så kallade lagerbolag, ska inte ha haft någon tidigare verksamhet.

Till styrelse i de bolag som avses förvärvas tillsätts tjänstemän från SISAB. Lekmannarevisor tillsätts genom revisionskontoret.

De paketeringar och eventuella framtida avyttringar av fastigheter som kommer att ske genom de bolag som förvärvas, kommer att föreläggas koncernstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut i egna ärenden, där också bolagspaketeringen av fastigheterna ingår.

Projektet syftar till att utöka kapaciteten genom om- och nybyggnad för Hästhagsskolan i stadsdelen Farsta, med utbildningsnämnden som hyresgäst.

Avsikten är att skolan ska ha kapacitet att inrymma totalt ca 900 elever i förskoleklass till och med årskurs nio. Det är ca 480 fler mot dagens maximala kapacitet om 420 elever. Skolan kommer vid färdigställande vara cirka 10 500 kvm. I projektet ingår också en upprustning av skolgården och tillgänglighetsanpassning med nya hissar, dörrautomatik, ramper och rullstolsanpassade toaletter.

Matsalen utökas med 340 kvm och kan också användas för samlingar. Det genomförs också ombyggnad för utökad elevhälsovård, vaktmästeri, expedition och administration. Även slöjd- och musiklokaler byggs delvis om för att klara det ökade elevantalet.

Idrottssalen, hus E behålls och utökas med en större idrottsbyggnad, hus H. Tillbyggnaden inrymmer fyra omklädningsrum, förrådsutrymmen samt personalarbetsplatser.

Den nya byggnaden, hus G, ska inrymma högstadieelever och kommer att certifieras enligt miljöbyggnad silver.

Hus B byggs om och renoveras för mellanstadiet och norra fasaden byggs till med ny hiss. Hus C renoveras och byggs om för pedagogisk verksamhet, lågstadiet och förskoleklasser med heldagsomsorg.

Den 6 april 2017 fattade trafiknämnden inriktningsbeslut för en gång- och cykelkoppling mellan Annedal och Solvalla. Syftet med kopplingen är att skapa en bra förbindelse mellan Annedal och Kistagrenens planerade tvärbanehållplats i Solvalla.

Trafiknämnden föreslår att en gångtunnel byggs mellan Annedal och Solvalla i höjd med Pettssons gata. Tunneln möjliggör en effektiv kollektivtrafikförsörjning i Annedal och förbättrar kopplingen mellan de två områdena.

Efter inriktningsbeslutet har projektet fokuserat på att säkerställa byggbarheten för tunneln. En produktionsmetod som minimerar störningen för vägtrafikanter på Ulvsundavägen samt i det närliggande koloniområdet har tagits fram. Produktionsmetoden medför en mindre påverkan på tunnelns utformning jämfört med ursprungligt förslag.

Inför genomförandebeslutet har en kostnadskalkyl tagits fram baserat på framtagna handlingar. Den totala utgiften beräknas till 94,0 mnkr, vilket är en ökning på 19,0 mnkr jämfört med inriktningsbeslutet. Ökningen beror framförallt på ändrat marknadsläge och ökad avsättning för risk.

Regeringen tillsatte 2018 utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk, KLIVA (2018:06) för att se över behovet av förändringar inom utbildningen i sfi, samt sfi i kombination med annan utbildning.

Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Syftet med utredningen var att analysera förutsättningarna för att sfi-elever ska kunna erbjudas utbildning av god kvalitet som motsvarar elevernas behov och förutsättningar, samt att förbättra genomströmningen och underlätta övergången till och kombinationer med andra vuxenutbildningar. Utredningens resultat slutredovisas i augusti 2019. I utredningens uppdrag ingick även att särskilt utreda hur utbildning kan erbjudas för nyanlända som omfattas av utbildningsplikt. Resultatet av uppdraget redovisas i det delbetänkande som är föremål för denna remiss.

I utredningen föreslås kvalitetshöjande insatser som avser att stödja huvudmännen i genomförandet av utbildning enligt utbildningsplikten. Utredningens förslag bedöms även vara gynnsamma för andra målgrupper i vuxenutbildningen.

Utredningen föreslår i huvudsak att:

• Huvudmännen ska erbjuda en sammanhållen utbildning som utgår från en utbildningsplan, särskilt för nyanlända med kort utbildningsbakgrund som inte bedöms kunna matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet.

• Eleverna inom den sammanhållna utbildningen ska garanteras en undervisningstid om minst 23 timmar per vecka i genomsnitt under en fyraveckorsperiod.

• Arbetsförmedlingen ska lämna uppgifter till kommunerna om vilka individer som omfattas av utbildningsplikten.

• Huvudmännen säkerställer kompetensutveckling för både obehöriga och behöriga lärare inom ramen för sitt systematiska kvalitetsarbete. Skolverket ska inom ramen för riktat stöd från och med 2020 arbeta med detta.

Förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel (HSLF – FS 2018:43) har remitterats till Stockholms stad. Socialstyrelsen har mottagit önskemål från läkemedelsföretag och Läkemedelsverket om tillägg och ändringar av vissa specificerade läkemedel på läkemedelslistan. Förslagen i remissen syftar till att uppdatera listan med läkemedel som får och inte får förskrivas av sjuksköterskor.

Socialstyrelsen har remitterat Förslag till allmänna råd om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare till Stockholms stad för yttrande.

Förslaget till allmänna råd syftar till att stärka socialtjänstens arbete med barn och unga som misstänkts för brott eller har begått brott. Barnrättsperspektivet i verksamheten ska särskilt stärkas. Rekommendationerna tydliggör vilken kompetens personalen behöver ha för att handlägga ärenden som gäller unga lagöverträdare, vilken inriktning utredningen ska ha, att skapa förutsättningar för likvärdiga bedömningar av risken för återfall i brott och ogynnsam utveckling i övrigt, och att öka förutsättningarna för likvärdiga bedömningar oavsett var i landet de görs och av vem. Barnets bästa ska alltid beaktas när socialnämnden beslutar om arbetsplats inom ungdomstjänst genom barnets rätt till information och delaktighet.

Sissela Nordling Blanco m.fl. (alla Fi) lämnade en motion där kommunfullmäktige föreslås besluta om inrättande av ett romskt demokraticenter. Motionärerna hänvisar till befintliga romska centra i Malmö och Göteborg och regeringens pågående utredning om ett nationellt center för romska frågor. Motionärerna föreslår att centret ska fungera som ett medborgarkontor med samhällsvägledande funktion, men också som ett nav för stadens arbete med romska frågor. Syftet är att säkerställa ett långsiktigt och stadsövergripande arbete för romernas rättigheter.

Naturvårdsverkets föreslagna ändringar i föreskrifterna om miljörapport syftar till att säkerställa insamlingen av de uppgifter från verksamhetsutövarna som behövs för att uppnå Europa kommissionens krav på Sveriges rapportering under IED och Avloppsdirektivet samt att alla uppgifter som behövs ska rapporteras samlat i Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP).

De verksamheter som berörs av förslagen är tillståndspliktiga förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall (FFA), förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar (FSF) samt avloppsreningsanläggningar. Därutöver berörs länsstyrelser och kommunala miljönämnder i egenskap av tillsynsmyndigheter samt Naturvårdsverket och även andra centrala myndigheter som nyttjar uppgifter ur SMP.

Förändringarna i Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport berör bilaga 2, 3 och 6 där bilaga 2 avser stora förbränningsanläggningar, bilaga 3 avser avfalls- och samförbränningsanläggningar och bilaga 6 avser avloppsanläggningar. Förändringarna i förslaget innebär att vissa obligatoriska uppgifter tillkommer medan andra tas bort vilket enligt Naturvårdsverket sammantaget innebär att ändringarna i stort medför en minskning av vilka uppgifter som ska rapporteras in. Vidare så innebär förslaget att alla uppgifter som Naturvårdsverket behöver för att i sin tur kunna rapportera vidare till bland annat Europeiska kommissionen ska samlat rapporteras in via SMP.

Naturvårdsverket bedömer att regleringen inte medför några kostnadsmässiga konsekvenser. De föreslagna ändringarna bedöms inte heller ha effekter av betydelse för ett företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Naturvårdsverket anser inte heller att förslaget medför några konsekvenser av betydelse för tillsynsmyndigheterna men lyfter att en tänkbar konsekvens för tillsynsmyndigheter är att de under en övergångsperiod kan behöva begära kompletteringar i något större utsträckning. Men denna konsekvens bedöms dock vara mindre sannolik. Remissen har skickats till Stockholms stad för yttrande.

Naturvårdsverket har sedan år 2004 tagit fram åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd. Naturvårdsverket har beslutat att uppdatera det nuvarande åtgärdsprogrammets kortsiktiga mål och åtgärdstabell, vilket nu är ute på remiss. Stockholms stad har fått remissen för yttrande. Tabellen ska vara ett vägledande, ej formellt bindande dokument och gälla under åren 2019–2023.

Åtgärdsprogrammet för särskilt skyddsvärda träd omfattar gamla, grova och ihåliga träd som står i kulturlandskapet. De träd som bedöms vara särskilt skyddsvärda har stor betydelse för bevarandet av biologisk mångfald och för att uppfylla flera av riksdagen antagna miljökvalitetsmål.

Med särskilt skyddsvärda träd avses:

Jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.

Äldre träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.

Grova hålträd; träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.

Programmet beskriver fem trädmiljöer som särskilt viktiga att prioritera inom ramen för bevarandeplanering och vid genomförande av skötselåtgärder: grova och gamla ekar, gårdsmiljöer, parker och kyrkogårdar, alléer och andra vägnära träd samt hamlade träd.

Åtgärdsprogrammets mål och åtgärder riktar sig i första hand till berörda offentliga aktörer. Rapporten innehåller mål samt en kortfattad presentation av angelägna åtgärder under tiden 2019–2023 för att naturtypens bevarandestatus i Sverige ska kunna förbättras. Målen och åtgärderna i åtgärdsprogrammet är frivilliga att uppfylla.

Europeiska kommissionen (kommissionen) har framfört synpunkter på Sveriges genomförande av luftkvalitetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa) och anser att det finns detaljer i den svenska lagstiftningen som bör ändras för att det ska bli tydligt att direktivet har genomförts korrekt.

Miljödepartementet har därför tagit fram ett antal förslag på författningsändringar och förtydliganden som framförs i en promemoria, med syftet att förbättra genomförandet av direktivet. Förslagen i promemorian behandlar ändringar i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Stockholms stad har fått remissen för yttrande. Remissen i sin helhet finns att läsa på regeringens hemsida.

De föreslagna ändringarna innebär bland annat att det ska göras en regelbunden översyn av klassificeringen av zoner och tätbebyggelse med avseende på utvärderingströsklar och att det införs krav på minsta antal provtagningspunkter vid utvärderingen av om vissa utvärderingströsklar följs. Vidare föreslås att ett åtgärdsprogram för luftkvalitet ska innehålla information om på vilket sätt åtgärder är lämpliga för att hålla perioden av gränsöverskridande av miljökvalitetsnormen så kort som möjligt och att det införs en reglering av förfarandet vid gränsöverskridande luftföroreningar.

De föreslagna reglerna riktar sig till Naturvårdsverket, länsstyrelserna och kommunerna och har betydelse för myndigheternas och kommunernas arbete med luftkvalitet och arbete med åtgärdsprogram. Reglerna bedöms av miljödepartementet endast vara av mindre praktisk betydelse för myndigheter och kommuner, och inte heller ha offentligfinansiella effekter. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som beskriver innehållet i BAT-slutsatsdokumentet (bästa tillgängliga teknik) för rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW BATC). CWW BATC offentliggjordes den 9 juni 2016 i Europeiska unionens officiella tidning (EUT). Senast fyra år efter offentliggörandet måste verksamhetsutövare följa BAT-slutsatser med utsläppsvärden. Vägledningen innehåller bland annat begrepp och förkortningar, tillämpningsområde, generell vägledning samt BAT-slutsatserna. Syftet med vägledningen är att vägleda tillsynsmyndigheter, prövningsmyndigheter, verksamhetsutövare och andra i deras tillämpning av bestämmelserna.

De tillämpningsområden som BAT-slutsatserna gäller är verksamheter som omfattas av

12 kap. 1-36, 38, 39, 42 eller 43 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251)

28 kap. 3 § miljöprövningsförordningen och utför rening av avloppsvatten från verksamheter enligt första punkten.

BAT-slutsatserna gäller även för gemensam rening av avloppsvatten från olika källor om den huvudsakliga föroreningsbelastningen kommer från verksamheter enligt 12 kap. 1-36, 38, 39, 42 eller 43 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251).

Inom Stockholms stad berör det två företag: Octapharma AB och Swedish Orphan Biovitrum AB. Stockholms stad har fått remissen för yttrande.

Sametinget är huvudman för Samiskt språkcentrum, och är lokaliserad till Tärnaby och Östersund. Sametinget har på regeringens uppdrag utrett hur Samiskt språkcentrums verksamhet kan utvecklas för att främja fler samiska språk.

Sametinget föreslår att det inrättas ytterligare två nya språkcenter inom nord- och lule/pitesamiskt område. De föreslås bli lokaliserade till Kiruna och Jokkmokk.

De föreslagna centren ska i likhet med de befintliga främja och stimulera till ökad användning av de samiska språken samt stärka de samiska talarna. Centren ska samarbeta med aktörer inom närområdet för att stärka sin roll i lokalsamhället, och därigenom stärka de samiska språkens ställning i lokalsamhället.

Uppdraget ska förstås mot bakgrund av att de samiska språken är hotade och utan insatser upphör språken att existera som levande språk. Det skulle innebära att en del av Sveriges kulturarv och en viktig del av det samiska folkets kollektiva identitet skulle gå förlorat.

Stockholms stad ingår i förvaltningsområdet för de samiska språken sedan 2019 och har därför fått remissen för yttrande. Remissen i sin helhet återfinns på regeringens hemsida.

Som ett led i att stärka arbetet för att tillgodose urfolkets samernas rättigheter beviljade regeringen år 2017 3 miljoner kronor till Region Norrbotten, Västerbottens läns landsting och Region Jämtland-Härjedalen, för att påbörja arbetet på att bygga upp ett kunskapsnätverk för samisk hälsa. Nätverket har tillsammans med Sametinget och samiska organisationer tagit fram en strategi för utveckling och förbättring av samers hälsosituation med ökad tillgång till hälso- och sjukvård. Syftet med strategin är att öka tillgången till språk – och kulturanpassad vård för den samiska minoriteten. Arbetet är tänkt att vara ett första steg mot inrättandet av ett kunskapscentrum för samisk hälsa. Ett sådant centrum ska arbeta både med metodstöd och kunskapsspridning gentemot landsting och regioner.

Strategin innehåller fem punkter som behöver utvecklas för att förbättra samers hälsa:

Utbilda - höja kompetensen bland anställda inom hälso- och sjukvården,

Utveckla - nya arbetssätt och metoder för en språk- och kulturanpassad hälso- och sjukvård,

Synliggöra - samiska språk och samisk kultur är närvarande och synliga i hälso-och sjukvården,

Bredda kunskapen - samisk hälsoforskning och kunskapsutveckling för en jämlik hälsa främjas,

Realisera - verka för ett nationellt centrum för samisk hälsa, som föreslås få ett nationellt uppdrag beträffande kulturanpassad hälso- och sjukvård, kunskapsuppbyggnad och spridning.



Strategin för en god och jämlik hälsa för samer föreslås gälla från 2020 till 2030.

Stockholms stad som ingår i förvaltningsområde för samiska sedan januari 2019 har fått remissen för yttrande.