Möte 2022-02-23

Det reviderade inriktningsbeslutet avser inriktning och fortsatta utredningar kring utveckling av de centrala delarna av Telefonplan.

Planering på platsen har pågått sedan år 2001. Från början planerades för fyra bostadskvarter om sammanlagt cirka 450 bostäder. Under 2016 förändrades planeringen för ett av kvarteren till att innehålla två skyskrapor som benämndes Tellus Towers. Ett tidigt samråd visade behov av omtag bland annat för hantera förskolegårdarnas kvalitet och för bättre anpassning till LM-staden och dess kulturmiljövärden.

Ett nytt förslag till strukturplan som ersätter tidigare förslag redovisades för stadsbyggnadsnämnden den 21 oktober 2021. Förslaget bedöms kunna gå ut på plansamråd hösten/vintern 2022. Strukturplanen avser ett område som utvidgats något jämfört med tidigare förslag och syftar till att möjliggöra en stadsutveckling där bostäder, kontor, handel och publika ändamål i en tät struktur formar attraktiva, trygga och befolkade stadsrum.

Exploateringsnämndens investeringar består främst av iordningsställande av allmän plats i form av gator, torg, parker och rekreationsområden. I utgifterna ingår överdäckningskonstruktioner över tunnelbanan vid Telefonplans tunnelbanestation. Utgifterna beräknas uppgå till cirka 1 275 miljoner kronor och försäljningsinkomsten till 1 681 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 253 miljoner kronor. Täckningsgraden uppgår till 121 procent.

Ärendet har hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då utgifterna bedöms överstiga 300 miljoner kronor i enlighet med stadens investeringsregler.

Den 25 november 2021 beslutade exploateringsnämnden att för sin del godkänna försäljning av mark inom Akalla 4:1 till JM AB med en försäljningsinkomst om cirka 140 miljoner kronor.

Den 16 december 2021 beslutade exploateringsnämnden om markanvisning för bostäder inom fastigheten Klaksvik 1 till Magnolia projektbolag 122 AB samt att för sin del godkänna försäljning av mark inom Klaksvik 1 med en försäljningsinkomst om cirka 250 miljoner kronor.

Ärendena avser markförsäljningar inom ramen för exploateringsprojektet Kista Äng och har hemställts till kommunfullmäktige för beslut då försäljningsinkomsterna överstiger 90 miljoner kronor.

Finansdepartementet har remitterat promemoria ”Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk” (Fi2021/03460) till Stockholms stad.

Promemorians föreslagna skattelättnad för arbetsresor utgör en modell för ett nytt regelverk. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget, som är en kostnadsbaserad avdragsrätt för resor mellan bostad och arbetsplats, ersätts av en avståndsbaserad skattereduktion för arbetsresor där reglerna är färdmedelsneutrala. Syftet med förslaget är att skattelättnaden på ett bättre sätt ska gynna resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, och samtidigt vara enklare än nuvarande system att tillämpa, administrera och kontrollera.

Av promemorians konsekvensanalys framgår att bedömningen är att den föreslagna utformningen är offentligfinansiellt neutral. Förslagets konsekvenser för enskilda skattskyldiga beror bl.a. på avståndet mellan bostad och arbetsplats, vilka färdmedel som används, i vilken kommun de bor och arbetar samt antalet arbetsresor som görs per år men även på den enskildes marginalskatt. Den föreslagna skattereduktionen ger i de flesta fall en större skattelättnad för kollektivtrafikresande jämfört med dagens reseavdrag.

Staden har svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att en medborgarundersökning ska utföras där de svarande ska ges möjlighet att rangordna eller på annat sätt betygssätta olika typer av arkitektur och platser, från historiska miljöer fram till i dag samt förslag till nya sorters byggnader och stadsmiljöer. De svarande bör utgöra ett statistiskt säkerställt representativt urval av personer som är skrivna i Stockholms kommun.

Motionären framför att resultatet från enkäten skulle utgöra ett komplement till översiktsplanen och Stockholms byggnadsordning samt stödja framtida planering och politiskt beslutsfattande genom att visa vilka sorters arkitektur samt vilka sorters platser, gator, torg och parker medborgarna önskar att staden ska premiera respektive undvika i nyproduktion.

Äldrenämnden ansvarar för tre valfrihetsystem, hemtjänst, dagverksamhet och vård- och omsorgsboenden. I ett valfrihetssystem ska krav och förutsättningar för utförarna så långt som möjligt vara samma oavsett regiform. Privata utförare som ingår i valfrihetssystemen upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) medan driftentreprenader upphandlas enligt lag om offentlig upphandling (LOU) där krav och förutsättningar regleras genom kontrakt/avtal. En kommun kan dock inte teckna avtal med verksamheter som drivs i egen regi. Stadens krav och förutsättningar regleras i stället genom uppdragsbeskrivningar.

Den 16 december 2020 tog äldrenämnden beslut om att förfrågningsunderlagen för dagverksamhet samt vård och omsorgsboenden skulle revideras. Utifrån dessa har äldreförvaltningen arbetet fram förslag för revidering av uppdragsbeskrivningarna för egen regi för dagverksamhet samt vård- och omsorgsboende. Uppdragsbeskrivningarna skiljer sig från förfrågningsunderlagen främst i fråga om kompetenskrav. Detta efter att kompetensen i äldreomsorgen varit föremål för diskussion under våren bland annat med anledning av covid-19. Äldrenämnden föreslår en höjning på kraven gällande personalens kompetens. Motsvarande förslag till ändring som nu görs i föreslagna uppdragsbeskrivningar kommer också föreslås som förändringar vid nästa revidering av förfrågningsunderlagen för dagverksamhet samt vård- och omsorgsboende.

När det gäller uppdragsbeskrivning för hemtjänst har kommunfullmäktige givit äldrenämnden i uppdrag att i samband med revidering av förfrågningsunderlag för hemtjänst också kontinuerligt revidera uppdragsbeskrivningen. Äldrenämnden föreslår att motsvarande hantering ska gälla för dagverksamhet och vård- och omsorgsboende. I praktiken innebär det att när ett förfrågningsunderlag revideras för något av de valfrihetssystem som äldrenämnden ansvarar för revideras även motsvarande uppdragsbeskrivningar för stadsdelsnämndernas verksamheter. Kraven i uppdragsbeskrivningarna ska i tillämpliga delar vara samma som i förfrågningsunderlagen alternativt ha en ha en högre ambitionsnivå. Stadsdelsnämnderna ska själva också, precis som för hemtjänst, kunna göra vissa lokala kompletteringar.

Stadsledningskontoret har besvarat remissen av betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet och var i huvudsak positiv till utredningens förslag om förändrade regler för rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning. Förändringarna leder till att fler individer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom kommer att omfattas av sjukförsäkringen. Det innebär att färre individer kommer att uppbära försörjningsstöd för att de har blivit nekade sjukersättning men ändå saknar förutsättningar att matchas mot arbeten på den öppna arbetsmarknaden. Därmed förväntas kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd minska.

Stadsledningskontoret efterfrågade i sitt remissvar en ekonomisk konsekvensanalys avseende förslagets påverkan på de kollektivavtalade försäkringarnas premiekostnader. Det är därför viktigt att den förkortade tiden till ikraftträdande inte innebär att erforderliga analyser inte hinner genomföras. I övrigt har stadsledningskontoret inget att invända mot promemorians förslag.

Det framgår inte av promemorian om övriga delar av förslagen i SOU 2021:69 om förändrade regler för rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning kommer att genomföras senare eller inte alls. Ett av förslagen rör kraven på varaktighet av arbetsförmågans nedsättning och innebär att det räcker att arbetsförmågan är nedsatt ”under överskådlig tid”, i stället för ”stadigvarande”. Stadsledningskontoret anser att förslaget bör genomföras eftersom det innebär att fler individer som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom kommer att omfattas av sjukförsäkringen.

Ett annat av förslagen rör bedömningen av vilka möjligheter till rehabilitering som finns och innebär att det kommer få en större betydelse att rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda. Det förtydligas i utredningen att detta bland annat inkluderar arbetsgivarens arbete med rehabilitering för återgång i arbete. Stadsledningskontoret vill framföra att innebörden av att ha uttömt rehabiliteringsmöjligheterna hos arbetsgivaren behöver förtydligas. Detta utifrån att socialförsäkringens regelverk och det arbetsrättsliga regelverket inte går hand i hand. Olikheter i det arbetsrättsliga regelverket och sjukförsäkringen innebär bland annat att arbetsgivarens arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering kan fortgå längre än vad sjukförsäkringens regelverk om sjukpenning medger.

Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beslutar att remissen anses besvarad med hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Stockholms stads funktionshinderombudsman lämnar vartannat år en rapport till kommunfullmäktige om sin verksamhet och stadens arbete för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinderombudsmannens rapport 2021 syftar till att ge en bild av hur pandemin påverkat personer med funktionsnedsättning. Områden som belyses är arbete och försörjning, utbildning, information och kommunikation, tillgång till ny teknik, hälsa samt individuellt stöd.

Funktionshinderombudsmannen beskriver i rapporten att det under pandemin, och till följd av restriktionerna, har varit svårare att säkerställa och öka tillgängligheten och delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt finns exempel på alternativa vägar som varit främjande, främst genom digitala lösningar.

Lisa Palm och Malin Ericson (båda Fi) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen anförs att Stockholms stad i återstarten efter pandemin måste ha klimatfrågan i centrum, särskilt om Stockholm ämnar vara en internationell förebild inom det globala miljö- och klimatarbetet i framtiden. Motionärerna anser att det är positivt att Stockholms stad tar ett steg framåt i klimat- och miljöarbetet med det nya miljöprogrammet och att hållbarhetsfrågorna har ett tydligt fokus i stadens styrdokument, men att detta ändå inte är tillräckligt för att möta klimatutmaningarna. Motionärerna menar att i såväl stadens budget som i de nyantagna styrdokumenten är det övergripande målet att uppnå en hög och hållbar tillväxt, vilket inte tycks kunna uppnås utan ökade koldioxidutsläpp. Motionärerna anför att Stockholms stad bör därför omgående byta riktning från en tillväxtorienterad klimatpolitik och ersätta tillväxtmålen med hållbarhetsmål.

Samtliga nämnder och bolagsstyrelser har med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget 2022 inkommit med budget och verksamhetsplan för 2022. Som ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt har nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner granskats. Nämnderna har, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktningsmål och mål för verksamhetsområdena, fastställt verksamhetsspecifika mål, nämndindikatorer och aktiviteter. I nämndernas verksamhetsplaner görs även framställningar om omslutningsförändringar av nämndens budget. Vissa nämnder har även begärt budgetjusteringar, vilka behandlas i detta ärende.

Ärendet ”Avstämning av mål och budget för 2022” innehåller stadens analys, synpunkter och förslag utifrån granskning och uppföljning av nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner med budget för 2022. Analysen innefattar bedömning av måluppfyllelse samt identifierade oönskade händelser utifrån nämndernas väsentlighets- och riskanalyser. Bedömningen av måluppfyllelse avser helåret 2021 under förutsättning att nämndernas och bolagsstyrelsernas planerade aktiviteter och åtgärder genomförs.

I kommunstyrelsens verksamhetsberättelse redovisas uppnådda resultat för helåret 2021 och en analys av verksamhetsmässiga eller ekonomiska avvikelser. Under året har fokus för arbetet legat på utveckling inom stadens viktigaste prioriteringar såsom trygghet och säkerhet, näringsliv, miljö och klimat samt kontroll över ekonomin.

Utrikesdepartementet har remitterat Utkast till lagrådsremiss – Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning – del 2 till Stockholms stad för yttrande.

Med marknadskontroll avses myndigheters kontroll av att produkter som tillhandahålls på marknaden motsvarar uppställda krav, till exempel olika säkerhetskrav, samt att produkten är märkt på föreskrivet sätt och försedd med nödvändig dokumentation.

En ny EU-förordning om marknadskontroller trädde i kraft den 15 juli 2019. De nya bestämmelserna innebär bland annat att medlemsstaterna ska utse ansvariga marknadskontrollmyndigheter samt att dessa marknadskontrollmyndigheter tilldelas vissa befogenheter. Vidare finns bestämmelser om ersättning för kostnader.

Utifrån den bakgrunden beslutade regeringen 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på kompletterande bestämmelser till EU:s marknadskontrollförordning. Utredningen, som tog namnet 2019 års marknadskontrollutredning (UD 2019:01), överlämnade den 31 augusti 2020 betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49).

I det nu aktuella lagstiftningsärendet behandlas övriga förslag i betänkandet och övriga kompletteringar av EU:s marknadskontrollförordning.

Utkastets bedömning, att kommunala myndigheter inte bör utses till marknadskontrollmyndigheter enligt EU:s marknadskontrollförordning, innebär att statliga marknadskontrollmyndigheter får ansvaret för marknadskontroll av samtliga produkter i alla led inom sina ansvarsområden. Marknadskontrollmyndigheten får alltså ett formellt ansvar även på den kommunala nivån.

I utkastet till lagrådsremiss konstateras det att effekten av att regeringen ska få meddela föreskrifter om uppgifter för kommunerna när det gäller marknadskontroll enligt EU:s marknadskontrollförordning bedöms innebära ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Detsamma gäller förslaget att i miljöbalken, lagen om tobak och liknande produkter och lagen om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner införa bestämmelser som innebär att kommunala myndigheter kan komma att bli skyldiga att rapportera till en marknadskontrollmyndighet sådana uppgifter om utförd produktkontroll som kan ha betydelse för att marknadskontrollmyndigheten ska kunna fullgöra sina skyldigheter.

Förslagen bedöms som nödvändiga för att Sveriges utpekade marknadskontrollmyndigheter ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt EU:s marknadskontrollförordning.

Rapporteringsskyldigheten bedöms innebära ökade kostnader för kommunerna. Dessa ökade kostnader bör finansieras genom statliga medel.

I Stockholms stad är det miljö- och hälsoskyddsnämnden som har till uppgift att svara för marknadskontroll avseende varor, kemiska och kosmetiska produkter i detaljhandeln och livsmedel. Därutöver ansvarar nämnden för kontrollerade ämnen i fordon (fluorerade växthusgaser och ämnen som bryter ned ozonskiktet) och mobila maskiner.

Enligt ordningslagen (1993:1617) kan en kommun meddela föreskrifter för att upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Beslut fattas med stöd av förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen. Föreskrifterna kan gälla i hela kommunen eller endast i en del av den. I det senare fallet ska området som omfattas vara klart och otvetydigt definierat. Stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter anger att hundar ska hållas kopplade på offentlig plats med undantag för de områden där kommunen anordnat hundrastplatser.

Bromma stadsdelsnämnd planerar att bygga en ny hundrastgård under 2021 samt ha färdigställt fyra nya hundrastgårdar. Nämnden hemställer dessa till kommunfullmäktige för godkännande.

I en motion väckt i kommunfullmäktige framför Karin Gustafsson (S) att Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare med över 40 000 anställda som arbetar inom fler än 300 olika yrken och att coronaepidemin har förändrat allas vår vardag. Enligt motionären finns anledning att tro att vi även efter pandemin regelbundet kommer att arbeta hemifrån i större utsträckning och staden behöver därför ta fram tydliga riktlinjer för att fullt ut kunna ta sitt arbetsgivaransvar och för att vara en modern och attraktiv arbetsgivare. Vidare behöver försäkringsfrågan redas ut då det i nuläget finns många oklarheter i vad som gäller.

I motionen framförs att för att klara tiden under och efter pandemin måste staden agera tydligt och likvärdigt för att på bästa sätt ge stadens medarbetare förutsättningar att kunna ge stockholmarna den välfärd de förtjänar.

I maj 2019 godkände kommunfullmäktige en affär i Slakthusområdet mellan exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, S:t Erik Markutveckling AB (nedan benämnt STEM) och Atrium Ljungberg AB (nedan benämnt ALAB). Affären bygger på ett långsiktigt samarbete kring stadsutvecklingen i Slakthusområdet och innebar dels försäljning av ett antal befintliga byggnader upplåtna med tomträtt, dels markanvisningar för bostäder samt vissa åtaganden för ALAB i området, evakuering m.m. I avtalet fanns en option för ALAB att få förvärva Fastighets AB Palmfelt som kunde avropas när vissa förutsättningar var uppfyllda.

ALAB meddelade redan den 21 september 2020 att de uppfyllt sina evakueringsåtaganden och ville avropa optionen att förvärva Fastighets AB Palmfelt(nedan benämnt Bolaget). Eftersom detaljplanen innefattande Kylhuset 28 ännu inte hade antagits var samtliga villkor för ett avrop inte uppfyllda. Bolaget och ALAB har därför tagit fram ett avtal i syfte att få till en transaktion utan att detaljplanen är antagen, vilket kräver att kommunfullmäktige fattar ett nytt beslut då förutsättningarna för avropet förändrats.

Stadsledningskontoret har tagit fram förslag till ändringar i reglementena för arbetsmarknadsnämnden, fastighetsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, valnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Ändringarna har skett utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget 2020 samt vissa lagändringar som påverkar reglementena i staden. Viss övrig uppdatering och språklig översyn har också gjorts.

Exploateringsnämnden medges rätt att genomföra exploatering inom fastigheten Södermalm 3:1 med flera, projekt Hornsbruksgatan till en investeringsutgift om 74 mnkr och en försäljningsinkomst om 103 mnkr.

Utgifterna för år 2022 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2023.

Försäljning av mark inom Södermalm 3:1, Templet 3 och Mejseln 1 med en preliminär köpeskilling om cirka 103 mnkr godkänns och exploateringsnämnden medges rätt att träffa överenskommelse om exploatering i enlighet med bilaga 1 till utlåtandet.

Region Stockholm har bett Stockholms stad med flera att yttra sig gällande samråd om betydande miljöpåverkan för Spårväg Syd.

Spårväg Syd har utretts i flera tidigare utredningar. I oktober år 2014 beslutade länsstyrelsen att projekt Spårväg Syd kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta beslut aktualitetsprövas nu med föreliggande samrådsunderlag. Bakgrunden är att länsstyrelsen uppmanat Region Stockholm att begära ett nytt beslut om betydande miljöpåverkan. Orsaken är att ny lagstiftning har tillkommit och förutsättningarna inom utredningsområdet har ändrats.

Samrådsunderlagets syfte är att redogöra för projektet och för de tänkbara miljöeffekter som kan uppstå till följd av anläggningen och byggandet av den. Under planläggningsprocessen kommer det finnas fler tillfällen att lämna synpunkter. Nästa tillfälle är samråd gällande lokalisering vilket planeras under hösten 2022.

Salar Rashid (S) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att ta tillvara de sociala företagen i Stockholm. Motionären yrkar att kommunfullmäktige beslutar att Stockholms stad, i samverkan med relevanta aktörer, tar fram en handlingsplan för hur arbetsintegrerade sociala företag kan främjas i Stockholm och att handlingsplanen ska föreslå mätbara mål och aktiviteter för att utöka stadens kapacitet och samarbete som beställare av tjänster och varor från sociala företag.

Planen syftar till att bygga en ny tunnelbanebyggnad med tillhörande handel och kontor samt cirka 36 bostäder längs Hornsbruksgatans norra sida. Förslaget innebär att Högalidsparken utökas ovanpå de nya byggnaderna och på taket till den nya tunnelbanebyggnaden planeras en lokal för publik verksamhet. Förslaget ska bidra till en mer levande gatumiljö längs Hornsbruksgatan samt nya kvalitativa parkytor och en tryggare miljö i Högalidsparken.

Marken ägs av Stockholms stad och markanvisades i december 2009 till Veidekke bostad AB samt Wasted Space AB.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 23 februari 2022 och publiceras senast med protokollet.

Huddinge kommun har tagit fram en reviderad översiktsplan och remitterat den till bland annat Stockholms stad för yttrande. Översiktsplanen sträcker sig fram till år 2050 och innehåller strategier och målsättningar för en kraftigt ökad befolknings- och näringslivsutveckling som ska balansera den regionala obalansen mellan norr och söder som finns idag.

Den huvudsakliga stadsutvecklingen föreslås ske i de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva–Skärholmen samt i det centrala Huddinge, Vårby, Skogås, Trångsund, Loviseberg och Segeltorp.

I översiktsplanen pekas ett obebyggt område vid Högmora ut som framtida bebyggelsereserv. Stockholms stad är i stora delar markägare inom området och bedömningen är att en framtida stadsutveckling vore positiv. Stockholms stad äger även en del av Vårby, fastigheten Masmo 1:4 i Masmo. Delar av fastigheten är markerad som stadsutvecklingsområde i översiktsplanen.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4) trädde i kraft den 1 oktober 2014 och syftar till att förbättra kvaliteten i socialnämndernas och vårdgivares arbete på området våld i nära relationer och förbättra skyddet och stödet till våldsutsatta vuxna och barn samt till barn som bevittnat våld i nära relation.

Socialstyrelsen fick i juni 2018 i uppdrag av regeringen (S2018/03516/JÄM) att inom vård och omsorg fortsatt stödja genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Inom ramen för detta uppdrag har Socialstyrelsen följt upp sina föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer.

Uppföljningen har enligt Socialstyrelsen sammantaget visat att föreskrifterna och de allmänna råden uppfattas som ett stöd för verksamheterna. Samtidigt har uppföljningen pekat på att det finns behov av ändringar och förtydliganden, främst rörande upptäckt, skydd och stöd samt förebyggande av att våld utövas igen. Under tiden för revideringsarbetet har dessutom nya bestämmelser i socialtjänstlagen trätt i kraft, som rör socialnämndens ansvar för att verka för att våldsutövare förändrar sitt beteende, vilket även det föranleder behov av revidering.

Det nya förslaget innebär bland annat att tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta arbete med våldsutövare, att skrivningarna om riskbedömning stärks och att socialnämnden åläggs i en föreskrift att besluta om rutiner för när och hur personal ska ställa frågor om våld.

Socialstyrelsen har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Anna Rantala Bonnier och Lisa Palm (båda Fi) framför i en motion till kommunfullmäktige att många ensamstående föräldrar, särskilt de som är ensamstående till många barn eller barn med stora behov, har svårt att få ihop livspusslet och vardagen med småbarn. För den målgruppen som samtidigt har en svår ekonomisk situation och litet eller inget nätverk kan avsaknaden av stöd innebära en risk att barn inte får det stöd eller den omsorg de behöver.

Behovet finns särskilt hos många av de mammor som varit utsatta för våld och hot av sin partner och därför behövt fly med sina barn.

Motionärerna föreslår:

Att socialtjänsten får möjlighet att bevilja boendestöd för ensamstående föräldrar med stora behov i syfte att stärka föräldraförmågan.

Att staden utreder behovet av hur många ensamstående föräldrar som är i behov av ett särskilt boendestöd.

Förvaltningen har inte några särskilda synpunkter på de föreslagna lagändringarna men vill betona vikten av att beakta att barn och ungdomar befinner sig i en del av livet där de kan ändra åsikt och söka sin identitet på flera olika sätt. Detta i sig gör att individen kan behöva vara återhållsam att ta beslut eller göra ingrepp som är svåra att återkalla. Frågan om att bekräfta ett barn i vad det ger uttryck för eller känner, behöver inte nödvändigtvis också bekräftas exempelvis genom ändring i folkbokföringen.

Barn behöver få speglas i vad de känner. De behöver utrymme att pröva sina tankar, känslor och idéer. I det fall en fråga som könstillhörigheten görs till exempelvis föremål för en juridisk prövning kan det upplevda motståndet som kan finnas i processen i sig vara en psykologiskt förstärkande faktor för en ungdom att stå fast i vad den känner just då eller påverka ungdomens upplevelse och situation. Därför vill förvaltningen betona att det kan finnas en risk med att detta sker för tidigt i åldrarna.

Dricksvattenutredningens uppdrag har varit att föreslå hur 2020 års dricksvattendirektiv ska genomföras i svensk rätt. Detta direktiv är en revidering av 1998 års dricksvattendirektiv och ska vara genomfört i EU:s medlemsstater senast den 12 januari 2023.

Målen med 2020 års dricksvattendirektiv är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att det är hälsosamt och rent samt att förbättra tillgången till dricksvatten. Precis som i det tidigare dricksvattendirektivet fastställs minimikrav för dricksvatten och åtgärder som medlemsstaterna måste vidta för att säkerställa att kraven följs.

Näringsdepartementet har remitterat ärendet till Stockholms stad för yttrande.

Syftet med utredningen om fossiloberoende jordbruk är att ta fram förslag som bidrar till både målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja och till klimatmålen samt till att förbättra drivmedels- och livsmedelsberedskapen. Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67) till Stockholms stad för yttrande.

Utredningen ska ge förslag på åtgärder och styrmedel för att främja:

övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jordbruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket,

jordbrukets övergång till mindre fossil- och resursintensiva insatsmedel utöver drivmedel,

övergången till fossiloberoende och mindre fossilintensiva alternativ för arbetsmaskiner,

innovations- och konkurrenskraften i den inhemska produktionen av biodrivmedel.

Utredningens huvudförslag är en grön skatteväxling där ett jordbruksavdrag införs och växlas mot en utfasning av den återbetalning av dieselskatt som jord-, skogs- och vattenbruksföretag kan ansöka om idag. Vidare föreslås en stegvis utfasning till år 2030 av den återbetalning av dieselskatt som jord-, skogs- och vattenbruksföretag kan ansöka om. För att utjämna den prisskillnad som finns mellan fossila och förnybara drivmedel föreslås ett införande av en biopremie samt att den befintliga klimatpremien utvidgas. Idag finns det en klimatpremie som innebär att vissa miljöfordon får statligt stöd. En utvidgad klimatpremie föreslås enligt utredningen omfatta även arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol. Slutligen föreslår utredningen att stödet till produktion av biogas från stallgödsel förlängs.

Emilia Bjuggren (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen uppmärksammas att bygg- och anläggningsavfall är det enskilt största volymen avfall som hanteras i staden och att det är viktigt att avfall hanteras på ett korrekt sätt och inte hamnar i naturen. Motionären menar att det inom avfallsområdet finns en utbredd fuskproblematik och oseriösa aktörer, och att det behövs ökad tillsyn och förebyggande insatser för att miljöfarligt avfall inte ska hamna i naturen.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram en vägledning gällande bland annat bedömningen av kraftigt modifierade ytvattenförekomster (KMV).

Om vissa förutsättningar är uppnådda kan en ytvattenförekomst klassas som KMV. Detta innebär att förekomsten inte behöver nå miljökvalitetsnormen för god ekologisk status utan att det istället är god ekologisk potential som ska nås. En av förutsättningarna är att vattnet är kraftigt modifierat och de fysiska förändringar som skulle krävas för att uppnå god ekologisk status i sin tur skulle innebära en kraftig negativ påverkan på bland annat olika typer av samhällsnyttig verksamhet. Förutsättningarna för undantag listas i 4 kapitlet 3 § vattenförvaltningsförordningen (VFF) och här nämns sist: annan verksamhet av väsentlig betydelse från allmän synpunkt. Nu aktuell vägledning tydliggör att en sådan annan verksamhet exempelvis kan vara en urban miljö.

HaV har remitterat vägledningen till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Kommunstyrelsen har tillsammans med äldrenämnden under 2021 haft i uppdrag att utreda att i mindre skala pröva att utforma ersättningen till hemtjänstutförare så att hög kvalitet och kontinuitet främjas.

För att introducera ytterligare incitament för hög kvalitet eller hög produktion kompletteras ibland fasta ersättningar inom vården och andra LOV-tjänster med en målbaserad ersättning. Detta rör sig ofta om en bonus/premie som betalas ut om vissa uppsatta kvalitetsmål uppnås.

Stadsledningskontoret föreslår att staden under 2022 prövar en målbaserad ersättning för utförare inom hemtjänst i ordinärt boende och att ersättningen konstrueras som en separat del, som ett komplement till den ordinarie hemtjänstpengen. Stadens utförare som upphandlats enligt lagen om valfrihet (LOV) och utförare i stadens regi föreslås få ta del av ersättningen, den så kallade kvalitetspremien. Utförarna föreslås per områdeskontor kunna ta del av kvalitetspremien om de uppfyller uppsatta premienivåer.

Stadsledningskontoret föreslår en modell med kvalitetspremier som baseras på tre kvalitetsindikatorer. De indikatorer som föreslås är kontinuiteten i den personal som den enskilde träffar, andelen arbetade timmar som utgörs av timavlönade medarbetare och medarbetarnas utbildningsnivå. Valet av indikatorer är gjort utifrån kunskap om vad som påverkar kvalitet inom hemtjänsten. Kvalitetspremien utgår med 15 kronor/per utförd timme under provperioden maj till december 2022, om samtliga tre indikatorers premienivåer är uppfyllda. För de utförare där två av tre indikatorers premienivå uppnås utgår en kvalitetspremie med 5 kronor/utförd timme under provperioden.

I det fall staden på prov under 2022 inför en modell för kvalitetspremie inom hemtjänsten ärdet viktigt att följa upp i vilken mån modellen fungerar och i vilken utsträckning den är ett incitament till ökad kvalitet inom hemtjänsten. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen tillsammans med äldrenämnden ges i uppdrag att utvärdera modellen efter provperioden.