Möte 2022-06-22

Revisorerna har överlämnat årsrapport 2021 till kommunstyrelsen för yttrande. I rapporten redovisas den granskning, både avseende verksamhetens ändamålsenhetlighet, finanser och ekonomi, som utförts med utgångspunkt från stadens årsredovisning 2021. Stadsledningskontoret har fått tillfälle att faktagranska årsrapporten.

Enligt stadsledningskontorets anvisningar för uppföljning av kommunfullmäktiges budget 2022 ska stadens nämnder liksom tidigare år upprätta tertialrapport 1 med fokus på avvikelserapportering samt eventuella åtgärder för att ha en ekonomi i balans och uppnå kommunfullmäktiges mål.

Tertialrapporterna med helårsprognos utgör en del av den löpande uppföljning och uppsiktsplikt som kommunstyrelsen har ansvar för. Uppföljningen bygger i huvudsak på att prognostiserade avvikelser mot budget och mot verksamhetens mål redovisas och kommenteras. Syftet är att genom samlad information om ekonomi och verksamhet ge stadens ledning en helhetsbild av budgethållning, effektivitet och kvalitet i relation till beslutade mål.

Kommunfullmäktige har fastställt tre inriktningsmål samt tolv underliggande mål för verksamhetsområden. Under respektive inriktningsmål ges en sammanfattad bedömning av nämndernas och bolagsstyrelsernas prognostiserade uppfyllelse av årsmålet.

I föreliggande ärende gör stadsledningskontoret en bedömning av uppfyllelse av verksamhetsområdesmålen för det innevarande året. Bedömningen utgår från hur nämnderna och styrelserna, i sina tertialrapporter, beskriver att de kommer arbeta under året för att bidra till uppfyllelse av årsmålet. Tillsammans med denna budgetuppföljning sambehandlas ett antal ärenden, vilka framgår av underrubriker till ärendet. Dessa ärenden beskrivs närmare i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Skolverket föreslår ändringar i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:196) om vilka kurser enligt kursplaner som motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen. Ändringarna innebär att ämnen och kurser i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning som upphör att gälla den 1 juli 2022 samt deras motsvarigheter ska tas bort ur bilagan till föreskrifterna. Vidare föreslås korrigering av vissa redaktionella felaktigheter i bilagan.

Skolverket ser inte att det finns något alternativ till att ändra i bilagan till föreskrifterna då bilagans innehåll behöver överensstämma med gällande ämnesplaner och kurser. Alternativet att inte ändra föreskrifterna bedöms som olämpligt och skulle innebära att individer i vissa fall kunde få ett omvandlat betyg på en kurs som inte lägre existerar inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

De föreslagna ändringarna berör huvudmän, rektorer, studie- och yrkesvägledare samt den individ som önskar få en gymnasieexamen. De föreslagna ändringarna innebär till viss del att omvandlingsmöjligheten minskas vilket i sin tur kan innebära att en individ som har läst äldre kurser (Gy 2000) genom denna ändring kan behöva läsa ytterligare kurser för att kunna uppfylla kraven för en gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning. Skolverket bedömer dock att det endast handlar om en begränsad minskning i fråga om kurser inom ämnena försäljning och kundservice samt näthandel.

Ärendet har remitterats till Stockholms stad för yttrande. På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillstätta en särskild utredare med uppdrag att se över reglerna om bostadsbidrag och underhållsstöd i syfte att öka träffsäkerheten och minska skuldsättningen samt utreda hur de fördelningspolitiska och bostadspolitiska målsättningarna med bostadsbidraget kan renodlas och tydliggöras.

Förslagen bedöms bidra till minskad skuldsättning, framför allt inom bostadsbidraget. De bedöms också förbättra överensstämmelsen mellan bidragsskyldiga föräldrars betalningsförmåga och det betalningsbelopp de ska betala.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Regeringen har gett tio myndigheter i uppdrag att ta fram en lägesbild över avfallsbrottsligheten i Sverige. Skrivelsen utgör en redovisning av uppdraget, som har letts av Naturvårdsverket med deltagande av Kustbevakningen, Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten samt länsstyrelserna i Gävleborgs, Norrbottens, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län.

I utredningsarbetet har två referensgrupper getts möjlighet att lämna förslag till utredningen samt ta ställning till och kommentera förslag till åtgärder och utredningsuppdrag. Den ena gruppen bestod av tio kommuner, varav Stockholms stad var en. Den andra gruppen bestod av representanter för verksamhetsutövare inom avfallsområdet.

Ett flertal exempel på problemområden inom vart och ett av huvudkategorierna beskrivs. Det handlar bland annat om brister i tillsynen, svagheter i lagstiftningen och brist på samverkan.

För att komma till rätta med några av bristerna inom området föreslås ett antal författningsändringar och ett antal fortsatta utredningar.

Miljödepartementet har remitterat ärendet till Stockholms stad för yttrande.