Möte 2021-11-10

Kommunstyrelsen beslutade den 17 juni 2020 att stadens hantering av covid-19-pandemin ska utvärderas. Utvärderingen sker i flera steg och har inletts med en processutvärdering av den första tidens krishantering, en utvärdering av centrala krisledningens (CKL) arbete i det inledande skedet samt en fördjupad analys av äldreomsorgen. Dessa delutvärderingar följs av ytterligare fördjupningar utifrån valda teman. En slutrapport planeras till början av 2022 som kommer att sammanställa utvärderingens alla genomförda delar. Det övergripande syftet är att skapa lärande och utveckling, både för kommande kriser och för kvalitetsförbättringar i vardagen.

Denna fördjupning avser ledarskapet under pandemin och har genomförts av managementkonsultföretaget Governo AB.

Målet med analysen är att staden ska få en tydlig bild av vad som kännetecknat ledarskapet under pandemin samt ett underlag för att kunna utveckla ledarskapet i både kris och vardag. Perioden som utvärderingen avser är februari 2020 – februari 2021.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger berörd nämnd i uppdrag att utreda om ett nytt tillfälligt tillstånd kan utfärdas till Järva Motorklubb. Detta i syfte att återuppta verksamheten på Järva motorbana för att utvärdera om synergieffekter uppstår som främjar miljö, djurliv och upplevd trygghet när motorbanan används.

I motionen framförs att Järva motorbana har funnits på Barkarby sedan år 1970 och att klubben har varit utan bana sedan det senaste tillståndet gick ut den 31 december 2017, trots löften från Stockholms stad om hjälp med att hitta en ny passande plats.

Motionären framför att anledningen till uppsägningen var att banan hamnat i ett naturreservat på grund av en uppgörelse om grönytekompensation vid bygget av Förbifarten. Motionären hänvisar till undersökningar som visar att artrikedomen har reducerats, inte utvecklats, sedan motorbanan stängdes, och menar att det indikerar att motorbanan faktiskt främjar artrikedomen.

Motionären framför vidare att otryggheten har ökat sedan området blivit avfolkat.

Syftet med detaljplanen är att komplettera området med ca 220 lägenheter i flerbostadshus, varav 80 lägenheter är inom Stockholmshusprojektet. Nykroppagatan ska omvandlas till en stadsgata med bebyggelse nära gatan och en gatusektion som prioriterar gång- och cykeltrafik framför parkering. Detaljplanen möjliggör även att två ytor för hantering av skyfall skapas på parkmark. Samtliga fastigheter ägs av Stockholms stad varav Hammarö 9 upplåts med tomträtt till AB Familjebostäder och Dillö 2 och 3 till Fastighets AB Erik Dahl respektive Danielsson Fastigheter i Stockholm AB.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att Sergels torg har ett högt politiskt, symbolmässigt och arkitekturhistoriskt värde, men att platsen behöver göras mer attraktiv. Ett antal förslag läggs fram, som också syftar till att göra torget mer användbart. Bland annat föreslås att det nuvarande torget byggs över, så fotgängarna kommer upp i marknivå. Under tak ska torget fungera ännu bättre än idag som stockholmarnas vardagsrum, för kultur, möten och demonstrationer. Torget föreslås få en körbar anslutning mot Beridarebansgatan, en trappa mot Drottninggatan och en entré ner mot befintligt torg via befintlig trappa. Stadsbyggnadsnämnden föreslås ta fram en plan för genomförande av motionens intentioner.

Peter Wallmark (SD) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att ta initiativ till att bjuda in boende att på eget initiativ och på egen bekostnad anlägga nya kolonilottsområden på stadens mark i närheten av sina bostadsområden. Motionären anser att stadsbyggnadskontoret ska ges i uppdrag att initiera anläggande av nya koloniområden i samband med nyproduktion av bostäder och på lämpliga platser intill befintliga bostadsområden.

Motionären föreslår att stadsbyggnadskontoret gör ett utskick till centrala företrädare för hyresgästföreningar och bostadsrättsföreningar, med inbjudan till intresserade boende. Uppgiften är att dessa på egen hand lokaliserar lämpliga platser i sitt närområde, arrangerar en kolonilotts-kö och förankrar detta i närområdet. Ansökningar kan därefter behandlas av stadsbyggnadskontoret för vidare handläggning.

Motionären anser att stadsbyggnadskontoret för detta projekt bör ta fram en handledning med en checklista. Särskild vikt bör läggas vid att de boende själva står för kostnaderna för anläggande av odlings- eller kolonilotter. Motionären föreslår en målsättning att planering för cirka 2 000 odlingslotter påbörjas inom denna mandatperiod.

Rashid Mohammed och Sara Stenudd (båda V) har i en skrivelse till kommunstyrelsen begärt en kartläggning av förekomsten av antisemitism i Stockholms stads skolmiljöer. Skrivelsen hänvisar till Malmö stads rapport ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap”, en kartläggning av antisemitism i Malmös skolor. I skrivelsen lyfts behovet av att genomföra motsvarande kartläggning i Stockholms förskolor, grundskolor, gymnasier och vuxenutbildningen samt att utifrån resultatet ta fram en långsiktig handlingsplan. I skrivelsen betonas att Stockholms stad behöver ta ett helhetsgrepp där utbildning för lärare och skolpersonal ges kontinuerligt och systematiskt i ett långsiktigt perspektiv. Skrivelsen lyfter vidare att det, mot bakgrund av rapportens beskrivning av läget i skolan i Malmö, är av högsta prioritet att staden undersöker hur situationen och förutsättningarna ser ut i Stockholm.

Jan Valeskog (S) har väckt en motion i kommunfullmäktige om ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet och mer miljövänliga transporter på Djurgården. Motionären framför att flera åtgärder ska vidtas för att person- och varutransporterna samt sophanteringen på Djurgården ska hanteras mer rationellt och med ökad miljöfokus. I motionen lämnas följande förslag:

En samordningsperson med ansvar för trafiken på Djurgården tillsätts av staden.

En framställan sker till regionen om ökad frekvens av spår-vagnstrafiken till Djurgården.

En samordning sker av alla varutransporter till verksamheterna på Djurgården samt att det sker med ellastbilar.

En gång- och cykelbro byggs från Strandvägen (Torstenssonsgatans förlängning) till Junibacken på Djurgården.

Ett sopsugssystem för sopor och matrester installeras för verksamheterna på Djurgården med stadens medverkan.

Regeringen beslutade den 5 november 2020 att tillsätta en särskild utredare med uppdraget att göra en översyn av regelverket för den tillfälliga föräldrapenningen. I det delbetänkande som skickats på remiss redovisas utredningens förslag avseende den del av uppdraget som handlar om att lämna förslag som möjliggör att föräldrar ska kunna få tillfällig föräldrapenning för att instruera personal i förskola, skola, fritidshem och pedagogisk omsorg om egenvård för ett barn med kronisk sjukdom.

Förslaget innebär inte någon förändring av nuvarande uppgifter för kommuner och regioner och syftar enligt utredningen inte till att leda till någon begränsning av kommunernas och regionernas ansvar och deras samarbete för barn med behov av vårdåtgärder. Förändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2022.

Socialdepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Kommunerna i Stockholms län har sedan 2004 samverkat kring energi- och klimatrådgivning, så kallad EKR. Den nu gällande överenskommelsen avser perioden 2018-2021. Kommunerna har via förbundet Storsthlm enats om ett förslag till ny överenskommelse för EKR-samarbete för perioden 2022-2025. Syftet med samverkansöverenskommelsen är att stödja en fungerande och kostnadseffektiv kommunal energi- och klimatrådgivning inom Stockholms län. Samarbetet sker bland annat genom gemensam telefon- och mejlrådgivning, drift av gemensam webb, informationsmaterial och gemensamma projekt.

Det operativa arbetet som bedrivs inom samarbetet leds av en styrgrupp utsedd av Storsthlms styrelse. Ledamöterna till styrgruppen nomineras av kommundirektörerna i de kommuner som anslutit sig till denna samverkansöverenskommelse.

Samverkansarbetet organiseras genom att några av kommunerna har hel- eller deltidsanställda projektledare. Dessa kommuner kallas värdkommuner. Inom nuvarande avtal är värdkommunerna Stockholm som är huvudprojektledare samt Huddinge och Botkyrka.

Samverkansöverenskommelsen förutsätter att de samverkande kommunerna erhåller statligt bidrag för energi- och klimatrådgivning från Energimyndigheten med full kostnadstäckning för den regionala samverkans verksamhet. Kommunerna ska erlägga en andel av det statliga bidraget som avgift till den regionala samverkan. Avgiften för avtalsperioden 2022-2025 är 23 procent av respektive samverkande kommuns totala bidrag med undantag för Stockholms stad. Stockholms stad erlägger 16 procent med anledning av att staden når bidragets maxbelopp och därmed erhåller en lägre bidragsnivå per målgrupp.

Den nya överenskommelsen har arbetets fram i dialog med kommunerna och slutligen fastställts i styrgruppen för Energi- och klimatrådgivning. Den kännetecknas framför allt av tydliggöranden, men även av, att det som idag regleras i en bilaga, flyttas in i själva överenskommelsen. Beslutet om årlig verksamhetsplan och budget föreslås också hanteras av styrgruppen. Målsättningen är att skapa förutsättningar för en effektiv användning av de resurser som tillfaller kommunerna i Stockholms län för EKR-verksamhet via statsbidrag. Samarbetet ska sträva efter att skapa förutsättningar för insatser som bidrar till att minska regionens negativa klimatpåverkan mer än vad som skulle kunna åstadkommas utan mellankommunalt samarbete.

Denna rekommendation adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i Storsthlms styrelse och kommunerna fattar beslut enligt sina respektive gällande delegationsordningar. Kommunerna ombeds av Storsthlm meddela sina beslut genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling till Storsthlm. Beslut om antagande av överenskommelse är att likställas med undertecknande. Storsthlm önskar få kommunernas ställningstaganden senast den 30 november 2021.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör årligen en revision av taxorna för tillsy-nen som nämnden ansvarar för. De föreslagna revideringarna gäller taxebe-stämmelserna för miljöbalkstillsyn respektive livsmedelskontroll och syftar till att anpassa bestämmelserna till aktuell lagstiftning. Justeringen av taxenivå-erna syftar till att bibehålla en hög självkostnadstäckning enligt principen att verksamhetsutövare ska betala tillsynsavgifter som motsvarar den faktiska tidsåtgången samt principen att verksamhetsutövare över tid ska få tillsyn som motsvarar de fasta avgifterna.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 15 juni 2021 om Revidering av taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen (Dnr KS 2021/916) och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut.

Det faller inom kommunfullmäktiges rådighet att bestämma om avgifter för kommunens kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Fullmäktiges handlingsutrymme vid bestämmande av taxan regleras dock av regeringsformen, kommunallagen och miljölagstiftningen. Detta innebär att avgifterna måste stå i rimlig proportion till de kostnader som en verksamhetsutövare åsamkar tillsynsmyndigheten. 



Taxa enligt miljöbalken

Taxan för tillsyn enligt miljöbalken föreslås justeras från 1230 kr/timme till 1260 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 2,4 procent. Justeringen av taxan beror på kostnadsökningar, som huvudsakligen kommer av löneökningar, ökade kostnader för IT och lokaler.

Taxa enligt livsmedels- och foderlagstiftningen

Taxan för livsmedelskontrollen föreslås justeras från 1470 kr/timme till 1510 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 2,7 procent. Den föreslagna justeringen motiveras av kostnadsökningar i form av löneökningar och ökade kostnader för IT och lokaler.

I november 2019 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda kommunernas brottsförebyggande ansvar. Av utredningens direktiv framgår att uppdraget inte är att överväga om det kommunala ansvaret för brottsförebyggande arbete ska lagstadgas utan att överväga och föreslå hur ett sådant lagstadgat ansvar bör utformas. Den 16 juni 2021 lämnade utredaren över sitt förslag till regeringen.

Betänkandet föreslår att kommunen ska ges ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet, samt att det nationella och regionala stödet till kommunen ska utökas. Utredningens lagförslag innebär att kommunen:

ska ta fram en lägesbild som beskriver brottsligheten och dess konsekvenser inom kommunens geografiska område. Det är även angeläget att kommunen skapar sig en uppfattning om orsakerna till och förutsättningarna för den brottslighet som förekommer. Utifrån lägesbilden, och kunskap om vad som kan vara verkningsfullt när det gäller att förebygga de brottsproblem som identifierats, ta ställning till behovet av förebyggande åtgärder samt formulera dem i en åtgärdsplan, För att ta fram en adekvat lägesbild och åtgärdsplan krävs samverkan med andra aktörer, framförarallt med Polismyndigheten.

ges ett särskilt samordningsansvar för det lokala arbetet. Ansvaret innebär att verka för att överenskommelser om samverkan träffas med relevanta aktörer samt att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett råd bestående av de aktörer som är närmast berörda av arbetet.

ska utse en samordningsfunktion för det brottsförebyggande arbetet.

Justitiedepartementet har skickat betänkandet till staden för yttrande.

Justitiedepartementet har remitterat betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) till Stockholms stad för yttrande. I utredningen föreslås en rad straffskärpningar rörande brott som är vanliga i kriminella nätverk, en skärpt straffrättslig reglering mot att involvera unga i brottslighet, en särskild straffskala för försäljning av narkotika, att återfall i brott ska beaktas i större utsträckning samt att en presumtion för häktning införs vid lägre minimistraff.

Ärendet har beretts gemensamt av Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret.

AB Familjebostäder har i september 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna bolagets ombyggnation av kv. Draget 1 till en total investeringsutgift om 302 mnkr.

I fastigheten finns 178 bostadslägenheter och tio kommersiella lokaler. Den uthyrningsbara arean fördelas på 8 920 kvm för bostäder och 503 kvm för lokaler.

Fastigheten är blåklassad av Stadsmuseet, d.v.s. stadens högsta kulturklassificering. Detta medför att antikvarisk hänsyn måste tas och medverkan av antikvarie är nödvändig i samband med ombyggnationen.

AB Stockholmshem har i september 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna inriktningen för nybyggnation inom detaljplaneområdet vid norra Folkparksvägen till en total investeringsutgift om 301 mnkr.

Projektet omfattar 111 hyresbostäder inom kv. Skarabén i stadsdelen Hägersten med fastighetsbeteckningen Skarabén 1. Hyresbostäderna är utformade efter SHIS:s (Stiftelsen Hotellhem i Stockholm) funktionskrav och SHIS ska blockhyra alla lägenheter samt alla lokalytor.

Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB anser att projektet bidrar till kommunfullmäktiges bostadsmål med ett värdefullt tillskott av hyresrätter i ett attraktivt läge i söderort. Därför kommer det också att finnas en efterfrågan på de lägenheter som kommer att byggas och risken för vakanser bör vara låg. Med förväntade hyresnivåer och normala avkastningskrav för bostadsfastigheter i området uppnås ett positivt resultat. Därför föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att godkänna inriktningen för projektet.

AB Svenska Bostäder har i september 2021 beslutat om, och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut, att godkänna inriktningen för nybyggnation i kv. Firman och en del av Grimsta 1:2 till en total investeringsutgift om 309 mnkr.

Projektet är beläget i Råcksta. AB Svenska Bostäder erhöll i december 2019 en markanvisning för den aktuella platsen. Projektet omfattar cirka 114 lägenheter fördelade på två kvarter (norr och söder om Ångermannagatan). Lägenhetsantalet kan komma att ändras i samband med fortsatt detaljplanearbete och projektering. Bebyggelsen disponeras som vinkelställda lameller i respektive kvarter, med en femvåningsskala (plus en souterrängvåning) mot spårområdet i väster och fyravåningsskala i de vinkelställda flyglarna in mot Råcksta.

I maj 2020 fattade Stockholms stads kommunfullmäktige beslut om att godkänna genomförandet av AB Stockholmshems nyproduktion av nytt huvudkontor och bostäder i kv. Måsholmen 21, med en investeringsutgift om 470 mnkr.

AB Stockholmshem har i september 2021 beslutat om och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut att godkänna reviderad budget för projektet, med uppskattad total slutlig produktionskostnad på 543 mnkr.

Beräknad slutkostnad har ökat med 73 mnkr mot tidigare investeringsbeslut. Den utökade investeringsvolymen är direkt kopplad till problem med berget som byggnaden ska grundläggas på. Berget innehåller grafit, vilket innebär att berget är instabilt och skiktar sig. Volymen av berg som måste schaktas bort ökar, och eftersom berget innehåller sulfider måste det hanteras som farligt avfall. Det innebär ökade kostnader för transporter samt deponikostnader. Förutsättningarna för grundläggningen förändras med pålning och ändrat utförande av bottenplatta. Ursprunglig plan var att terrassera bergschakten efter grundläggningen med lokala gropar för hissbottnar och schaktslänter dimensionerade för stabilt berg.

Byggkostnaden har stigit med 73 mnkr sedan ursprungligt genomförandebeslut, vilket också ger ett försämrat nettonuvärde med mer än 15 procent. Kostnadsökningen kan leda till nedskrivningsbehov. Stockholms Stadshus AB och stadsledningskontoret kan dock konstatera att projektet är i ett skede där det är svårt att fatta beslut om att avbryta det. Därför föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att godkänna projektet med dess nya förutsättningar.

I september 2019 fattade kommunfullmäktige beslut om att godkänna inriktningen för AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder inom detaljplaneområde Årstasfältet etapp 4a, i stadsdelen Östberga, som då omfattande 90 lägenheter, ett LSS-boende, samt kommersiella lokaler till en total investeringsutgift om 306 mnkr. Projektet har därefter under planarbetet utökats till att omfatta 132 bostäder.

AB Stockholmshem har i september 2021 beslutat om, och därefter hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut, att godkänna en reviderad investeringsutgift om 444 mnkr, för ett utökat projekt. Byggkostnaden har stigit med 138 mnkr sedan kommunfullmäktiges beslut om projektet 2019. Stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB konstaterar att det ökande antalet bostäder har en positiv effekt på projektets ekonomi genom att fler lägenheter bär de fasta kostnaderna under såväl utvecklings- som produktionsledet, men att lönsamheten i stort är likvärdig med tidigare beslut. Området bedöms vara attraktivt och därför kommer det att finnas en efterfrågan på de lägenheter som kommer att byggas. Risken för vakanser bör vara låg. Med förväntade hyresnivåer och normala avkastningskrav för bostadsfastigheter i området uppnås ett positivt resultat. Därför föreslås att kommunfullmäktige beslutar om att godkänna den reviderade inriktningen för projektet.

Kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för Hornsbergskvarteren, del av fastigheten Kristinebergs Slott 10 m.fl. i stadsdelen Kristineberg överklagades till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Klagande var Octapharma AB som sedan tidigare bedriver industriverksamhet i anslutning till det nya planområdet. Octapharma AB anförde bland annat att detaljplanen äventyrar bolagets möjlighet att uppfylla samtliga krav i sitt miljötillstånd eftersom för höga bullernivåer riskeras vid vissa av bostäderna närmast deras fabrik.

Mark- och miljödomstolen fann att staden inte tagit skälig hänsyn till befintliga äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande, och upphävde detaljplanen. Avgörande för rättens bedömning var de bedömda bullernivåerna vid bostadskvarteren närmast Octapharmas fabrik.

Staden har överklagat mark- och miljödomstolens dom till mark- och miljööverdomstolen och har erhållit anstånd med att utveckla överklagandet till den 11 november 2021.

Trafiknämnden har tagit fram en handlingsplan för minskat klotter som svar på uppdrag i kommunfullmäktiges budget år 2020. Av ärendet framgår att antalet anmälningar från allmänheten om klotter ökat under de sista sex åren. Detta beror dels på att benägenheten att anmäla ökat som en följd av lanseringen och marknadsföringen av Tyck till-appen, dels på att klottret i staden har ökat. Klotter minskar upplevelsen av trygghet i staden, därför behöver klotter saneras samt förebyggas.

Ansvaret för att sanera klotter är delat och trafiknämnden ansvarar främst för stadens anläggningar och konstruktioner på offentlig plats medan fasader på byggnader är huvudsakligen ett fastighetsägaransvar. Klotter som anmäls på offentliga miljöer och stadens anläggningar ska saneras inom 24 timmar.

I handlingsplanen beskrivs utöver ansvarsgränser och lägesbild även de utmaningar och problem som finns gällande klotter och liknande skadegörelse. Planen innehåller vidare ett antal åtgärder och anger vilka som är ansvariga för att genomföra dessa. En viktig del är även en ökad samverkan internt och externt samt val av hållbara material.

Trafiknämnden har utrett frågan om att erbjuda privata fastighetsägare att avropa från stadens avtal och anser inte att detta är möjligt inom kommunallagens ramar. Nämnden ser gärna att fastighetsägare samverkar med varandra för att tillsammans minska klotter, exempelvis genom att tillsammans upprätta avtal för klottersanering.

Hela handlingsplanen redovisas i bilaga 2 till utlåtandet.

Trafiknämnden föreslår att den över hundra år gamla tunnelkonstruktionen under Kungsgatan, på sträckan från Sveavägen till Norrlandsgatan, ska förstärkas. Förstärkningen är inte möjlig att genomföra inifrån kulverten, utan arbetet måste ske från utsidan, vilket innebär att den södra sidan av Kungsgatan behöver schaktas upp. Huvudparten av projektets utgifter avser konstruktionsåtgärder, vilka har sekretessbelagts eftersom konstruktionen utgör ett skyddsobjekt.

Projektets huvudsakliga syfte är att förstärka konstruktionen så att den uppfyller dagens krav på bärighet och att i samband med detta genomföra åtgärder ovan jord för att förbättra gångvänligheten på sträckan och för att förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken. Nämnden bedömer att biltrafikens framkomlighet efter förändringarna inte kommer att påverkas av förslaget och att tung trafik fortsatt ska kunna passera Kungsgatan.

Huvudparten av projektets utgifter avser konstruktionsåtgärder, vilka har sekretessbelagts eftersom konstruktionen utgör ett skyddsobjekt. Vad avser åtgärder ovan jord föreslår nämnden att gångbanan på södra sidan av Kungsgatan breddas där så är möjligt genom att ta yta i anspråk från körbanan. Bredden tas från bilkörfälten på de sträckor där de ligger intill busskörfält, men utan att påverka antalet körfält eller angöringsmöjligheterna på sträckan. I förslaget ingår också bland annat justeringar av busshållplatslägen, breddning av övergångsställen, utbyte av markvärmeslingorna, ny belysning av broarna, nya platsbildningar med möblering av högre standard samt fler cykelparkeringar.

För att säkerställa en acceptabel framkomlighet i city under byggtiden har projektets tidplan anpassats efter andra pågående och planerade projekt. Genomförandet planeras därför att påbörjas efter färdigställandet av projekt Vasagatan och slutföras innan renoveringen av Klaratunneln startar.

Projektets budgeterade utgift uppges vara helt inrymt inom nämndens investeringsplan.

Det är ofrånkomligt att störningar i framkomligheten kommer att uppkomma under den tid arbetena genomförs, men nämndens planering av genomförandet bör leda till att störningarna minimeras. Projektet förutsätter att trafiknämnden och Stockholm Vatten AB har ett nära samarbete i sina respektive projekt.

Trafiknämnden förvaltar en stor belysningsanläggning bestående av cirka 150 000 armaturer. Den tekniska livslängden på en belysningsarmatur är cirka 25 år. Reinvesteringsbehovet uppgår därför till cirka 6 000 armaturer årligen. Reinvesteringar är nödvändiga att genomföra för att kunna upprätthålla funktionen på anläggningen.

LED-tekniken erbjuder fler fördelar än bara högre effektivitet. Till skillnad från gamla ljuskällor kan de regleras efter behov, till exempel att sänka effekten nattetid. Nya armaturer är mer driftsäkra och förbättrar tillgängligheten av allmän plats genom att säkerställa att belysningen är tänd. Ljuskvaliteten kommer att öka på många platser, vilket leder till ökad tillgänglighet för personer med synnedsättning, men också till bättre trafiksäkerhet och ökad jämställdhet till följd av ökad känsla av trygghet och personsäkerhet. Härutöver kan underhållsarbetet effektiviseras genom färre besök per ljuspunkt under ljuspunktens livslängd.

Effekten av programmet efter slutförandet är att elanvändningen minskar med cirka 6,8 GWh per år och att klimatpåverkan därmed minskar med cirka 452 ton koldioxid (CO2) per år.

I juni 2021 beslutade nämnden att föreslå att kommunfullmäktige ska godkänna genomförandet av ett nytt reinvesteringsprogram för perioden 2022-2026 till en utgift om 300,0 mnkr. Beslut väntas av kommunfullmäktige den 8 november 2021.

Trafiknämnden beslutade den 26 augusti 2021 att föreslå detta genomförandebeslut under åren 2022-2026 till en investeringsutgift om 204,0 mnkr. I enlighet med stadens regler för investeringsprojekt över 50,0 mnkr har förslaget hemställts till kommunfullmäktige för godkännande.

Programmets utgifter inte ryms i sin helhet i trafiknämndens långsiktiga investeringsplan. Trafiknämnden är fortsatt beroende av att kunna ansöka om medel för anskaffning av armaturer, antingen från inom staden centralt avsatta medel (klimatmiljard eller liknande) eller från externa finansiärer. Om sådan finansiering uteblir kan tidplanen komma att förlängas, då de årliga nivåerna behöver anpassas efter tillgängligt budgetutrymme.

Regeringen har lämnat en promemoria om vissa lagförslag med anledning av en reformerad arbetsmarknadspolitisk verksamhet (Ds 2021:27). Arbetsförmedlingen föreslås fortsättningsvis, i huvudsak, ansvara för att bedöma den enskildes förutsättningar och behov, besluta om arbetsmarknadspolitiska insatser samt bedriva den samverkan med andra myndigheter som krävs i förhållande till sådana bedömningar och beslut. Leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser ska ansvara för planering och genomförande av rustande och matchande insatser som leder till arbete eller studier inom reguljär utbildning.

För att såväl Arbetsförmedlingen som leverantörer ska kunna fullgöra sina respektive uppdrag på ett effektivt sätt när leverantörer i större utsträckning utför arbetsmarknadspolitiska insatser, behöver utbytet av information mellan Arbetsförmedlingen och leverantören ske mer effektivt. Promemorian innefattar förslag om lagändringar som krävs för att skyddet för enskildas integritet ska kunna upprätthållas samtidigt som ett effektivt informationsutbyte kan ske mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer. Lagförslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för kommunerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2022.

Arbetsmarknadsdepartementet har remitterat promemorian till staden för yttrande.

Äldrenämnden ansvarar för att upphandla och förvalta avtal för privata utförare av hemtjänst. Upphandlingen görs utifrån lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Äldrenämnden har i uppdrag i budget för år 2021, inriktning 2022 och 2023, att revidera förfrågningsunderlag/kontraktsvillkor med utgångspunkt i lärdomar och erfarenheter av pandemin.

Äldrenämnden har arbetat fram ett förslag till revidering av förfrågningsunderlag utifrån erfarenheter från Covid-19. I övrigt har revidering, utveckling och förtydligande gjorts utifrån stadens program för inköp, miljöprogrammet, erfarenheter från upphandlingsprocessen, avtalsförvaltning, uppföljningar, gällande författningar och synpunkter från referensgrupperna.

Den röda tråden för revideringen är framförallt kopplad till kontinuitet, arbetsledning, personalens kompetens, arbetsmiljö, kontinuitet och miljö.