Möte 2022-05-18

Kommunstyrelsen beslutar om förordnande av förvaltningschef. Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 30 mars 2022.

Länsstyrelsen har remitterat Program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, till bland annat Stockholms stad för yttrande.

Det föreslagna programmet har reviderats med anledning av införandet av nya beredskaps- och planeringszoner runt Forsmarks kärnkraftverk och föreslås ersätta den tidigare versionen från år 2015. Programmet ska användas vid olyckor på en kärnteknisk anläggning i Sverige eller annat land. Sedan årsskiftet ingår sex kommuner inom Stockholms län i planeringszonen och Stockholms stad är inte en av dessa.

Programmet beskriver ansvar och uppgifter som tillkommer vid hanteringen av en kärnteknisk olycka och utgör ett komplement till länsstyrelsens krisledningsplan.

Programmet syftar till att med beaktande av ett snabbt ingripande säkerställa att samhällets samlade resurser används effektivt för att skydda allmänheten vid kärnteknisk olycka. Vidare syftar planen till att utgöra ett praktiskt stöd, strategiskt, taktiskt och operativt verktyg för länsstyrelsens krisledningsorganisation vid utsläpp av radioaktiva ämnen och beskriver hur räddningsarbetet ska organiseras.

I en motion till kommunfullmäktige av Emilia Bjuggren m.fl. (alla S) om utveckling av Järva föreslås att staden ska starta ett Fokus Järva-projekt i syfte att minska ojämlikhet och öka trygghet genom stadsutveckling. Projektet föreslås drivas lokalt av stadsdelsnämnderna och ledas av en utvecklingschef eller general på kommunstyrelsen. Hela staden föreslås kraftsamla runt projektet och samtliga berörda nämnder och bolag bidra till utvecklingen.

En statlig utredning om en skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner har i huvudsak haft uppdraget att ta ställning till:

Vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd.

Behovet och lämpligheten av att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp i två brott; hot, respektive våld mot tjänsteman och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps.

Behovet av ett förstärkt straffrättsligt skydd för brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet samt överväga hur ett sådant skydd bör utformas.

Om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och om straffskalan för brott mot tystnadsplikt bör skärpas.

Utredningen föreslår sammanfattningsvis att det införs ett förstärkt straffrättsligt skydd för utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner. Detta genom att i 17 kap. brottsbalken införa nya straffbestämmelser.

Justitiedepartementet har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande.

Exploateringsnämnden beslutade den 24 mars 2022 om att för sin del godkänna avtal om överlåtelser av byggnader samt upphörande av tomträtt på Postgården 2 och 4 med S:t Erik Markutveckling AB med en preliminär köpeskilling om ca 676 miljoner kronor till Stockholms stad genom exploateringsnämnden.

Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande då utgiften överstiger 50 miljoner kronor.

Projektet Skärholmsdalen är en del av Fokus Skärholmen och avser genomförande av detaljplanen Skärholmsdalen, del av Skärholmen 2:1 med flera invid kvarter Gillsätra. Detaljplaneförslaget möjliggör cirka 750 nya lägenheter, ett vårdboende motsvarande cirka 60 lägenheter, verksamhetslokaler och förskolor. För Skärholmsvägen skapas förutsättningar för en stadsgata, utbyggnad av Spårväg Syd, bättre kopplingar till intilliggande stadsdelar och ökad tillgänglighet för fotgängare och cyklister. Målsättningen är också att skapa en mer inbjudande entré till Sätraskogens naturreservat.

Exploateringsnämnden har tagit fram överenskommelser om exploatering med överlåtelse av mark tillsammans med Magnolia Projekt 632 AB avseende kvarter 3 respektive Skärholmsdalen Fastighet AB avseende kvarter 7 (bilaga 2 och bilaga 3). Överenskommelserna reglerar marköverlåtelsen och ansvarsfördelning i genomförandet av projektet och är villkorade av godkännande av kommunfullmäktige. Magnolia Projekt 632 AB avser att uppföra cirka 75 lägenheter och Skärholmsdalen Fastighets AB avser att uppföra 97 lägenheter. Försäljningsinkomsterna beräknas uppgå till 65,6 miljoner kronor respektive 86 miljoner kronor.

För kvarter 4, 8, 11 och 12 har överenskommelser om exploatering med tomträtt upprättats med Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB) och Danator Skärholmen Fastighets AB. Sju kvarter omfattande cirka 330 lägenheter och en förskola återstår att anvisa. I redovisad kalkyl förutsätts att marken inom återstående kvarter kommer att säljas.

Exploateringsnämndens investeringar utgörs främst av ny- och ombyggnad av gata och park inklusive förstärkningsarbeten och ledningsflyttar. Utgifterna beräknas uppgå till cirka 927,4 miljoner kronor och inkomsterna till cirka 229,3 miljoner kronor. Försäljningsinkomsten beräknas uppgå till 574,2 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett negativt nettonuvärde om -130,5 miljoner kronor inklusive nedlagda nettoutgifter och täckningsgraden uppgår till 83 procent.

Projektet Fader Bergström avser genomförande av detaljplan för Fader Bergström 3 med flera i Axelsberg. Detaljplaneförslaget möjliggör 450 bostäder, två förskolor, servicelägenheter och gruppbostad samt lokaler för centrumändamål i bottenvåning. Planen syftar även till att Selmedalsvägen utvecklas till ett tryggt och stadsmässigt gaturum.

Exploateringsnämndens investeringar avser i huvudsak utbyggnad av Selmedalsvägen inklusive ledningsomläggningar. I utgifterna ingår även upprustning och anpassningar i allmän platsmark, samt rivning och nyanläggning av branddamm.

Markanvisningar till Skanska, Ikano Bostad och Lennart Ericsson Fastigheter beslutades av exploateringsnämnden 2015. Exploateringsnämnden har nu tillsammans med bolagen tagit fram överenskommelser om exploatering. Överenskommelser som avser överlåtelse av mark är villkorade av godkännande av kommunfullmäktige senast den 30 september 2022.

Exploateringsnämndens utgifter beräknas uppgå till cirka 132,6 miljoner kronor, investeringsinkomsterna till 28,4 miljoner kronor och försäljningsinkomsten till 515,5 miljoner kronor. Lönsamhetskalkylen redovisar ett positivt nettonuvärde om 417 miljoner kronor. Projektets täckningsgrad inklusive nedlagda nettoutgifter beräknas uppgå till 377 procent.

Enligt en överenskommelse mellan samtliga partier i Stockholms stad har partierna rätt till vissa arvoderingar av förtroendevalda. Helt arvode för förtroendevalda med särskilda uppgifter utges till 65 procent av arvodet för borgarråd som tjänstgjort mer än fyra år. Arvoderingarna finansieras enligt partiernas överenskommelse inom respektive partis budgetram.

Planen syftar till att möjliggöra nya bostäder samt förskolor i Axelsberg. Ny bebyggelse ska ges en kvalitativ arkitektur och bidra till att skapa ett variationsrikt stadsrum med blandade funktioner längs Selmedalsvägen. Bebyggelsen ska relatera till gatan och bilda en ny struktur som bidrar till en sammanhållen stadsbild. Särskilt fokus ska vara på gestaltning av bottenvåningar och entréer längs gatan. Planen syftar även till att bevara delar av områdets ekologiskt betydelsefulla natur och gröna karaktär genom att skydda befintliga värden och tillföra ny grönska.

Syftet med detaljplanen är att utveckla en hållbar stadsmiljö i norra Skärholmen med utgångspunkt i platsens karaktärsdrag, kulturhistoriska värden och naturvärden. Planen möjliggör i huvudsak bostadsbebyggelse i flerbostadshus och radhus (cirka 800 bostäder), två nya och en utbyggd förskola, samt ett vårdboende med cirka 60 lägenheter.

Planen möjliggör även lokaler för centrumändamål i bottenvåningar mot allmän plats, i delar möjliggörs kontor. Parkering lokaliseras huvudsakligen i garage under bostadshus och gårdar. Inom planområdet utvecklas även gatu- och parkmark samt elnätstationer och tekniska anläggningar. Planen syftar också till att omvandla Skärholmsvägen till en stadsgata med möjligheten att bygga ut Spårväg Syd, samt att tillskapa en ny lokalgata, som stärker kopplingarna mellan Vårberg, Skärholmen och Sätra för fotgängare och cyklister.

Riksdagen beslutade den 17 februari 2022 att ämnesbetyg ska införas enligt regeringens proposition Ämnesbetyg – betygen ska bättre spegla elevers kunskaper (prop. 2021/22:36). Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg när det gäller gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Syftet med ämnesbetygsreformen är att ge bättre förutsättningar för fördjupat lärande, lärande över tid och motivation för eleverna att genomföra utbildningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli 2022 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025.

Skolverkets utgångspunkt är att det nuvarande kunskapsinnehållet i huvudsak ska anpassas och uppdateras inom ramen för befintliga program och ämnen. Däremot kan till exempel delning av ämnen och förändrade behov i arbetslivet innebära att de föreslagna förändringarna är mer omfattande i vissa ämnen och program än andra.

Med ett ämnesutformat system kommer undervisningen i många ämnen att pågå under en längre sammanhållen period innan en elev får sitt slutliga betyg. Alla ämnen delas in i nivåer med centralt innehåll för varje nivå, som bygger vidare på och fångar upp innehållet från tidigare nivåer i ämnet. Syfte, mål och betygskriterier är samma för ämnet, oavsett nivå. Det är därför endast det centrala innehållet som är specifikt för varje nivå. Ett antal ämnen kommer att behöva delas som en konsekvens av detta. Delningar är främst aktuella för de ämnesplaner som idag har kurser som är sidoordnade.

Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen och anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet. I samband med arbetet att förbereda för ett införande av ämnesbetyg har Skolverket sett över examensmålen för gymnasieskolans nationella program och föreslår vissa ändringar, dels för att anpassa dem till programmens föreslagna utformning, dels för att komma till rätta med vissa omotiverade skillnader. För att tydliggöra att alla elever på yrkesprogram har rätt att läsa de ämnen och nivåer som ger grundläggande behörighet föreslår Skolverket att en skrivning om detta förs in i examensmålen för samtliga yrkesprogram.

En konsekvens av förslagen om nya ämnesplaner och Skolverkets allmänna översyn av styrdokumenten är också att de så kallade programstrukturerna föreslås ändras. Förslagen avser revideringar av vilka ämnen som ska ingå i vilka program och i vilken omfattning samt vilka de nationella inriktningarna ska vara för respektive program.

För varje nationellt program i gymnasiesärskolan finns ett programmål som ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen. Här anges även mål för gymnasiesärskolearbetets utformning och innehåll. Även programmålen har setts över och uppdaterats.

Förslagen omfattar förslag till programgemensamma ämnen och deras omfattning i gymnasiesärskolepoäng för de nationella programmen i gymnasiesärskolan. Skolverket lämnar också förslag på en ändrad benämning av några av de nationella programmen i gymnasiesärskolan.

Skolverket har sett över hantverksprogrammet i särskild ordning efter ett regeringsuppdrag. Analysen har visat att programmet är för brett konstruerat för att utbilda mot alla olika hantverksyrken. Därtill har andelen elever på programmet med tiden fått en kraftig slagsida mot inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist.

Därför föreslår Skolverket att hantverksprogrammet upphör och att ett nytt nationellt program införs, hår- och stylistprogrammet. Inriktningen textildesign föreslås flytta från dagens hantverksprogram till det estetiska programmet och byta namn till modedesign. Yrkesområdena inom inriktningarna finsnickeri, hantverksmässig textil och florist samt utbildningarna inom inriktningen övriga hantverk föreslås inte erbjudas inom ett nationellt program, men kan till exempel bli riksrekryterande utbildningar med egna examensmål. Skolverket har remitterat förslaget med tillhörande konsekvensutredningar till Stockholms stad för yttrande.

Trafiknämnden konstaterar att nedskräpning i det offentliga rummet uppfattas som störande och förfulande. Den bidrar också i hög grad till ökade problem med skadedjur eftersom engångsförpackningar med matrester utgör föda för fåglar, gnagare och andra djur.

Nedskräpning kan också leda till att en plats känns övergiven och signalerar frånvaro av social kontroll och därför kan ett framgångsrikt renhållningsarbete i det offentliga rummet bidra till ökad trygghet. En stor andel av skräpet i det offentliga rummet, mer än 50 procent, utgörs av plast, till exempel i form av cigarrettfilter, portionspåsar för snus och mat- eller dryckesförpackningar. Forskning visar att mikroplaster finns överallt och att källan främst kommer från olika former av nedskräpning. När plast sprids i miljön orsakar det stora problem för djur och växter och undersökningar visar att mikroplast särskilt orsakar skador på den marina miljön och dess organismer. Ett utvecklat arbete för att minska nedskräpning på land och i vatten kan därför både minska spridningen av mikroplast och öka upplevd trygghet.

Under utarbetandet av handlingsplanen mot nedskräpning på land och i vatten har trafiknämnden haft olika samråd med stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsdelsnämnderna i syfte att belysa frågeställningar och föreslagna åtgärder från olika perspektiv. Trafiknämnden har även fört dialog med upphandlade entreprenörer.

Handlingsplanen innehåller sammanlagt 40 åtgärder som sträcker sig fram till år 2024. Åtgärderna handlar om att på olika sätt effektivisera och utöka renhållningen av det offentliga rummet genom bland annat optimering av skräpkorgarnas storlek och tömningsfrekvens, komprimerande sopkärl, optimerade städintervall, innovativa metoder, säkerställande av 24-timmarsgarantin för renhållning, en utvecklad kommunikation, skräpmätningar och samverkan samt åtgärder gällande snöupplag och kommunaltekniska ytor.

Trafiknämnden är huvudansvarig för frågor som rör nedskräpning inom staden. De föreslagna åtgärderna ligger följaktligen främst inom trafiknämndens och stadsdelsnämndernas rådighet. Andra som utpekas som genomförandeansvariga i handlingsplanen är miljö- och hälsoskyddsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden och Stockholms Hamn AB.

Flera av åtgärderna behöver således genomföras i samverkan med andra nämnder och styrelser. Här finns även exempel på samverkan med andra såsom ideella föreningar, företagarföreningar, entreprenörer och företag. Trafiknämnden kommer att ansvara för att åtgärderna följs upp och utvärderas. Trafikkontoret har för avsikt att återkomma med detaljer kring formerna för uppföljning, utvärdering och analys av handlingsplanen.

Nu föreliggande handlingsplan har koppling till andra styrdokument inom staden såsom Miljöprogram för Stockholms stad 2020-2023, Kemikalieplan 2020-2023, Stockholms stads handlingsplan för minskad spridning av mikroplast 2020-2024, Stockholms avfallsplan 2021-2024 och Stockholms stads handlingsplan för god vattenstatus med flera.

I stadens budget för 2021 fick arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att i samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden kartlägga utbildningsbehov kopplade till stadens mål om att Stockholm ska vara en fossilfri stad 2040 och en fossilfri organisation 2030.

Sweco Society AB (Sweco) har, på uppdrag av arbetsmarknadsförvaltningen och i samverkan med miljöförvaltningen, Stockholm Business Region, stadsledningskontoret och utbildningsförvaltningen, genomfört en kartläggning och presenterat en analys av de kompetensbehov som klimatomställningen ger upphov till i Stockholm.

Stockholms stad har ambitiösa klimat- och miljömål. År 2040 ska inga fossila bränslen användas inom Stockholms stads geografiska gräns och år 2030 ska Stockholms stad som organisation vara fossilfri. I den nu aktuella rapporten redogörs både för behoven i stadens egna verksamheter och i fyra utvalda nyckelbranscher för den gröna omställningen. Rapporten innehåller även en kartläggning och analys av policylärdomar från andra länder och städer som har arbetat med att anpassa sina utbildningssystem till den gröna omställningen samt en kartläggning av utbildningsutbudet lokalt i Stockholm.

Ny lagstiftning och nya föreskrifter har trätt i kraft inom området familjehemsvård för barn och unga. Ändringarna rör bland annat socialtjänstens och regionernas ansvar vid uppföljning av placerade barns hälsa samt socialtjänstens skyldighet när det gäller övervägande av behov av vårdnadsöverflyttning. Socialstyrelsen har också gett ut nya vägledningar och handläggningsstöd som påverkar arbetet med familjehemsvård. Förslaget till nya riktlinjer har uppdaterats i enlighet med de nya regelverken och rekommendationerna. Även barnrättsperspektivet har setts över och förtydligats i och med att barnkonventionen blev svensk lag den 1 januari 2020. Skolan som skyddsfaktor och vikten av en fungerande skolgång för barn i familjehem har särskilt poängterats i de nya riktlinjerna. För att förenkla för läsaren har riktlinjernas struktur setts över och i förslaget finns också tydligare hänvisningar till bland annat Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker i syfte att göra det lättare att hitta fördjupad information.

Utrikesdepartementet har remitterat Kompletterande promemoria till betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49) - förslag till förordningsändringar del 2 till Stockholms stad för yttrande. Bestämmelserna är nödvändiga för att komplettera EU:s marknadskontrollförordning i svensk rätt. Förslagen omfattar nya nationella förordningsbestämmelser om länsstyrelsernas och kommunernas uppgifter och ansvar vid marknadskontroll.

I promemorian föreslås nya bestämmelser om marknadskontrollansvar för vissa myndigheter i flera förordningar. Promemorian innehåller även förslag till ändringar i offentlighets- och sekretessförordningen för att tillgodose behovet av sekretess i ärenden om marknadskontroll och för att kraven på konfidentialitet i EU:s marknadskontrollförordning ska vara uppfyllda. Slutligen lämnas förslag för att anpassa miljötillsynsförordningen till EU:s kontrollförordning och de ändringar i miljöbalken som trädde i kraft den 1 augusti 2020. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2022.

Med anledning av den ryska invasionen av Ukraina lämnade kommunstyrelsen den 30 mars 2022 en skrivelse (KS 2022/428) om ett vänortssamarbete med Kyiv om stöd i den framtida återuppbyggnaden av den ukrainska huvudstaden.

I nämnda skrivelse, som antogs av såväl majoritet som opposition, uttrycks en vilja att ingå ett tidsbegränsat vänortssamarbete med Kyiv, i exempelvis en rad infrastrukturfrågor inom vilka staden har särskild kompetens. Skrivelsen har även undertecknats av Lisa Palm (Fi).

I Internationell strategi för Stockholms stad (KS 2021/154) återfinns övergripande principer för stadens internationella arbete. Strategin anger att Stockholms stad har en särskild gemenskap med andra huvudstäder i egenskap av landets huvudstad och att staden därmed inte har utpekade vänorter med tillhörande vänortsavtal. Strategin anger dock möjligheten för Stockholms stad att teckna tydligt tematiska och tidsbegränsade samarbetsavtal med andra städer.

Regeringen beslutade den 29 oktober 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden (dir. 2020:113).

Uppdraget utvidgades senare till att även analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion som ska kunna bistå beslutsorgan vid en fördjupad granskning av bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället. I augusti 2021 överlämnades delbetänkandet Rätt mottagare - Demokrativillkor och integritet, SOU 2021:66 och i december 2021 överlämnade utredningen slutbetänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet, SOU 2021:99.

Trafiknämnden beslutade den 25 november 2021 att godkänna ett förslag till inriktning för projekt Liljeholmsbroarna – större åtgärder. Ärendet har i enlighet med stadens investeringsregler hemställts till kommunfullmäktige för godkännande, då investeringsutgifterna beräknas överstiga 300 mnkr.

Trafiknämnden konstaterar att oavsett vilka reparationsåtgärder som vidtas kommer de nuvarande broarna så småningom att behöva bytas ut mot nya broar, antingen i befintligt läge eller i ett nytt läge. Att planera och bygga helt nya broar kommer dock, med alla de tillståndsprocesser som behövs, att ta så lång tid att de befintliga broarna kommer att ha tjänat ut långt innan de nya broarna kan tas i drift. De nuvarande broarna är i så dåligt skick att de behöver repareras innan nya broar kan byggas. Åtta åtgärdsalternativ har studerats, varav fyra avser reparation i olika grad, två avser nya broar i samma läge som nuvarande broar och två avser nya broar i nytt läge (öster om nuvarande broar).

Trafiknämnden föreslår att den fortsatta inriktningen för projektet blir reparationer som ger 20 års eller 60 års förlängning av den tekniska livslängden inklusive en höjning av bärighetsklassen till BK4. Nämnden uppskattar att utgiften för alternativ 1B (20 år) uppgår till 650 mnkr och för alternativ 1D (60 år) till 1 050 mnkr. Under förutsättning att genomförandebeslut kan fattas i kommunfullmäktige första kvartalet 2024 bedömer trafiknämnden att åtgärdsalternativ 1B kan avslutas under andra kvartalet 2028. Åtgärdsalternativ 1D kommer att pågå ett år längre. I samband med kommande genomförandebeslut kommer nämnden att förorda något av alternativen.

Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden planera för en omvandling av Södertäljevägen från trafikled till urbant stråk. Det är angeläget att detta arbeta samordnas med projektet för Liljeholmsbroarna.

Förstudien för Liljeholmsbroarna redovisades som bilaga i trafiknämndens beslut den 25 november 2021. Förstudien finns att ta del av genom denna länk: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=2014385

Trafiknämnden konstaterar att i de lokala ordningsföreskrifterna ställs vissa krav på torghandeln, till exempel vilka öppettider som ska gälla, storleken på torghandelsytan, när varor ska levereras och borttransporteras och när städning ska vara utförd. Vidare framgår att torghandlaren ska inneha F-skattsedel och att den som har ett torghandelstillstånd inte får överlåta det till någon annan eller upplåta platsen i andra hand. Det är inte tillåtet att sälja mat och dryck som tillagas på plats.

På salutorgen har torghandlare möjlighet att bland annat sälja färsk frukt, grönsaker och blommor. För att främja ett varierat utbud upplåts i första hand en torghandelsplats per sökande. Om det saknas intressenter kan en tillståndshavare erhålla ytterligare plats på samma torg.

Förutom det uppenbara behovet av ändringar av föreskrifterna, som följer av att trafiknämnden övertagit ansvaret från fastighetsnämnden, föreslår trafiknämnden ändringar som i huvudsak syftar till att underlätta för småföretagare inom torghandel att bedriva verksamhet och att ge torghandlare en ökad trygghet och bättre förutsättningar att driva företag.

Trafikämnden föreslår att tillfälliga torghandelsplatser införs, för att möta behovet för lokala och småskaliga producenter som inte har behov eller möjlighet att hyra torghandelsplats ett helt kalenderår. Sådan handel föreslås på ett fyrtiotal platser, varav flera inte har någon torghandel sedan tidigare.

Nämnden föreslår att på de tillfälliga torghandelsplatserna ska viss försäljning av mat och dryck få ske, dock ej tillagning av mat från grunden.

Nämnden föreslår att upplåtelsetiderna för fast torghandelsplats förlängs från ett år till maximalt tre år. Redan idag förlängs de flesta upplåtelser så för stadens del innebär förändringen ingen större inskränkning, men den ger handlarna betydligt bättre långsiktighet och därmed bättre förutsättningar för sin näringsverksamhet.

Nämnden föreslår även att rätten till förtur tas bort. Dagens förturssystem hjälper inte den seriöse torghandlaren att planera sin verksamhet, eftersom förturen inte har någon juridisk betydelse och det enda kontraktsliknande förhållande som finns mellan torghandlaren och staden är den givna upplåtelsen. Att ta bort rätten till förtur ger däremot nämnden enklare möjligheter att säga upp de torghandlare som bryter mot stadens villkor för verksamheten.

Nämnden föreslår ett antal förändringar avseende de torg som idag har fast torghandelsplats: Vintertullstorget, Husby Södra och Högdalsplan utgår som fasta torghandelsplatser och ersätts av tillfälliga torghandelsplatser. Maltesholmstorget i Hässelby strand föreslås som ny torghandelsyta. Vidare föreslås att på de torg där salutorgsytan har varit mycket större än vad som faktiskt ianspråktas av torghandelsverksamhet minskas ytorna för att göra det möjligt att använda platsen till annat än torghandel.

Nämnden föreslår att det förtydligas att staden och dess ledningsdragande bolag har rätt att komma åt marken i de fall arbeten behöver utföras på torgen. Därmed säkerställs att gatuarbeten inte försenas.

Härutöver föreslås vissa språkliga förändringar samt vissa förtydliganden om tillståndshavarens skyldigheter och ansvar.

Trafiknämnden anser att förslagen är i linje med kommunfullmäktiges uttalade ambition att gynna företagande och särskilt småföretagande. Nämnden avser att förlänga upplåtelserna för de torghandlare som håller sig till stadens villkor och som bidrar till en positiv upplevelse av torghandelsverksamheten. Genom att ta bort rätten till förtur får nämnden bättre förutsättningar att uppnå stadens mål med trivsamma, städade och trygga torg.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 2022-05-18 och publiceras senast med protokollet.

Hyresavtal för nya idrottshallar inom fastigheten Herbariet 2 enligt bilaga 2 till utlåtandet, godkänns.

Idrottsnämnden uppdras att genomföra upphandling för uppförandet av idrottshallar enligt bilaga 2 till utlåtandet.

Den 28 september 2020 beslutade Socialstyrelsen om föreskrifter (HSLF-FS 2020:46) om besök i särskilda boendeformer för äldre under covid-19-pandemin. Regeringen föreslog i början av mars 2022 att covid-19 inte längre ska anses vara en allmänfarlig eller samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168).

Socialstyrelsen beskriver i remissen att HSLF-FS 2020:46 inte längre fyller sitt ursprungliga syfte och föreslår därmed att upphäva föreskrifterna. Situationen när föreskrifterna trädde i kraft skiljer sig markant från dagens situation eftersom pandemin nu befinner sig i ett nytt skede där de flesta blir lindrigt sjuka vid smitta och att dödstalen som kan härledas till pandemin har sjunkit i landet.

Socialstyrelsen har skickat ärendet på remiss till Stockholms stad för yttrande och på grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.