Möte 2019-10-30

Kulturdepartementet har till Stockholms stad remitterat betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) som syftar till att se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. I betänkandet beskrivs nu gällande demokrativillkor som otydligt formulerade med avsaknad av vägledande förarbeten och praxis varför utredningen lämnar nedanstående förslag till demokrativillkor.

Bidrag ska inte få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten,

1. utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter,

2. diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,

3. rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller

4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Sprängämnesprekursorer är kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men också missbrukas för att tillverka sprängämnen. I huvudsak innebär förordningen att de ämnen, benämnda sprängämnesprekursorer, som finns listade i en bilaga till förordningen fortsatt omfattas av restriktioner och kan fortsatt omfattas av ett tillsynssystem med vissa möjligheter till undantag. Den nya förordningen innebär dock att antalet ämnen på förbudslistan utökas samt att möjligheterna till undantag begränsas ytterligare. Misstänkta transaktioner och stölder av sprängämnesprekursorer ska också framöver rapporteras till Polismyndigheten, men rapporteringsskyldigheten utökas nu till att gälla fler aktörer. Även medvetandehöjande åtgärder och utökad tillsyn är tillkomna krav i och med den nya förordningen.

De förslag till författningsändringar som främst berör stadens verksamhet gäller ändringar avseende den kommunala tillsynen i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer och handlar om vilka aktörer den kommunala tillsynen ska omfatta, om rätten att begära ut information, om hur överklagande av tillsynen får gå till samt om kommunens föreskriftsrätt om tillsynen och dess avgifter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör stadens uppgifter avseende sprängämnesprekursorer. Tillsynen finansieras med nämndens taxa för tillsynsverksamhet i enlighet med Kfs 2016:08.

Justitiedepartementet har remitterat Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om sprängämnesprekursorer till Stockholms stad för yttrande.

Storsthlms styrelse beslutade den 13 juni 2019 att rekommendera kommunerna att anta Regional överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Stockholms län. Överenskommelsen föreslås börjar gälla den 1 januari 2020.

Efter genomförda förhandlingar mellan Storsthlm och representanter för kommunerna i Stockholms län och Region Stockholm har ett förslag till en långsiktig överenskommelse tagits fram avseende utskrivningsprocessen för somatisk slutenvård. Förslaget innehåller även en övergångsregel för utskrivning från psykiatrisk slutenvård.

I valet av betalningsmodell har kommunernas utgångspunkt varit att patienter och brukare ska vara i fokus. Likaså att kommunernas kostnader beaktas, både enskilt och sammantaget. Utgångspunkten har även varit att betalningsmodellen ska vara enkel att administrera och följa upp och att den måste och upplevas som rättvis av alla parter. Modellen behöver också skapa rätt incitament i utskrivningsprocessen så att målen i överenskommelsen kan uppnås.

De genomsnittliga fristdagarna gällande utskrivningsklara vid somatisk slutenvård inklusive dag noll ska därför vara 2,0 fram till och med utgången av oktober år 2020. Från och med november år 2020 ska länsgenomsnittet i oktober år 2020 utgöra ny nivå för genomsnittliga fristdagar. Detta förutsatt att genomsnittet i oktober inte är högre än 2,0. Från och med november år 2021 ska de genomsnittliga fristdagarna vara 1,3.

Gällande antalet fristdagar avseende utskrivningsklara från psykiatrisk slutenvård är parterna överens om att under perioden 1 januari 2020 till 1 juli 2021, eller fram till dess att ett IT-stöd för informationsöverföring finns tillgängligt för psykiatrins aktörer, ska så särskilda övergångsbestämmelser om betalningsansvar gälla.

I den föreslagna överenskommelsen framkommer att parterna är överens om att ersättningen som kommunerna kan komma att betala för såväl utskrivningsklara vid somatisk slutenvård som psykiatrisk slutenvård ska följa Socialstyrelsens rekommenderade belopp. 2019 ligger det på 7 800 kronor per dygn och för 2020 har Socialstyrelsen föreslagit 8 200 kronor per dygn, ett förslag som för närvarande remissbehandlas.

Carl-Gustaf Boberg donerade i brev år 1986, 100 st aktier i Svenska Handelsbanken till en minnesfond vars avkastning varje år ska användas till bidrag för studiedagar, fester eller sammankomster för personalen vid Adolf Fredriks musikklasser. Aktierna togs emot år 1987 av tidigare rektor vid Adolf Fredriks Musikklasser. Förvaltningen av aktierna har hittills skötts av Swedbank och administrationen har hanterats av skolan. Marknadsvärdet av dessa tillgångar d.v.s. aktierna samt utdelning på därtill hörande bankkonto var per den 31 december 2018, kr c:a 296 000.

Mottagandet och förvaltningen har inte skett enligt stadens regler som föreskriver att frågan om mottagande ska underställas kommunfullmäktige och att förvaltning av medlen ska ske av kommunstyrelsen.

Staden har en centraliserad förvaltning av donationsstiftelser och stiftelsen bör överföras dit. Staden behöver formellt göra ett förvaltningsåtagande för stiftelsen.

Med hänsyn till stiftelsen begränsade kapital kan tillstånd komma att begäras för att få förbruka stiftelsens medel i samband med översyn av andra mindre stiftelser som staden förvaltar.

Vattenförvaltningsarbetet har sin grund i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), vattendirektivet, som anger att medlemsstaterna ska genomföra alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga en försämring av vattentillståndet samt skydda, för-bättra och återställa alla vattenförekomster i syfte att uppnå god status, eller i vissa fall god potential, senast år 2021. Direktivet medger vissa undantag, bland annat i form av förlängd tidsfrist för genomförande av åtgärder till senast år 2027 och mindre stränga krav förutsatt att vissa förutsättningar är uppfyllda. Sverige införde detta direktiv 2004 och bedriver vattenförvaltningsarbetet i enlighet med direktivet, genom 6-årscykler där varje cykel avslutas med beslut om förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Under förvaltningscykeln hålls, inför viktiga ställningstaganden och beslut, samråd där alla berörda och intresserade har möjlighet att lämna synpunkter.

Vattenmyndigheten Norra Östersjön har med anledning av detta tagit fram samrådsdokumentet Viktiga vattenfrågor i Norra Östersjöns vattendistrikt – Översikt över väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan 2021-2027. Samrådshandlingen beskriver de största utmaningarna för att bevara och förbättra vattenmiljöerna i Norra Östersjöns vattendistrikt samt vilka frågor som bör prioriteras under åren 2021-2027. Remissen i sin helhet finns att läsa på Vattenmyndighetens hemsida. Vattenmyndigheten vill bland annat få in synpunkter på om de viktigaste vattenfrågorna har fångats upp, om någon viktig fråga saknas, vilka hinder och vilka lösningar som finns i arbetet med att uppnå god vattenstatus i Norra Östersjöns vattendistrikt senast till år 2027. Samrådet pågår mellan den 2 maj och den 1 november 2019.

Stockholms stad ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt och har fått remissen för yttrande.

Naturvårdsverket har utarbetat en vägledning om överlåtelse av tillsyn enligt miljöbalken som ett stöd för länsstyrelser och kommuner vid frågor kring överlåtelse och återkallande av tillsyn. Vägledningens syfte är att ge tolkningsstöd för de bedömningar som ska göras enligt framförallt miljötillsynsförordningen (2011:13) i samband med överlåtelse och återkallande av tillsyn samt att främja en god dialog mellan länsstyrelser och kommuner kring en ändamålsenlig tillsyn. I Stockholms stad är tillsynen över all miljöfarlig verksamhet och förorenade områden överlåten från länsstyrelsen till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Övriga tillsynsområden omfattar exempelvis Sevesoverksamheter, vattenverksamheter, natura 2000-områden, strandskydd med mera. Naturvårdsverket framför att helhetssyn och god dialog mellan länsstyrelse och kommun kring tillsynsuppdraget är viktigt. Naturvårdsverket bedömer att det finns behov av översyn av länsstyrelsernas överlåtelsebeslut, eftersom många beslut är äldre och inte har beaktat kriterierna i miljötillsynsförordningen.

Naturvårdsverket har remitterat vägledning för överlåtelse av tillsyn Stockholms stad för yttrande.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden gör en årlig revision av taxorna för den tillsyn som nämnden ansvarar för. De föreslagna revideringarna rör taxebestämmelserna för miljöbalkstillsyn respektive livsmedelskontroll och syftar till att anpassa dem till aktuell lagstiftning. Justeringen av taxenivåerna syftar till att bibehålla en hög självkostnadstäckning enligt principen att verksamhetsutövare ska betala tillsynsavgifter som motsvarar den faktiska tidsåtgången.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 11 juni 2019 om Revidering av taxa för miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen (Dnr KS 2019/1058) och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade den 24 september 2019 om komplettering av nämndens beslut den 11 juni 2019 (Dnr KS 2019/1443) och har hemställt ärendet till kommunfullmäktige för beslut. Kompletteringen avsåg vissa justeringar av nämndens antagna förslag till taxebestämmelser den 11 juni 2019 som blivit nödvändiga på grund av att förväntad lagstiftning på området försenats.

Taxan för tillsyn enligt miljöbalken föreslås justeras från 1180 kr/timme till 1200 kr/timme, vilket motsvarar en höjning om 1,7 procent. Justeringen av taxan beror på kostnadsökningar, som huvudsakligen kommer av löneökningar och ökade kostnader för IT och lokaler.

Taxan för livsmedelskontrollen föreslås justeras från 1390 kr/timme till 1430 kr/timme, motsvarande en höjning om cirka 2,9 procent. Den föreslagna justeringen motiveras av kostnadsökningar i form av löneökningar och ökade kostnader för IT och lokaler.

Enligt förslaget kommer den beräknade intäktsökningen behövas för att bibehålla täckningen av nämndens kostnader för existerande och kommande debiterbar tillsynsverksamhet.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 30 oktober och publiceras senast med protokollet.