Möte 2024-03-27

Inför förestående årsstämmor i aktiebolag, där staden innehar aktier/rösträtt måste staden ha ombud. Ombudet väljs av kommunstyrelsen som uppdrar till denne att rösta om:

- fastställelse av resultat- och balansräkningar
- disposition av bolagets vinst eller förlust (fria kapital) enligt den fastställda balansräkningen
- ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
- arvoden åt styrelseledamöter, revisorer och ersättare samt val av auktoriserad revisor och ersättare för denne.

Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen” eller av annat skäl.

Dessutom uppdras åt ombudet att företräda staden avseende:

- beslut om nyemission
- beslut om ändrad bolagsordning.

I en skrivelse till kommunstyrelsen av Linnea Vinge (SD) anförs att Stockholms stad är en stor arbetsgivare med många olika kollektivavtal och lösningar med hyrpersonal. Skrivelsen syftar därför till att utreda ett antal frågor avseende lokala kollektivavtal och hyrpersonal.

Europaparlamentet och rådet antog 2016 det så kallade NIS-direktivet som 2018 införlivades i svensk rätt genom lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster och förordningen (2018:1175) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. NIS-direktivet syftar till att fastställa åtgärder för att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem, och därigenom förbättra den inre marknadens funktion. Socialstyrelsen fick vid införandet uppdrag att utfärda föreskrifter om säkerhetsåtgärder inom sektorn hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter innehåller bland annat krav på vad en riskanalys ska innehålla, grundläggande tekniska och organisatoriska åtgärder samt grundläggande åtgärder som leverantörer av samhällsviktiga tjänster inom hälso- och sjukvårdssektorn är skyldiga att vidta enligt NIS-lagen.

Socialstyrelsen har skickat föreskrifterna till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

På grund av kort remisstid har staden svarat med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.

Linnéa Vinge (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige angående att göra det enklare att starta och bedriva föräldrakooperativ. Motionären anför att staden borde avskaffa avgifterna för de som ansöker om godkännande som huvudman för att starta föräldrakooperativ. Dessutom föreslås i motionen att staden bör utreda hur det administrativa arbetet för föräldrakooperativ kan underlättas.

Linnéa Vinge (SD) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige i vilken hon betonar vikten av goda kunskaper i svenska hos personalen i förskolan. I motionen anförs att språkkompetensen bland medarbetarna är för låg, vilket motionären menar skulle kunna förbättras med ett språktest vid nyrekrytering till stadens förskolor.

I motionen föreslås därför att kommunfullmäktige ska ge berörda nämnder i uppdrag att utreda hur ett språktest i svenska kan användas vid nyrekrytering i förskolan.

Jonas Naddebo och Hamid Ershad Sarabi (båda C) har väckt en motion i kommunfullmäktige i vilken de föreslår att kommunfullmäktige beslutar att exploateringsnämnden, fastighetsnämnden och idrottsnämnden får i uppdrag att påbörja arbetet för att bygga ett fotbollskluster på Sjöängen i Älvsjö med fem 11-spelsplaner, en 7-spelsplan, omklädningsrum, toaletter och kiosk.

Stockholms stad har fått betänkandet SOU 2024:1, Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier, på remiss från Justitiedepartementet.

Offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier har blivit alltmer framträdande. Problemet har under senare tid uppmärksammats bland annat i förhållande till socialtjänsten och brottsbekämpningen. Utredningen har haft i uppdrag att överväga olika författningsändringar i syfte att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier.

I en motion från Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) till kommunfullmäktige om att återinföra Vällingbyteamet, föreslås att Vällingbyteamets arbetsmodell snarast återinförs och ges resurser för att bedrivas inom ordinarie verksamhet samt att möjligheten att sprida arbetssättet till hela staden utreds.

Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår i en motion till kommunfullmäktige att stadens socialtjänst ska få i uppdrag att i större utsträckning arbeta uppsökande och analysera hur större del av socialtjänsten kan flyttas ut i olika verksamheter närmare invånarna. Motionärerna föreslår också att socialnämnden ska utreda och möjliggöra för fler stödinsatser utan föregående utredning.

Trafiknämnden föreslår en breddning av cykelstråket längs västra sidan av Gamla Stan. Norr och väster om Riddarhuset föreslås en breddning av cykelbanan genom omdisponering av ytan på befintlig kaj vid Riddarholmskanalen. Söder om Riddarhuset föreslås en breddning av cykelbanan genom att en konsol anläggs på befintlig kaj. På Munkbron mellan Riddarholmskanalen och Gamla Stans tunnelbanestation föreslås att cykelbanan breddas genom att antalet körfält i södergående riktning minskas.

Genomförandebeslut för projekt Cykel Riddarholmskanalen fattades av kommunfullmäktige den 19 december 2022. Trafikkontoret har sedan beslutet i kommunfullmäktige tagit fram detaljerade bygghandlingar och gjort nya kostnads- och riskbedömningar. Sammantaget visar dessa att utgifter för entreprenadkostnader, byggaktörskostnader och extra riskpåslag har ökat och att den totala utgiften för projektet stigit. För att projektet ska kunna genomföras behöver kommunfullmäktige besluta om reviderat genomförandebeslut.

Borgarrådet Andréa Hedin (M) har begärt tjänstledighet (föräldraledighet) för perioden 2024-05-01 – 2024-07-31.

Delegationsordningen för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier uppdateras kontinuerligt för att vara aktuell och tydlig.

Revideringar föreslås bland annat utifrån ny lagstiftning och nya styrdokument inom staden.

Kommunstyrelsen beslutar om förordnande av förvaltningschef. Förordnandet har förhandlats enligt 11 § MBL den 12 mars 2024.

Stadskollegiet beslutade år 1938 att instifta S:t Eriksmedaljen att utdelas till förtjänta stockholmare.

Boverket har skickat remissen Boverkets förslag till föreskrifter om regionplan; med konsekvensutredning till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

I februari 2023 beslutade regeringen om en ny bestämmelse i plan- och byggförordningen (2011:338) som innebär att alla översiktsplaner och regionplaner som påbörjas från och med den 1 januari 2027 ska utformas så att uppgifterna i dem kan tillgängliggöras och behandlas digitalt.

Boverket har tagit fram ett förslag till föreskrifter för regionplan som preciserar kraven i 2 kap. 5 c § plan- och byggförordningen. Föreskrifterna ska ge regioner stöd i hur de ska uppfylla kraven. Genom föreskrifterna regleras hur innehållet i regionplanen ska identifieras digitalt. Föreskrifterna styr inte hur informationen presenteras i en regionplan eller hur textbaserad information, media, geografiska data eller annan information ska förhålla sig till varandra. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 2 april 2025.

De aktörer som främst berörs av förslaget är regionerna Stockholm, Skåne och Halland, där det enligt plan- och bygglagen (2010:900) ska ske regional fysisk planering.

Boverket konstaterar att en omställning till en digital regionplaneprocess kombinerat med en digital översiktsplaneprocess ökar behovet av digital kompetens hos kommunerna. Boverket bedömer dock inte att föreskrifterna för regionplan kommer att generera några direkta kostnader för kommunerna.

Boverket har tagit fram förslag på nya föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markarbeten. Förslaget är en del i översyn av byggreglerna, där Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, ersätts av nya separata grundförfattningar.

Boverkets författningsförslag preciserar den i Regeringskansliets promemoria Aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder föreslagna nya bestämmelsen i 10 kapitlet 2 a § plan- och bygglagen om aktsamhet vid genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Förslaget förutsätter att plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) och plan- och byggförordningen (2011:338) ändras enligt förslagen i Regeringskansliets promemoria.

Den nya författningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025 och föreslås inte ha någon övergångstid.

Samtidigt upphävs motsvarande regler i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. Det finns idag också regler om skyddsåtgärder vid rivning i 5 kapitlet 17 § plan- och byggförordningen. I Regeringskansliets promemoria föreslås de utgå ur förordningen för att i stället regleras i myndighetsföreskrifter. Motsvarande regler finns därför med i det föreliggande författningsförslaget.

Genom att samla bestämmelser om aktsamhet vid bygg-, rivnings-, och markarbeten i en författning ska regeltillämpningen underlättas. Syftet är att skapa förutsättningar för att på ett effektivt sätt nå målet med reglerna i PBL som främst är att kvarboende, närboende och allmänhet får ett skydd för säkerhet och hälsa samt att skada på egendom undviks. Att aktsamhetskravet i PBL preciseras i myndighetsföreskrifter underlättar enligt Boverket för byggnadsnämnden att agera förebyggande och i tidiga skeden.

Boverket bedömer att jämfört med gällande regler så innehåller den nya författningen enbart mindre förändringar i sak. Boverket bedömer därför att effekterna och konsekvenserna av förslaget bli små.

Boverket har remitterat förslaget till staden för yttrande.

Den 4 maj 2023 skickade Boverket ut en remiss med förslag till föreskrifter om krav på tomter m.m. Föreliggande remissunderlag består enbart av justeringar som har gjorts med anledning av inkomna remissynpunkter och nya överväganden.

Boverket konstaterar att flera remissinstanser har ifrågasatt att byggnadsnämnden inte längre ska fatta ett särskilt beslut om mindre avvikelse, och att många anser att en tillämpning av bestämmelsen åtminstone bör dokumenteras på något sätt. Boverket föreslår att dokumentationskrav av mindre avvikelse införs. Boverket bedömer att det är byggherren som i sin projektering, ska avgöra om en mindre avvikelse från en föreskrift kan tillämpas, och att det därför är lämpligt att införa ett krav på att mindre avvikelser ska dokumenteras i samband med projekteringen.

Boverket föreslår också vissa justeringar jämfört med tidigare lämnat förslag kring projektering och genomförande, definitioner, tillgänglighet och användbarhet samt säkerhet vid användning vid uppförande av vissa andra anläggningar än byggnader.

Den nya författningen i sin helhet föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Samtidigt upphävs motsvarande regler i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. Den nya författningen föreslås ha en övergångstid om ett år.

Boverket vill endast ha synpunkter på de justerade förslagen i denna extra remiss och har skickat den till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

Den 4 maj 2023 skickade Boverket ut en remiss med förslag till föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål. Föreliggande remissunderlag består enbart av justeringar som har gjorts med anledning av inkomna remissynpunkter och nya överväganden.

Boverket konstaterar att flera remissinstanser har ifrågasatt att byggnadsnämnden inte längre ska fatta ett särskilt beslut om mindre avvikelse, och att många anser att en tillämpning av bestämmelsen åtminstone bör dokumenteras på något sätt. Boverket föreslår att dokumentationskrav av mindre avvikelse införs. Boverket bedömer att det är byggherren som i sin projektering, ska avgöra om en mindre avvikelse från en föreskrift kan tillämpas, och att det därför är lämpligt att införa ett krav på att mindre avvikelser ska dokumenteras i samband med projekteringen.

Boverket föreslår också vissa justeringar jämfört med tidigare lämnat förslag kring dimensionering och utformning av bostäder, studentbostäder samt utrymme för förvaring.

Den nya författningen i sin helhet föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Samtidigt upphävs motsvarande regler om bostadsutformning i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR. Den nya författningen föreslås ha en övergångstid om ett år.

Boverket har remitterat justeringarna till staden och vill endast ha synpunkter på de justerade förslagen i denna extra remiss.

Remissen avser föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Boverket har endast remitterat de delar som är förändrade jämfört med den tidigare remissen från våren 2023. I övrigt hänvisar Boverket till den tidigare remissen.

Förändringarna rör vissa områden. Bland annat adresserar Boverket en oro som framförts om vad som händer om det saknas en eller flera av de nya nationella bilagor kopplat till eurokoder. Boverket har gjort ett förtydligande kring detta. Andra saker som berörs i remissen är detaljer kopplat till Partialkoefficientmetoden (huvudmetod för dimensionering av byggnadskonstruktioner i Boverkets nybyggnadsregler) samt förtydliganden av vad som gäller kring laster och hur dessa kombineras, om olyckshändelser med mera.

Den nya författningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Boverket har remitterat förslaget till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

Remissen avser föreskrifter om och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader. Boverket har endast remitterat de delar som är förändrade jämfört med den tidigare remissen våren 2023. I övrigt hänvisar Boverket till den tidigare remissen.

Förändringarna rör vissa detaljer, bland annat att gränsen för byggnadsklass 0 höjs från 16 våningsplan till 20 plan i BBR, krav på vindsutrymmen, krav på utrymningsvägar för till exempel skolor med mera.

Ett av förslagen i remissen är att brandskyddet skärps för utrymmen där personer som kan förväntas ha vissa svårigheter att utrymma själv eller endast med svårighet kan utrymmas med hjälp av räddningstjänstens stegutrustning och därmed har ett behov av förstärkt brandskydd. Ett exempel kan vara trygghetsboenden.

Den nya författningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Boverket har remitterat justeringarna till staden för yttrande.

Den här remissen avser föreskrifter och allmänna råd om säkerhet vid användning av byggnader. Boverket har endast remitterat de delar som är förändrade jämfört med den tidigare remissen våren 2023. I övrigt hänvisar Boverket till just den tidigare remissen.

Förändringarna i den extra remissen rör vissa detaljer. Till exempel har vissa remissinstanser framfört att en avvikelse bör dokumenteras på något sätt även om inte ett särskilt beslut kring avvikelsen fattas. Boverket delar den uppfattningen men föreslår inget särskilt formkrav.

Andra förändringar som berörs i extraremissen rör detaljer kring säkerhetskrav när barn förväntas vistas i byggnaden. Till exempel vad som gäller för öppningsbara fönster och balkongdörrar. En annan fråga är om det ska vara ett krav på höjd för räcken samt huruvida ledstänger på båda sidor om en trappa bör uttryckas som en huvudregel. 

Boverket kommenterar att vissa remissinsatser uppmärksammat att det finns problem kopplat till lås till hygienrum om någon svimmar inne på till exempel en toalett. Samtidigt finns en uppenbar integritetsaspekt i att kunna låsa om sig på toaletten. Boverket menar att den här typen av frågor löses bäst från fall till fall och att kravet på att dörren till ett hygienrum lätt ska kunna öppnas utan särskilt verktyg tas bort.

Boverket bedömer inte att förändringarna som nu föreslås är kostnadsdrivande eller får någon annan betydande påverkan.

Den nya författningen i sin helhet, som består av tre kapitel, föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Samtidigt upphävs motsvarande regler om säkerhet vid användning i Boverkets byggregler. Den nya författningen föreslås ha en övergångstid om ett år.

Boverket har remitterat förslaget till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

Den här remissen avser föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. Boverket har endast remitterat de delar som är förändrade jämfört med den tidigare remissen våren 2023. I övrigt hänvisar Boverket till den tidigare remissen.

Förändringarna i den extra remissen rör vissa detaljer. Till exempel har vissa remissinstanser framfört att en avvikelse bör dokumenteras på något sätt även om inte ett särskilt beslut kring avvikelsen fattas. Boverket delar den uppfattningen men föreslår inget särskilt formkrav.

En del förslag rör dokumentationskrav vid till exempel utformning av luftkvalitet, och fuktsäkerhet. Ett annat förslag handlar om huruvida det ska ställas krav på utomhusluften.

Boverket berör även krav på vilka ljusförhållanden som ska gälla. Boverket föreslår att utöver ett krav på dagsljus införs ett krav på utblick för rum med samvaro och måltider i bostäder. I lokaler omfattas kravet samtliga rum där man vistas mer än tillfälligt. Kravet på solljus föreslås tas bort ur författningsförslaget eftersom Boverket menar att det i huvudsak är vid utomhusvistelse som solljus har en hälsopåverkan.

I övrigt föreslås vissa förtydliganden gällande bland annat vad som gäller kring tätskikt, spillvatten samt inomhustemperatur.

Regeringen utsåg år 2021 en särskild utredare som fick i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende (HVB) inklusive särskilda ungdomshem. Syftet med uppdraget är att säkerställa att barn och unga som placeras utanför det egna hemmet ska garanteras trygghet, säkerhet och god vård.

Utredningen har lämnat förslag inom områdena nationell styrning och uppföljning av samhällsvården, socialnämndens ansvar för en stärkt vårdkedja, stärkt kvalitet i familjehemsvård, register över familjehem för barn och unga, stärkt kvalitet i hem för vård eller boende (HVB) och stödboende, tillgång till jämliks hälso- och sjukvård och tandvård, en väl fungerande skolgång samt området fortsatt stöd efter 18 års ålder och stöd efter samhällsvård.

Utredningen föreslår också en ny lag och en ny förordning om register över familjehem för barn och unga samt ändringar i lagen (2017:209) om hälsoundersökningar av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet och att denna lag ska byta namn till lagen med särskilda bestämmelser om åtgärder som avser hälsa för barn och unga i samhällsvård.

Ändringar i befintlig lagstiftning föreslås gälla från den 1 november 2025 och den nya lagstiftningen samt ändringarna i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) föreslås gälla från den 1 september 2026.

Socialdepartementet har skickat betänkandet till Stockholms stad för yttrande.

Lagen om bostadsanpassningsbidrag trädde i kraft 2018. Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utvärdera lagen och analysera hur den påverkat utvecklingen av bidraget, och om Boverket finner hinder för att personer med funktionsnedsättning

ska få tillgång till nödvändiga anpassningar i bostaden lämna förslag på åtgärder.

Boverket konstaterar att såväl antalet ansökningar som beviljade bidrag och belopp har sjunkit under senare år. Myndigheten har dock inte funnit något som pekar på att den nya lagen skulle ha påverkat möjligheten att vare sig ansöka om bidrag eller att bevilja bidrag.

Boverket lämnar förslag på förtydliganden och förändringar bland annat avseende lätt flyttbara rullstolsgarage, vem som ska företräda barn under 18 år när föräldrarna inte bor tillsammans, ökade möjligheter för fastighetsägare att överta bostadsanpassningsbidrag samt möjliggöra för reparationsbidrag efter ett övertagande.

Boverket bedömer att de flesta av förslagen inte innebär några större konsekvenser för kommunerna. Undantaget är förslaget gällande rullstolsgarage som bedöms kunna leda till kostnadsökningar på sammanlagt 40–50 miljoner kronor per år.

Socialdepartementet har skickat betänkandet till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

Kristin Jacobsson (C) har väckt en motion i kommunfullmäktige där hon föreslår bland annat att kommunfullmäktige ska ta beslut om att erbjuda föräldrastödsprogram i förebyggande syfte och ett lokalt lämna-program ska utvecklas. Motionären föreslår också utbildning till all personal som jobbar med barn och unga så att de kan upptäcka personer som lever i hedersrelaterat förtryck.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2024.

Promemorian Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning innehåller förslag baserat på utredningarna En gemensam bild av bostadsbyggnadsbehovet (SOU 2017:73) och Sänk tröskeln till en god bostad (SOU 2022:14), med målen att förbättra bostadsförsörjningen. Förslagen i promemorian fokuserar på att införa hyresgarantier för barnfamiljer utan fast bostad, att ge kommunala bostadsförmedlingar möjlighet att prioritera bostäder efter specifika behov samt att förbättra kommunernas planering och samordning genom nya handlingsplaner. De nya reglerna är planerade att träda i kraft 1 januari 2025.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat betänkandet till bl.a. Stockholms stad för yttrande.

Kulturdepartementet har översänt en remiss angående utredningen Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun (SOU 2023:58) till bland annat Stockholms stad för yttrande. Betänkandet redovisar resultatet från den statliga utredning som fått i uppdrag att se över den nuvarande kultursamverkansmodellen som infördes 2011.

Kultursamverkansmodellen är en modell för fördelning av statliga medel till regional kulturverksamhet. Det är även en modell för samverkan mellan berörda parter inom kulturområdet. Region Stockholm, inklusive Stockholms stad, är den enda av landets regioner som idag inte ingår i modellen.

Utredningen ger ett antal förslag som tillsammans syftar till att flytta fokus från flernivåstyrning till flernivåsamverkan. Förslagen omfattar även ett antal reformbehov som på längre sikt ska främja en utveckling mot ett breddat deltagande i kulturlivet.

Naturvårdsverket föreslår ett antal ändringar i lagstiftningen inom avfallsområdet som syftar till att minska den illegala avfallshanteringen och att säkerställa en miljömässigt och hälsomässigt korrekt hantering vid transport av avfall. Förändringarna avser att tydliggöra och underlätta tillsynsmyndigheternas och aktörernas arbete. Förändringarna berör i huvudsak avfallsförordningen.

Klimat- och näringslivsdepartementet har remitterat förslagen till staden för yttrande.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 27 mars 2024 och publiceras senast med protokollet.