Möte 2020-06-17

Stockholms stads revisorer har till kommunstyrelsen överlämnat årsrapport 2019 för yttrande. I rapporten redovisas den granskning, både avseende verksamhetens ändamålsenhetlighet, finanser och ekonomi, som utförts med utgångspunkt från stadens årsredovisning 2019.

Stadsledningskontoret har fått tillfälle att faktagranska årsrapporten.

Elnätsbolaget Ellevio avser att ansöka om förlängt tillstånd (koncession) för att bibehålla luftledningarna mellan Ekhagen i Stockholms stad och Ålkistan i Solna stad. Projektet är en del av samverkansprojektet Stockholms Ström där flera stora luftledningar förläggs i mark. Aktuell delsträcka är cirka 700 meter lång och omfattar tre luftledningsstolpar samt ändstolpen vid Ålkistan.

Ellevio ansökte 2013 om tillstånd för markförläggning av de två befintliga 220 kV-luftledningarna mellan transformatorstation Fisksjöäng i Stockholms stad och terminalplats Ålkistan i Solna stad. Eftersom delsträckan mellan Ålkistan och Ekhagen visade sig vara tekniskt komplicerad delades koncessionsansökan i två delsträckor. För delsträckan Ekhagen-Fisksjöäng meddelades koncession i februari 2017, och förläggningen av markkablarna är genomförd. För delsträckan Ålkistan-Ekhagen skickades en reviderad ansökan in i december 2018.

Efter ytterligare utredningar och kostnadsberäkningar har Ellevio konstaterat att markförläggning inte är lämplig och därefter valt att dra tillbaka ansökan. Det beror dels på stor påverkan på naturmiljön inom Nationalstadsparken och dels på höga kostnader till följd av tekniskt komplicerade lösningar. Ellevio avser nu istället att ansöka om förlängd koncession för de tre luftledningsspannen mellan Ekhagen och Ålkistan, då det bedöms som den bästa lösningen ur ett samhällsekonomiskt och hållbarhetsmässigt perspektiv. För att hantera övergången från markkablar till luftledningar behöver två kabeländstolpar ersätta befintlig stolpe vid Ekhagen, varav den ena är planerad på Statens Fastighetsverks mark och den andra på Stockholms stads mark.

Att bibehålla luftledningssträckan på cirka 700 meter och att ersätta en stolpe vid Ekhagen med två kabeländstolpar bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Miljöeffekterna från de befintliga luftledningarna efter uppförandet av kabeländstolparna kommer i stort sett att förbli desamma som i nuläget.

Luftledningarnas påverkan på landskapsbild och rekreation inom Nationalstadsparken bedöms vara begränsad, då området redan är präglat av övrig infrastruktur som bil- och kollektivtrafik respektive befintlig bebyggelse. Ledningssträckan är mycket kort och bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för människors hälsa.

Staden har begärt och fått beviljat anstånd att lämna in svar på samrådet till den 31 maj 2020.

Stockholms Stadsteater AB har inkommit till Stockholms Stadshus AB med förslag om att ändra bolagets namn till Kulturhuset Stadsteatern AB.

Staden förvaltar ett antal stiftelser till förmån för mottagare bland annat vid Frans Schartaus handelsinstitut/Stockholms handelsgymnasium. Dessa skolor existerar inte längre i de lokaler och under de namn som var aktuella vid de olika donationstillfällena. Den skola och utbildning som respektive stiftelse riktat sig till kan inte direkt eller enbart hänföras till en viss skola idag, utan motsvarande utbildningar bedrivs numera på flera av stadens skolor. I syfte att kunna dela ut medel måste en ändring av ändamålsföreskrifterna göras. För en sådan ändring krävs tillstånd från Kammarkollegiet. Kommunstyrelsens beslutade 20 februari 2019, § 9, att ansökan om sådant tillstånd skulle göras hos Kammarkollegiet. Sedan stadsledningskontoret i enlighet med detta ansökt om permutation har Kammarkollegiet under handläggningen ansett att staden inte kan anses som förvaltare av fyra av stiftelserna, utan att ett förordnande som förvaltare krävs av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har efter ansökan förordnat staden som förvaltare av dessa stiftelser. Kammarkollegiet anser inte att Länsstyrelsens beslut kan ges tillbakaverkande kraft, varför ett nytt beslut av kommunstyrelsen att ansöka om permutation krävs.

Ärendet utgör stadens tertialrapport 1 per 30 april 2020. Ärendet har beretts av stadsledningskontoret. Samtliga nämnders tertialrapporter per den 30 april med helårsprognos har analyserats i förhållande till budget 2020. Bolagens tertialrapporter har i relevanta delar legat till grund för analysen.

En översyn av reglementena har gjorts av stadsledningskontoret utifrån kommunfullmäktiges beslut om budget 2019 för Stockholms stad. Översynen har även omfattat uppdateringar utifrån den nya kommunallagen (2017:725) samt EU:s dataskyddsförordning (2016/679) och lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Uppdateringar har också gjorts utifrån vissa andra lagändringar. Viss redaktionell översyn samt några ytterligare förtydliganden föreslås också.

Övriga reglementen för nämnder som inte återfinns i det här ärendet har inte uppdaterats. Det avser t.ex. reglementen för avfallsnämnden, exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, krisledningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, valnämnden och överförmyndarnämnden.

Med anledning av den pågående Coronapandemin och de konsekvenser pandemin har för Stockholms stad behöver kommunfullmäktige senarelägga sitt budgetsammanträde. Budgetsammanträdet, som enligt tidigare beslut skulle hållas den 18 och 19 november 2020, flyttas till den 14 och 15 december 2020. Ett extra sammanträde den 7 december 2020 föreslås för att behandla ärenden utöver budgeten.

Enligt kommunallagen beslutar kommunfullmäktige om sina sammanträdesdagar. Fullmäktige ska fastställa kommunens budget före november månads utgång. Om det finns särskilda skäl kan budgeten beslutas under december månad förutsatt att skattesatsen beslutas före november månads utgång, vilket brukar ske år då val till kommunfullmäktige ägt rum.

Förslaget innebär att skattesatsen behandlas i kommunstyrelsen den 28 oktober och i kommunfullmäktige den 30 november 2020. Budgeten behandlas i kommunstyrelsen den 25 november 2020 och i kommunfullmäktige den 14 och 15 december 2020.

Kommunstyrelsen beslutade år 1996 hur remittering till stadsdelsnämnderna ska ske. Beslutet innebar bl. a. att ärenden som allmänt berör stadsdelsnämnderna i deras funktion bör remitteras till ett urval av stadsdelsnämnder.

I samband med budget 2007 föreslog kommunfullmäktige en sammanslagning av vissa stadsdelsnämnder och kommunstyrelsen beslutade därefter den 10 januari 2007, om hur remittering av ärenden till stadsdelsnämnderna i olika områdesgrupper skulle ske.

I samband med budget 2020 föreslog kommunfullmäktige ytterligare samgående av stadsdelsnämnder. Den 20 april 2020 beslutade kommunfullmäktige om samgående av Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd och Älvsjö stadsdelsnämnd som bildar den nya Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd. Den nya nämnden tillträder den 1 juli 2020. I och med organisationsförändringen behöver den nuvarande områdesindelningen ses över.

Som tidigare gäller att en stadsdelsnämnd kan beredas tillfälle att yttra sig i frågor som specifikt berör den aktuella nämndens verksamhet.

I kommunfullmäktiges budget för 2015 instiftades ett nytt pris till minne av Katarina Taikon. I Stockholm stad finns andra pris som är instiftade och som årligen hanterats på likartat sätt nämligen Nelson Mandelapriset, S:t Julianpriset och Trygghetspriset.

Stadsledningskontoret föreslås fortsatt få i uppdrag att ansvara för handläggningen av priset till minne av Katarina Taikon. Det innebär i huvudsak att initiera nomineringsförfarandet och att planera utdelningen av priset. En jury som består av fem personer beslutar om pristagare. Borgarrådet med ansvar för kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 föreslås vara ordförande i juryn. Ordföranden utser ytterligare tre jurymedlemmar varav en från den politiska oppositionen. Därutöver utser Katarina Taikons arvingar i rakt nedstigande led, d.v.s. barn och barnbarn, en representant.

Remissen, som Socialdepartementet har skickat till staden, avser betänkandet av utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1). Utredningen har haft i uppdrag att undersöka hur arbetsförhållandena ser ut för personliga assistenter hos arbetsgivare i olika sektorer, vilka arbetsuppgifter som kan ingå i yrket och hur behoven av kompetens tillgodoses.

Utredningen bedömer att det finns tre huvudsakliga utmaningar för att säkerställa goda arbetsförhållanden för personliga assistenter och samtidigt trygga assistansanvändarnas självbestämmande. Det handlar om att ge tryggare anställningsvillkor, utveckla arbetsmiljöarbetet och minska osäkerheten om arbetsuppgifter. Utredningen föreslår att staten hanterar dessa utmaningar främst genom att använda kunskaps- och informationsspridning, men bedömer att det i vissa fall även behövs reglering och ekonomiska incitament för att förbättra assistenternas villkor.

Clara Lindblom och Alexandra Mattsson Åkerström (båda V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att införa verksamhetsområdet stöd och service till personer med funktionsnedsättning som en egen tävlingsklass i Kvalitetsutmärkelsen. Motionärerna anser att tydligare tävlingskategorier kommer att stimulera fler medarbetare att vilja delta i Kvalitetsutmärkelsen och att socialtjänstens mångfacetterade verksamheter kan synliggöras i mycket större utsträckning än idag. Samtidigt anser de att det även kan bidra till att staden blir en mer intressant arbetsgivare och därmed bidra aktivt till kompetensförsörjningen.

Motionärernas förslag innebär att antalet tävlingsklasser utökas från fem till följande sex:

Alexandra Mattson Åkerström (V) har väckt en motion i kommunfullmäktige. I motionen framförs att det i Stockholmsregionen vårdas ett stort antal personer dagligen inom psykiatrins heldygnsvård, varav en del behöver stöd från socialtjänsten vid utskrivning. Kommunerna har sedan länge ett uppdrag att samverka med psykiatrins heldygns- och öppenvård vid utskrivning från sjukhus för att tillgodose den enskildes rätt till insatser efter tiden på sjukhus som i många fall varit svår. Motionären anser att många ändå upplever svårigheter vid hemgång och det är inte ovanligt med återinskrivningar inom psykiatrins heldygnsvård, i vissa fall till följd av att den enskilde inte har tillräckligt med insatser på hemmaplan.

I Stockholm har metoden tryggt mottagande prövats inom äldreomsorgen med goda resultat. Metoden innebär att ett särskilt team stöttar brukaren intensivt efter sjukhusvistelse för att sedan trappa ner stödet i takt med att den enskilde blir bättre och kan övergå till exempelvis ordinarie hemtjänst. Inom socialpsykiatrin skulle detta kunna innebära förstärkt boendestöd efter utskrivning från psykiatrins slutenvård med särskilda team.

Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande:

Stockholms stad genomför en pilot med tryggt mottagande inom socialpsykiatrin i tre utvalda stadsdelar.

Piloten ska utvärderas och utifrån de lärdomar som framkommer genomförs därefter tryggt mottagande inom socialpsykiatrin som ett permanent arbetssätt.

Stockholms stad ingår i förvaltningsområdena för finska, samiska och meänkieli. Med stöd av förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk utbetalar därför Sametinget ur anslaget 7:1, Åtgärder för nationella minoriteter, 3 140 tkr i statsbidrag till Stockholms stad som ingår i förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Staden är enligt förordningen skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Redovisningen ska lämnas till Sametinget.

Kommunstyrelsen har ett strategiskt och stadsövergripande ansvar för att främja och stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Det innebär bland annat att kommunstyrelsen beslutar om fördelningen av statsbidraget till berörda nämnder.

Varje nämnd som tilldelas statsbidrag ska identifiera hur statsbidraget täcker nämndens merkostnader för uppbyggnaden av förvaltningsområden. Varje nämnd ska också utse en kontaktperson som ska samverka med stadsledningskontoret om hur arbetet ska bidra till att stärka de nationella minoriteternas rättigheter. Nämnderna ska i verksamhetsberättelsen redogöra för utvecklingsarbetet samt hur statsbidraget har använts.

Under januari 2021 ska nämnderna redovisa till kommunstyrelsen hur statsbidraget har använts samt fakturera kommunstyrelsen kostnader för uppbyggnaden av förvaltningsområden.

Ärendet blir offentligt efter behandling i borgarrådsberedningen den 17 juni och publiceras senast med protokollet.